KUNGSBACKA KYRKA

Kungsbacka kyrka ligger i centrala Kungsbacka vid torgets sydöstra långsida och med tornet och dess entré vänt mot torget. Stadens medeltida stadsplan övergavs efter en brand 1846 och dess nuvarande centrum är uppfört efter en rutnätsplan. Torget är plant, rektangulärt och belagt med gatsten. Innerstadens gator såväl som torgets kringgärdande gator är trafikerade och parkeringsytor finns i torgets norra och södra del. Däremellan finns en öppen yta för torgmarknad. I torgets sydvästra hörn finns en låg kioskbyggnad. Torgets omkringliggande byggnader är relativt låga, i en-tre våningar, och vänder sina långsidor mot torget. Öster om, och sammanbyggd med kyrkan, ligger i nordost kyrkcaféet och i sydost församlingshemmet. Ytterliggare öster om kyrkan ligger kyrkskolan, vars byggnader idag bl.a. används av Komvux. Skolan är en träbyggnad målad i ljusa kulörer.

Kungsbacka kyrka ligger med sitt torn i nordväst mot Kungsbacka torg. På byggnadens norra och södra sida finns passager till sidoentréerna. Till vindfånget i norr finns en trappa från norr (NO) och en ramp från öster.

KYRKCAFÉETS tak har ett långt skyddande språng vilande på åttkantiga, röda, träpelare, mot väster. Här är marken täckt av grå granit i oregelbundna former men med raka kanter och breda mörkgrå fogar. Byggnadens fasader är klädda med panel i ockragul kulör och har engelskt röda lister kring isolerglasfönstren. Från kyrkcaféts sal finns utsikt och verandadörrar mot grönutrymmet norr om kyrkan.

Norr om kyrkan ligger en trevåning putsad byggnad i ljusgul kulör som bl.a. inrymmer Folkuniversitet.

Ost-sydost om kyrkan ligger Kyrkskolan som idag bl.a. inrymmer Komvux. Byggnaden utgörs av en större byggnad av trä som är sammanbyggd med ett flertal mindre träbyggnader. Deras fasader är klädda med stående locklistpanel och målade i ljusa kulörer.

KYRKOTOMTEN
Marken kring kyrkans sidoentréer i norr och söder är anlagd med gräsmattor och gångbanorna belagda med avlånga, flata, granitstenar (3 stenar i bredd). Utefter gångarna står lyktstolpar av galvat stål på runda betongfundament. Runt sidoentréernas stentrappor är buskar och lökväxter planterade. Mot torget finns låga murar av granit med täta, sneda, raka, kanter utan fogbruk och med släta hällar i topp. Vid muröppningen, på utsidan av muren, växer två kastanjer. Mot angränsande byggnaders fasader växer vintergröna höga buskar av bl a tuja.

Stadskyrkogården ligger inte i anslutning till kyrkan, utan är belägen längre norr ut på andra sidan Kungsbackaån.

FÖRSAMLING 1995 - KUNGSBACKA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 384, 1900: 961, 1995: 9347

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den nuvarande byggnaden har haft flera föregångare, uppförda omväxlande i trä och sten. Kyrkan är uppförd på platsen för en tidigare stenkyrka, och vid markarbeten på Stortorget 1959-60 kunde lämningar av inte mindre än tre äldre kyrkobyggnader undersökas arkeologiskt. Kyrkobyggandet i staden har avsevärt försvårats av platsens osäkra grundförhållanden. Kyrkan ligger nu mitt i den slutna bebyggelsen, vid torget i Kungsbackas centrum. Kungsbacka innerstad utgör riksintresse med sitt medeltida ursprung kring näset vid sammanflödet mellan Kungsbackaån och Söderån. Staden har präglats av handel och hantverk samt har en för andra hälften av 1800- och början av 1900-talet typisk småskalig trähusbebyggelse. Socknens geografiska utbredning sammanfaller i stort sett med stadsområdet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Syllstenar till en medeltida träkyrka eller -kapell med rektangulärt långhus och okänd, östlig avslutning, blottades vid arkeologisk undersökning 1959-60. Riven i samband med att en ny stenkyrka uppfördes på samma plats.

II: Medeltida murad stenkyrka med salformad plan och halvrunt korutsprång i öster. Vid ett senare tillfälle, troligen under senmedeltiden eller 1500-talet, har troligen kyrkans långhus vidgats i söder och ett vapenhus tillbyggts. I slutet av 1500-talet var kyrkan i dåligt skick, men den bör ändå ha använts långt in 1600-talet, när den slutligen ersattes med en nybyggnad.

III: Träkyrka med korsformad plan och västtorn, uppförd 1664 eller 1665 (olika uppgifter förekommer i litteraturen). Kyrkan förstördes i en stadsbrand 1846.

IV: Murad stenkyrka uppförd (men ej helt färdigbyggd) 1852-53 strax öster om den tidigare kyrkplatsen, vid det nyanlagda Stortorgets östsida. Kyrkan hade ett rektangulärt långhus med polygonalt korutsprång på östgaveln samt torn i väster. Ritningarna författades av arkitekt Johan Fredrik Åbom. På ett tidigt stadium stod det klart att byggnaden led av allvarliga byggnadstekniska fel, och att den dessutom vilade på en alltför svag grundläggning. Kyrkan togs provisoriskt i bruk men revs i början av 1860-talet.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - V: Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1864-65 (invigd 1875), likaså efter Åboms ritningar. Kyrkans rektangulära huvudkropp innefattar i öster ett inbyggt, smalare altarrum med flankerande biutrymmen. I väster ett indraget torn. Utbyggda vindfång framför långhusets sidoportaler. Vid en restaurering 1951 efter förslag av arkitekt Fredrik Wetterqvist indelades långhuset i mittskepp och rudimentära sidoskepp genom inställda träpelare.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitmålad med detaljer i ljusgult. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet kröns av en spira. Snickeridetaljerna, däribland fönsteröverstyckena, tillkom vid en restaurering under 1990-talet, som en rekonstruktion av exteriören före 1950-talets förändringar. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets norra och södra långsidor. Interiören förändrades på ett genomgripande sätt vid Wetterqvists restaurering. Kyrkorummet indelades då i skepp, väggarnas listindelning och dekormålningar ersattes av slät panel, östväggens stora målning från byggnadstiden av konstnär Bengt Nordenberg flyttades till sidoväggarna och en äldre altaruppsats insattes som altarprydnad. Predikstolen är från byggnadstiden.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.