EFTRA KYRKA

Eftra kyrka ligger vackert belägen på en höjd med utsikt över det halländska odlingslandskapet.

Framför kyrkan i väster finns en grusad parkeringsplats.

Sydväst om kyrkan finns ett FÖRSAMLINGSHEM med fasader klädda med en gul locklistpanel, 2-luftsfönster, sadeltak med eternitplattor, kupa, veranda samt trädgård.

I väster finns en EKONOMIBYGGNAD som bl a används som vaktmästeri. Detta är ett äldre boningshus med sadeltak med 2-kupiga tegelpannor, locklistpanel i röd kulör, vita knutar, äldre port med gångjärn, m.m.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan kringgärdas av en kallmurad skalmur och i norr och söder finns äldre trädrader medan det i väster har planterats nya trädrader. Ingångar finns i väster, med huvudingång, svart järngrind och raka grindstolpar av natursten, samt en ingång med grind och stentrappa och handledsräcken i järn i öster och i norr. Den äldre kyrkogården ligger runt om kyrkan medan det i norr finns en senare tillkommen kyrkogårdsdel. Fram till kyrkan leder en asfalterad gång med inslag av vita stenar. Sedan leder grusade gångar runt kyrkan och ut i sidogångarna i norr och söder.

Gravvårdarna är lagda från N-S och vissa är s k singelgravar med naturstensram och några svarta järnkors finns. På kyrkogården finns rabatter inramade av en huggen sten, buskar och träd samt bänkar och lyktstolpar av trä med avfasade hörn, täckmålade i brun kulör med blyinfattad glaslykta. I väster vid huvudingången ligger en stor rund sten som är kluven i mitten med årtalet 1904.

Den nya kyrkogården i norr inramas av en kallmurad skalmur samt trädrader. Ingång finns i väster genom en svart enkel järngrind med kraftiga stenmurade grindstolpar. Även i det nordvästra hörnet finns en ingång med trappa av natursten samt handledare av trä. Längst bort i norr finns en ingång lika den i väster. Grusade gångar leder runt i kvarteren och gravvårdarna ligger i N-S riktning. Även stensatta gångar finns. Dessutom finns långa häckrader. Lyktstolpar med rund vit glaskula.

FÖRSAMLING 1995 - EFTRA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 682, 1900: 1366, 1995: 744

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan liksom bebyggelsen i Eftra är tämligen höglänt belägen på bergsidan till Klockebjäret. Kyrkan ligger mitt i bebyggelsen som ligger utsträckt längs landsvägen. Strax söder om kyrkan finner man skolan. I miljön kring kyrkan återfinns lämningar efter hålvägar som antyder områdets betydelse i forna tiders kommunikationsnät. Socknen ligger i kustnära dalgångsbygd till största delen bestående av öppna odlingsmarker, främst belägna i Vastadalen. Vastadalen bildar riksintresse med sitt levande och välhävdade landskap. Stora inslag av förhistoriska lämningar, traditionell bondebebyggelse liksom kyrka och storgårdar av medeltida ursprung är några spännande inslag.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med rak avslutat korparti i öster, en sakristia utbyggd på östgaveln samt i väster ett torn.

I: Stenkyrka med romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare kor. Kyrkan ombyggdes 1777-1779 (ÖIÄ:s ombyggnadsritning från 1776 visar ett smalare kor med halvrund avslutning i öster; huruvida denna återger ett absidkor eller en sakristietillbyggnad får dock betecknas som osäkert). Enligt ritningen förlängdes då långhuset i väster och ett torn tillfogades. Kyrkan revs med undantag av tornet i samband med uppförandet av en ny kyrka på samma plats.

II: Långhus och sakristia uppförda 1822-24 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, i anslutning till det äldre stentornet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. År 1887 förhöjdes tornet och fick då karnissvängd huv och lanternin. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsidor. Kyrkans interiör förändrades vid en restaurering 1891-93, efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson, där kassettering av taket med listverk och målningar ingick. Även antikiserande drag tillkom då, exempelvis pelare och pilastrar som uppbär en klassisk fris, altaruppsatsen i samma stil, samt fönstrens omfattningar. Ny restaurering 1931, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, innebar bl. a. att taket inkläddes med träfiberplattor. Ett framträdande, modernt inslag i kyrkorummet är östväggens al frescomålningar som utfördes 1962 av konstnären Waldemar Lorenzon. Vid 1976 års restaurering framtogs åter kassettaket från 1893.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.