LINSELLS KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - LINSELL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 233, 1900: 1050, 1995: 479

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Kapellförsamling utbruten ur Sveg 1798, annexförsamling 1870.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i kyrkbyn Linsell, ca 3 mil uppströms Ljusnan från Sveg. Intill kyrkan finns en prästgård från slutet av 1700-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan består av liggtimrat långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia i nordost och västtorn. Träkyrkan, uppförd som kapell under Sveg under 1700-talets senare del, är den första kyrkobyggnaden på denna plats. Långhuset och sakristian uppfördes huvudsakligen 1778 av sockenbon och kapellbyggets intiativtagare Pehr Tholsson. Tornet uppfördes i stolpkonstruktion 1797, troligen av Pål Pehrsson i Stugun och sonen Pehr Pålsson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den ursprungligen röda exteriören fick sin nuvarande vita färg på 1860-talet. Långhuset täcks av valmat tak i två fall, tornet av lanternin med karnissvängd huv. Ingång genom tornet i väster. Västportalen har skulpterad dekorativ omfattning. Långhusets inre täcks av högt spegelvalv med karnisprofil och taklist med kulfris, väggfasta halvkolonner längs väggarna. Den målade skenarkitekturen kring altaruppsatsen och den diskreta väggdekoren målades av Pehr och Göran Sundin 1818, plafondens målning utfördes av Olof Karlsson i Fillsta 1923-25. Altartavlan med Konungarnas tillbedjan målad av Nils Lindström 1781. Altaruppsatsen, predikstolen och den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden och är utförda av Pehr Tholson. Byggnad och inredning utgör således ett intressant och enhetligt verk av en enda mästare. Interiören målades vit 1884. 1923-25 tillkom orgelläktaren och orgelfasaden, ritade av arkitekten Arre Essén, samtidigt återställdes äldre färgsättning och utfördes ny plafondmålning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Linsells kyrka uppfördes ursprungligen som kapell i Svegs församling, under år 1777-1778 med linsellbon Pehr Tholsson som arkitekt, byggmästare, snickare och ansvarig för inredningen. Föregångare saknas. En välbevarad träkyrka med enhetlig inredning präglad av Tholssons snickerier och hans son Nils Lindströms målning och stoffering. Tornet tillbyggt 1797 sannolikt av Pål Pehrsson i Stugun och dennes son Pehr Pålsson.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster och sakristia i nordöstra hörnet. Torn i väster. Huvudingång genom tornet. Separat senare upptagen ingång till sakristian.
Materialet liggande timmer, grund av gråsten. Såväl de yttre som inre väggarna har bjälkstöd som är hopskruvade för att stödja timmerväggarna. Torntillbyggnaden är utförd i stolpkonstruktion, förstärkt med snedsträvor. Fasaderna klädda med stående vitmålad panel, ljudluckorna rödfärgade. Taken är spånklädda.

EXTERIÖR - Långhusets tak i två fall, valmat mot öster. Fönsterna är tresidigt avslutade. Porten i tornet inramas av parställda halvkolonner, som bär upp dubbla dekorativa överstycken målade i gulockra, brunt och gråblått. Strålsolen däröver återkommer på dörrarna som dekorelement. I dekoren kan influenser från Norge skönjas. Tornhuven är karnissvängd liksom lanternintaket, som kröns av en spira med tupp från 1797. Förutom byte av fasadpanel och upptagande av en sakristiedörr är exteriören sannolikt oförändrad sedan tornets tillkomst.

INTERIÖR - Väggarna är klädda med stående slätpanel målad i grått med gråmålad bröstpanel. Taklist med fris av stora kulor och sågtandad list i underkanten. Profilerat spegelvalv i trä med mittspegel inramad av listverk med voluter och små kulor. Dekormålning i plafonden utförd 1923-25 av konservator Olof Karlsson. Altaruppställningen utförd som skenarkitektur, målad på en konturskuren skärm. Infälld altarmålning "Konungarnas tillbedjan" utförd av Nils Lindström 1781, vilken troligen även svarat för stofferingen av inramningen. Kompletterande skenarkitektur målad direkt på korväggen av Pehr och Göran Sundin 1818, som troligen även har målat draperimålningen och girlangerna vid väggarnas halvkolonner samt draperimålningen bakom predikstolen. Till altarringen, troligen utförd av Pehr Tholsson, i blått och guld hör den ofta i Jämtland och Härjedalen förekommande skriftepallen. Predikstolen, snidad av Tholsson 1778, har direktuppgång från sakristian. Dopängeln skänktes 1780-81 av byggmästaren.
Sluten troligen ursprunglig men moderniserad bänkinredning i två kvarter, målad i ljusgrått och blått. Genombrutna bänkskärmar med medaljonger på de främre bänkskärmarna. Mot mittgången eldsurnor stående på piedestaler på kulfötter. Läktare med barriär och orgelfasad ritade av Arre Essén 1925, ursprungligen saknades läktare. Orgelverket byggt 1988 av Johannes Menzel Orgelbyggeri AB.
Från vapenhuset in till kyrkorummet leder en upptill tresidigt avslutad träport troligen utförd av Tholson, daterad 1778 med dekor i plattskärning och målad i blått, rosarött och brunt.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland

Kyrkan och kyrkogården omgärdas av ett svart smäckert järnstaket. På stenen under grinden i söder står årtalet 1893, troligen det år då staketet sattes upp. Gravsättning finns runt hela kyrkan med gravar från 1800-talet och fram till idag. Kyrkogården har runt kyrkan en mycket bred beläggning med grus och där den tar slut tar gräsytor vid. På norra och södra sidan nära tornet växer buskar. Samtliga gångar inne på kyrkoområdet är belagda med grus. Mot staketet i norr, rakt framför grinden i söder, står ett bårhus på en grund av cementblock, byggt på 1950-talet. Det är liksom kyrkan brädslagen med en vitmålad lockpanel. Pyramidtaket täcks av spån med nock av plåt och avslutas nedtill med en vit sågtandad list och kröns av ett träkors på glob.

Kyrkan ligger centralt i kyrkbyn och intill kyrkan ligger en prästgård från 1700-talets slut. I sydväst ligger bygdegården och övrig bybebyggelse ligger i norr, söder och öster. I väster tar allmän väg slut. Linsells nya kyrkogård, anlagd 1938, ligger på andra sidan Ljusnan med minneslund anlagd 2004 samt ett urngravskvarter anlagt 1975.

KYRKOMILJÖN

Kyrkan ligger centralt i kyrkbyn och intill kyrkan ligger en prästgård från 1700-talets slut. I sydväst ligger bygdegården och övrig bybebyggelse ligger i norr, söder och öster. I väster tar allmän väg slut. Linsells nya kyrkogård, anlagd 1938, ligger på andra sidan Ljusnan med minneslund anlagd 2004 samt ett urngravskvarter anlagt 1975.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan och kyrkogården omgärdas av ett svart smäckert järnstaket. På stenen under grinden i söder står årtalet 1893, troligen det år då staketet sattes upp. Gravsättning finns runt hela kyrkan med gravar från 1800-talet och fram till idag. Kyrkogården har runt kyrkan en mycket bred beläggning med grus och där den tar slut tar gräsytor vid. På norra och södra sidan nära tornet växer buskar. Samtliga gångar inne på kyrkoområdet är belagda med grus. Mot staketet i norr, rakt framför grinden i söder, står ett bårhus på en grund av cementblock, byggt på 1950-talet. Det är liksom kyrkan brädslagen med en vitmålad lockpanel. Pyramidtaket täcks av spån med nock av plåt och avslutas nedtill med en vit sågtandad list och kröns av ett träkors på glob.

Kyrkan byggdes som ett kapell 1778 av byggmästare Pehr Tholsson, med långhus, kor och sakristia. Tornet byggdes till 1797. Linsells kyrka har ingen föregångare på platsen. Kyrkan är byggd i en timmerkonstruktion med gråstensgrund. Grunden med ventilationsluckor putsades senast 1923-25 och målades då svart. Kyrkan stomme är klädd med en vitmålad lockpanel med en dropplist av trä. På södra långsidan sitter sex följare och på den norra fyra. De motsvaras invändigt av följare på långsidorna. Långhusets fönster med sex lufter och fyra rutor/luft, är symmetriskt fördelade över fasaden, tre på var långsida. Fönstren är något indragna i fasaden och har en tresidig avslutning. Fönsterblecken av plåt är enkla och vitmålade. På kyrkans norra långsida och sakristians västra vägg sitter en hängränna samt stuprör. Taket är ett valmat, brutet sadeltak täckt med spån.

Redan under de första tjugo åren tillkom förändringar på kyrkan genom att ytterväggarna panelslogs samt rödmålades 1782. Det var först på 1860-talet som kyrkan fick sin nuvarande vita färgsättning och samtidigt förnyades panelen. Åren 1923-25 lagades spåntaket och kompletterades med nya spån där det behövdes. Taket lades om 1967 och 2003 tjärades taket.

På norra sidan, mot öster ligger sakristian. Dess murade grund är mycket låg och omålad. I öster sitter ett mindre kvadratiskt spröjsat fönster med fyra lufter, inramat av ett brett fönsterfoder med raka kanter. Rutorna har en färgskiftning åt grönt och mellan ytter- och innerbåge sitter ett vackert utformat galler. På sakristians norra gavel sitter ett litet rundfönster och på västra sidan en ingång med en gjuten betongtrappa i ett steg och vilplan. Dörren som togs upp 1923-25 är målad i brunt med vita dörrfoder. En lampa under taklisten ger ljus över trappan. Sakristians anslutning mot långhuset täcks av vitmålad plåt.

Kyrkans torn uppfördes 1797 av byggmästare Påhl Pehrsson från Stugun. Tornet målades om senast 1992 med oljefärg. Tornet är enkelt och klätt med en stående vitmålad lockpanel med markerade hörn. Lanterninen är klädd med slätspont. Tornhuven, liksom lanterninen, har ett karnischsvängt tak med en profilerad takfot. Under takfoten sitter en dekorlist och hörnkedjorna avslutas upptill med en utsågad svängd dekoration. Torntaket täcks, liksom sakristian och långhuset, av takspån, men skiljer sig genom att spånen är så kallade näbbspån. Taket lades om 1967. Tornet har endast två fönster, ett lunettfönster med ett rikt utformat fönsterfoder högt placerat ovan portalen samt ett fönster i söder, lika de på långhuset. I varje väderstreck sitter en ljudlucka med tresidig avslutning. Ljudluckan har två dörrpar med svart färgsättning och framför luckorna sitter fallskydd monterade. På ljudluckorna finns spår av en underliggande målning, med fönster- eller spegelindelning. Lanterninen är hög och smal med ett tak som har en kraftig utskjutande takfot. Den plåtinklädda spiran på lanterninens tak kröns av en flöjel med en förgylld tupp. Lanterninens rundbågiga öppningar är igensatta med rödmålade brädor. I tornutrymmena finns äldre dörrar, bänkinredning, spån och fönster bevarade.

Tornets mest utmärkande utsmyckning utgörs av den rikt omfattande västportalen. Den restaurerades senast år 2000. Porten ramas in av parställda kolonner, vilka bär upp dubbla överstycken målade i guldockra, brunt och grått. Dörren är målad i två nyanser av brunt, där den översta spegeln på respektive dörrblad har en förgylld sol med strålar. Ovanför dörren sitter en tavla i trä som berättar om byggmästaren, Pehr Tholsson, och ovanför den sitter en i trä skulpterad sol med gulmålade strålar. Framför entrén finns en svartmålad handikappramp med räcken av metall. Grusgången är från grinden i söder fram till rampen i mitten belagd med betongplattor.

Kyrkan byggdes som ett kapell 1778 av byggmästare Pehr Tholsson, med långhus, kor och sakristia. Tornet byggdes till 1797. Linsells kyrka har ingen föregångare på platsen.

För mer historik se byggnaden/kyrkans historik.