SKUTTUNGE KYRKA

Skuttunge kyrka är en medeltida salkyrka byggd omkring år 1300. Den har sakristia i norr och torn i väster. Sakristian är medeltida men tornet byggdes först år 1806. Kyrkan har ursprungligen hört till gruppen gråstenskyrkor med tegelornerade gavlar. Ombyggnaden i början av 1800-talet gav kyrkan en klassicistiskt prägel med putsade, vitkalkade fasader. De medeltida blinderingarna på korgaveln och sakristiegaveln togs fram vid en fasadrenovering 1987.

Kyrkogården omges av en gråstensmur med trädkrans av lövträd. Ingången i väster har en ovanligt påkostad form. Den har en portal med höga stenkolonner och en smidesgrind som kröns av Gustaf IV Adolfs förgyllda monogram och en målad inskription: Byggd på Skuttunge sockn magazins bekåstnad 1806. Porten ersatte en äldre stiglucka.

Kyrkogårdsgångarna är grusade. Gravkvarteren är till största delen täckta av gräsmattor. Ett antal stora, påkostade gravar ligger längs västra murens insida. I sydvästra hörnet finns en grav med järnstaket. På östra delen av kyrkogården finns ett relativt stort inslag av grusgravar med stenramar kvar. Närmast öster om korgaveln ligger ett gravkvarter med ett flertal gjutjärnsgravvårdar från 1800-talet.

Den före detta likvagnsboden ligger nordost om kyrkogården på andra sidan landsvägen som löper tätt intill kyrkogårdsmuren. Byggnaden är murad och har spritputsade, vitkalkade fasader lika kyrkan. Taket är ett sadeltak täckt med svarta betongpannor. I sydfasaden finns tre rundbågiga öppningar med brädklädda svartmålade dörrar. Byggnaden används idag som kyrkogårdens ekonomibyggnad. Boden byggdes 1924 efter ritningar av arkitekt Sven Brandel. Inför uppförandet ställde Byggnadsstyrelsen särskilda krav på byggnadens anpassning till den känsliga miljön.

Skuttunge kyrka är en medeltida salkyrka byggd omkring år 1300. Den har sakristia i norr och torn i väster. Sakristian är medeltida men tornet byggdes först år 1806. Kyrkan har ursprungligen hört till gruppen gråstenskyrkor med tegelornerade gavlar. Ombyggnaden i början av 1800-talet gav kyrkan en klassicistiskt prägel med putsade, vitkalkade fasader. De medeltida blinderingarna på korgaveln och sakristiegaveln togs fram vid en fasadrenovering 1987.

Kyrkogården omges av en gråstensmur med trädkrans av lövträd. Ingången i väster har en ovanligt påkostad form. Den har en portal med höga stenkolonner och en smidesgrind som kröns av Gustaf IV Adolfs förgyllda monogram och en målad inskription: Byggd på Skuttunge sockn magazins bekåstnad 1806. Porten ersatte en äldre stiglucka.

Kyrkogårdsgångarna är grusade. Gravkvarteren är till största delen täckta av gräsmattor. Ett antal stora, påkostade gravar ligger längs västra murens insida. I sydvästra hörnet finns en grav med järnstaket. På östra delen av kyrkogården finns ett relativt stort inslag av grusgravar med stenramar kvar. Närmast öster om korgaveln ligger ett gravkvarter med ett flertal gjutjärnsgravvårdar från 1800-talet.

Den före detta likvagnsboden ligger nordost om kyrkogården på andra sidan landsvägen som löper tätt intill kyrkogårdsmuren. Byggnaden är murad och har spritputsade, vitkalkade fasader lika kyrkan. Taket är ett sadeltak täckt med svarta betongpannor. I sydfasaden finns tre rundbågiga öppningar med brädklädda svartmålade dörrar. Byggnaden används idag som kyrkogårdens ekonomibyggnad. Boden byggdes 1924 efter ritningar av arkitekt Sven Brandel. Inför uppförandet ställde Byggnadsstyrelsen särskilda krav på byggnadens anpassning till den känsliga miljön.

Skuttunge kyrka består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. De putsade murarna består huvudsakligen av natursten. Fönstren har rundbågig form. Såväl långhuset som sakristian täcks av sadeltak, tornet kröns av en huv med lanternin. Ingång till kyrkorummet sker genom tornets bottenvåning.

Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, den trerummiga sakristian kan dock vara äldre. Under 1400-talet tillkom kyrkorummets stjärnvalv samt ett vapenhus, som revs i samband med att tornet uppfördes 1801-03. Kyrkan har även haft en takryttare, som togs ned 1745.

Fönstrens nuvarande form tillkom på 1760-talet, då kyrkan även erhöll ny takresning. Sedan tornet uppfördes i början av 1800-talet har i princip bara underhållsarbeten skett av exteriören. Interiören har främst gustaviansk prägel. I kyrkan finns även senmedeltida målningar - utförda 1460 av Andreas Erikson - som är överkalkade sedan 1700-talet. En av bilderna, ett "livshjul", togs fram vid en omfattande restaurering 1989.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996