FALKENBERGS GAMLA KYRKA (S:T LAURENTII KYRKA)

FÖRSAMLING 1995 - FALKENBERG
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 642, 1900: 2537, 1995: 13974

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. Ny Falkenberg införlivad under 1500-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Falkenbergs gamla kyrka, Sankt Laurentii, ligger centralt i de äldre delarna av staden, inte långt ifrån Ätran. Miljön kring kyrkan har medeltida gatumönster, med kullerstensbelagda gator och bibehållen 1700- och 1800-talsbebyggelse. Den gamla prästgården från 1829 ligger norr om kyrkogården (upphörde att vara prästbostad 1891). Vid gränsen mot kyrkogården ligger den gamla tiondeladan, ombyggd till bostadshus 1900. Falkenbergs innerstad är förklarat som riksintresse med sitt välbevarade gatunät av medeltida typ. Den småskaliga trähusbebyggelsen är en sydvästlig utpost av den nordskandinaviska träbyggnadstraditionen. I miljön ingår också lämningar efter en medeltida borg, Falkenbergs hus, belägen på östra sidan Ätran invid den på mitten av 1700-talet anlagda Tullbron. Sankt Laurentii fungerade som Falkenbergs stadskyrka fram till 1892, då en ny kyrka, uppförd på annan plats i staden, övertog denna funktion (se II: FALKENBERGS KYRKA). Den gamla kyrkan användes därefter för profana ändamål, men satte åter i stånd för gudstjänstbruk 1926-28. Kyrkogården användes till 1884 då Kapellkyrkogården togs i bruk. En del gravvårdar från 1700- och 1800-talen finns bevarade.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Den murade kyrkan består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med ett rakt avslutat korparti. I väster ett stentorn i jämnbredd med långhuset, samt väster därom ett vapenhus. Dateringen av kyrkans äldsta byggnadsfas är osäker. Byggnaden torde ursprungligen bestått av ett rektangulärt långhus och ett sannolikt smalare kor (den ursprungliga planformen är dock inte säkert känd). Huruvida tornet ingått i den ursprungliga anläggningen eller om det är sekundärt tillfogat är oklart. Innan medeltidens utgång förlängdes kyrkan österut och fick då det nuvarande korpartiet. På kyrkans södra sida fanns då en numera borttagen utbyggnad, sannolikt ett kapell. Kyrkan har i senare tid också haft ett nu rivet vapenhus framför sydingången och en dito sakristia i norr. Vapenhuset i väster uppfördes 1797.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och östgaveln är dekorerad med höga och smala spetsbågiga blinderingar i gavelröstet. År 1787 reparerades tornet, vilket då sannolikt fick nuvarande överbyggnad med huv och lanternin. Ingång i väster (medeltidskyrkans sydportal igensattes 1903). Interiören har i huvudsak sin nuvarande utformning efter restaureringen 1926-28. Vid restaureringen framtogs på kyrkans innerväggar kalkmålningar från tidig efterreformatorisk tid. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv från 1739, även detta försett med målningar, utförda 1753-54 av en målare vid namn Linkmeyer. I samband med 1920-talets restaurering förnyades kyrkans fasta inredning, däribland bänkarna och västläktaren. Den nuvarande predikstolen förvärvades 1978.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

S:t Laurentii kyrka är belägen i centrala Falkenberg, med Ätran nära i söder. Kyrkan ligger i den äldsta delen av Falkenberg med välbevarade hus från 1700- och 1800-talen. Söder om kyrkogården låg stadens äldsta torg, idag bestående av Laurentiiparken och Gåsatorget. Runt kyrkan och parken löper en smal, kullerstensbelagd, väg, som kantas av låga byggnader, vilka vid kyrkan främst är uppförda med träfasader, men längre mot norr finns även ett antal sentida bostadshus av tegel. Byggnaderna har entrédörrar och låga stentrappor mot gatan. Mellan byggnaderna finns staket mot gatan och i vissa hus finns portar till bakomliggande gårdar.

Norr om kyrkogården ligger den GAMLA PRÄSTGÅRDEN, byggd 1829 av tegel från Falkenbergs tegelbruk. Den upphörde att vara prästbostad 1891 sedan ny prästgård uppförts intill Nya kyrkan. Vid gränsen mot kyrkogården ligger den gamla tiondeladan som byggdes 1806 och ombyggdes till bostadshus 1900. Söder om kyrkan ligger Falkenbergs museum.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan och kyrkogården kringgärdas av ett smidesstaket med rundbågar i överliggaren, hängandes i stenstolpar och med smidesgrindar i väster, öster och söder. Mot norr avgränsas kyrkotomten dels av en vitputsad tegelgavel, f d prästbostad, i nordvästra hörnet, en rödfärgad träbyggnad mitt på och av en röd tegelgavel i nordöstra hörnet. Däremellan finns en låg mur och ett plank.

Mellan tornet och västra gavelfasaden, samt utefter långsidornas fasader, ligger kullerstenar. Kyrkans gångar, från entréerna och runt kyrkan, är grusade och kyrkogårdstomten är gräsbevuxen. De grusade gångarna på södra sidan har en låg stenkant or kringliggande gräsytor. Från västra grinden till västra entrén ligger en gatstensbeläggning med radiell läggning, med grus på sidorna.

På kyrkogården finns ett antal höga lövträd. Närmast kyrkans gavel i öster finns en rundbågeformad plantering av lågväxande blommor. I gången, mot grindöppningen söder om kyrkan, finns en rundel med en rund, murad, plantering i mitten, omgiven av 2 st parkbänkar och med 16 st äldre gravhällar liggandes i gräset runt om. På kyrkans norra sida finns 2 st blod- och 1 st vanlig lönn. Kyrkan har fasadbeslysning monterad på stolpar, på södra sidan.

Kyrkogården användes till 1884 då Kapellkyrkogården togs i bruk. På kyrkogården finns ännu en del gravvårdar från 1700- och 1800-talen bevarade. Sedan kyrkan övergivits togs en del gravstenar till trappor och grundstenar i de omkringliggande husen. Några har återfunnits och ligger nu i en ring på södra sidan. Till 1883 omgavs kyrkogården av en stenmur som då togs ner och användes till hamnkajen. Nuvarande järnstaket tillkom mot Storgatan 1883 och mot övriga sidor på 1940-talet.

Kyrkogården används inte lägre som begravningsplats. På kyrkogården finns ändå ett antal, bevarade, liggande, äldre, gravhällar och ett antal järnkors. 16 st liggande gravhällar i rundel söder om kyrkan. 2 st äldre hällar på kyrkans sydöstra sida varav en är stående. Ett fåtal gravvårdar finns i sydväst, varav några är större ramgravar med grushav. Här finns även ett järnkors. Ett antal äldre gravhällar ligger SV och NV om vapenhuset. På kyrkans norra sida finns 2 st ramgravar med järnstaket och resta stenar.