Sockenbeskrivning
Västrums socken ligger vid kusten söder om Västervik. Den bröts ur som kapellförsamling ur Gladhammars socken 1622 och 1879 blev den annexförsamling. Förutom Västerviks stad gränsar den till socknarna Gladhammar och Hjorted. Till socknen hör en del av Tjusts skärgård med flera större och mindre öar. De största öarna är Eknö och Händelöp. En lotsstation har funnits på Idö sedan 1600-talet. Genom skärgården går den södra infartsleden till Västervik. Kustlinjen är sönderskuren av flera vikar av vilka Verkebäcksviken sträcker sig längst in i landet. Landskapet är småkuperat med skogklädda höjder. Arkeologiska fynd finns från samtliga förhistoriska perioder men inte i någon större mängd. Jordbruk, skogsbruk och fiske har varit socknens viktigaste näringar. Den största gården inom socknen är Helgerum där man förutom jordbruk också har drivit tegelbruk och skeppsvarv. Socknens historia är nära sammanbunden med Helgerum och dess ägare. Sin storhetstid hade godset under 1700-och 1800-talet då det ägdes av bergsrådet P. C. Cederbaum och baron C. A. J. Raab. I socknen har också funnits masugn och hammarsmedja samt sågverk vid Tovehult, kanongjuteri vid Tyftingemar och pappersbruk vid Gölpa. Idag pendlar många till arbeten i Gunnebo, Ankarsrum eller Västervik.
Kyrkan
Den nuvarande kyrkan ligger ett hundratal meter högre upp i terrängen söder om kyrkogården. Västrums kyrka som uppfördes 1797 är ett exempel på en tidigklassisk Hårlemaninspirerad kyrka med sin klockformiga huv krönt av en öppen lanternin, det brutna långhustaket, de symmetriskt placerade rundbågiga fönstren och de släta fasaderna. Utöver ändrat taktäckningsmaterialet på långhuset, ändrad färgsättning på snickerier och nödvändiga putsrenoveringar har få förändringar skett exteriört. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med sitt öppna, ljusa kyrkorum, trätunnvalv och stora ljusinsläpp samt ursprungliga inventarier.
Beskrivning av kyrkogården idag
Allmän karaktär
Västrums kyrkogård saknar en allmänt använd uppdelning i kvarter med tillhörande beteckning. För att göra beskrivningen här i rapporten lättare att följa benämns de olika delarna med bokstäver enligt kartan ovan.
Kyrkogården är liten till ytan, så liten att man kan överblicka den från ett och samma ställe. Den är en enkelt utformad sockenkyrkogård utan monumentala gravvårdar eller omfattande planteringar. Karaktären ges i huvudsak av gravvårdarna och de funktionellt motiverade anläggningarna som raka gångar och omgärdningar samt det lilla gravkapellet. Kyrkogården är rektangulär till formen och omgärdas i norr av en hög stödmur, längs övriga sidor finns halvmurar med gräsbevuxna slänter in mot kyrkogården. På murarnas krön står en knapp meterhög häck som löper runt hela kyrkogården. Kyrkogårdens västra hälft omges av en regelbunden trädkrans. I öster och sydost ger enstaka björkar längs kyrkogårdsmuren och andra träd på de omgivande gräsytorna en inramning. Inne på kyrkogården märks särskilt en gammal omfångsrik hästkastanj som står nära det lilla gravkapellet. Hela markytan utgörs av gräsmatta, förutom grusgångarna och enstaka grusgravar. Några av gravraderna har halvmeterhöga rygghäckar.
Omgärdning
I norr: Kallmurad stödmur, som högst ca 2-3 m. längst mot öster.
I väster och söder: Kallmurade halvmurar av granit med måbärshäckar på krönet.
I öster: Kallmurade halvmurar av granit.
Ingångar
I söder: Den stora grinden mitt för kapellet har murade, putsade grindstolpar med kransgesims. Stolparnas pyramidtak är av svartmålad plåt. Mellan stolparna finns en dubbelgrind av smidesjärn med tunna spjälor som har formen av spjutförsedda lansar. Längre mot öster finns en mindre öppning med en enkel grind i smäckert smidesjärn.
I öster: Enkel svartmålad och svetsad grind av järn.
Vegetation
Trädkrans:
I söder: Från mittgången och till västra kortsidan står lindar som förmodligen planterades i samband med utvidgningen på 1930-talet. Öster om mittgången finns ingen egentlig trädkrans men utanför kyrkogårdsmuren står några större träd.
Övrigt:
Framför kapellet öster om den tvärgående mittgången står en stor hästkastanj. Vid en gravplats i kvarter D står fyra stycken knuthamlade almar. Mellan några av gravraderna finns rygghäckar, ca en halv metar höga, av liguster.
I de parkliknande områdena söder och öster om kyrkogården växer en del större träd bla silvergran, ek, björk och tall.
Gångsystem
I det närmaste raka gångar i rutnätssystem som delar in ytan i rektangulära områden. En del gångar har såtts igen med gräs men är fortfarande skönjbara i grässvålen. Möjligen sammanfaller en del av gångarna med gränserna för de utvidgningar som gjorts genom åren.
Gravvårdstyper
Kyrkogården domineras av relativt enkla och låga gravvårdar. Ännu långt in på 1900-talet var de allra flesta vårdar av trä och av dessa finns inte många kvar idag. Några få trävårdar av yngre datum står ute på kyrkogården och en del äldre har plockats inomhus och därigenom räddats för eftervärlden. Över de låga gravvårdarna höjer sig ett antal högre och ofta äldre vårdar.
Minneslund
Minneslunden ligger söder om kyrkogården i det område som tidigare varit skolträdgård.
Byggnader
Mitt på kyrkogårdens norra långsida står den före detta sakristian till den numera rivna kyrkan. Sakristian benämns sedan länge som det Cederflychtska gravkoret. Byggnaden har vita spritputsade väggar och sadeltak med tvåkupigt lertegel. Målningarna och möjligen också fasaderna renoverades/konserverades 1950-60-tal samt utvändigt 1990-tal.
Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret ligger på kyrkogårdens västligaste del och tillkom vid en utvidgning i början av 1930-talet. Det består av rader av gravplatser med ryggställda vårdar. På var sida om mittgången finns större familjegravar med vårdarna vända ut mot gången. Samtliga gravvårdar är låga eller några enstaka liggande, vilket ger kvarteret en tidstypiskt enhetligt låg profil. Rygghäckarna är borttagna förutom i den del av kvarteret som ligger längst norr ut. Alla gångar är insådda med gräs bortsett från mittgången som går i hela kyrkogårdens längdriktning som fortfarande är grusad. Kvarteret saknar annan vegetation än de nyss nämnda rygghäckarna.
Gravvårdstyper
I detta kvarter dominerar låga rektangulära gravvårdar. Materialet är främst grå granit men även svart och röd förekommer. Flera av gravvårdarna från 1940- och 50-talen har klassicerande drag med tex. pilastrar, symmetrisk dekor och trekantig avslutning uppåt. Gravvårdar av yngre datum har ofta en friare osymmetrisk form och dekor.
Allmän karaktär:
Kvarter B ligger sydväst om det Cederflycktska gravkoret på mark som dels utgjort den äldsta kyrkogården och dels mark som frigjordes när den gamla kyrkan revs. Området är ett äldre köpegravsområde med ett flertal stora vårdar över besuttna, eller på annat sätt inflytelserika personer, i socknen. Gravplatserna är ordnade i rader i nordsydlig riktning förutom de tre nordligaste raderna som löper från öster till väster. Strukturen är något oregelbunden, något som visar på att kvarteret innehåller äldre gravar från en tid då regelbundenhet och raka rader inte var lika viktiga som de blev senare under 1900-talet. Området har tidigare varit helt dominerat av grusgravar men är numera till största delen insått med gräs, endast ett fåtal grusgravar finns fortfarande kvar. Den nordligaste gången är insådd med gräs. Kvarteret saknar helt annan vegetation än planteringarna framför gravvårdarna.
Gravvårdstyper
De många höga, stående gravvårdarna dominerar intrycket av kvarteret. Här finns dock även exempel på vårdar med klassicerande stildrag från 1930-50-talen och även stenar från senare tid. Bland de mer påkostade gravvårdarna märks: ett gjutjärnskors på granitsockel med årtalet 1915 (korset är eventuellt äldre), ett gjutjärnskors från 1851, en kalkstensvård med nygotiska former från 1838 och en dito med utsmyckning i form av hängande kottar från 1854, familjen Raabs (Helgerum) familjegrav vars gravplats fortfarande är grusad, en mycket hög stående vård i grå granit, en i grå granit med ekbladsdekoration familjegrav från tidigt 1900-tal samt en granithäll över Margaretha Sophia Hoppenstedt från Helgerum död 1818 (hällen möjligen tillkommen senare). Väster om gravkoret finns en gravplats som omgärdas av ett järnstaket. Utöver dessa gravvårdar finns ett större antal köpegravstenar från slutet av 1800-talet och några decennier in på 1900-talet som är tidstypiskt höga, stående i svart delvis polerad granit.
Kvarter C, D och E
Allmän karaktär
Kvarter C, D och E ligger på den östra delen av kyrkogården. Dessa kvarter innehåller vårdar från hela 1900-talet. En del av de äldre vårdarna har tagits bort och lämnar luckor i gravraderna. Långt in på 1900-talet var de enklare gravvårdarna tillverkade av trä varför många av dem har ruttnat och tagits bort. På några ställen går det att ana resterna av ett mer eller mindre genomfört linjegravsystem. Detta gäller främst den ostligaste delen av kvarter D, men enstaka tidstypiska små stenar av svart granit från 1900-talets första hälft finns kvar i samtliga dessa kvarter. Längs med kyrkogårdens ytterkanter och utmed gångarna inne på kyrkogården finns ofta större gravplatser med mer påkostade vårdar. Denna struktur med linjegravar i kvarterens mitt och köpegravar i utkanterna var vanlig under sent 1800-tal till in på tidigt 1900-tal på våra kyrkogårdar. Största delen av markytan är insådd med gräs. Några rygghäckar finns i kvarter C och i den västligaste delen av kvarter D och E. I kvarter D finns en stor hästkastanj och en av gravplatserna har fyra knuthamlade almar. Några enstaka av köpegravarna har kvar sina stenramar och grusytor. En av gravplatserna har omfattningshäck av buxbom.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i de tre kvarteren utgörs främst av låga stående vårdar från i huvudsak 1950-talet och framåt. Bland dessa återfinns dock även små stående vårdar av linjegravtyp från början av 1900-talet. I kvarter E finns även en trävård med emaljskylt. På köpegravplatserna finns större och mer påkostade gravvårdar. Särskilt märks ett stort gjutjärnskors med nygotiska former från 1883. Att Västrum är en skärgårdssocken märks på att många av de moderna gravvårdarna på fiskares gravar pryds av en dekor i form av en avbildning av dennes båt med registreringsnumret synligt på stäven. Närmast öster om gravkapellet finns en gravplats som är omgärdad med ett järnstaket. Många av titlarna på de äldre vårdarna i kvarteren är knutna till olika yrken och befattningar knutna till sjön, ex. lots och skeppare. På många av de äldre vårdarna står ortnamn utsatta.
Övrigt
Alldeles öster om den södra ingången till kyrkogården finns en plats för redskap, vattenpost och kompostbehållare, inom ett avskärmande gråmålat plank.