STIGTOMTA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - STIGTOMTA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1242, år 1900: 1849, år 1995: 2995

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger utanför tätorten Jönåker på ett impediment i åkermark.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten med korsformad plan och tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkan uppfördes sannolikt under äldre medeltid och delar av långhuset är bevarat i den västra korsarmen. Hur koret sett ut är inte känt. Senare under medeltiden, ovisst när, erhöll kyrkan ett korparti av långhuset bredd. En sakristia uppfördes i nordost efter ombyggnaden. Sakristian revs 1795 men rester vid nordmuren visar att den inte låg i förband med denna. Strax efter mitten av 1400-talet tillkom ett torn med de nedre våningarna i sten och de översta i tegel. Senare tillbyggdes ett vapenhus vilket var ett av Södermanlands största med sina sex gånger sex meter. 1765 byggde man en korsarm i norr. Den norra väggen i långhuset genombröts men en valvpilaster stod kvar som en pelare i öppningen. Mellan 1786 och 1790 om- och tillbyggdes kyrkan: en korsarm uppfördes i söder (vapenhuset revs utom den nedre delen av östväggen som nu ingår i korsarmen), en ny sakristia tillbyggdes, samt korpartiet ombyggdes och erhöll en tresidig avslutning i öster. Korutbyggnaden bekostades av Carl Palmgren på Harsta som lät inrätta ett gravvalv under korgolvet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade och genombryts av stickbågiga muröppningar. Exteriören genomgick flera förändringar vid restaurering 1904, efter ritningar av arkitekt Fritz Eckert, då bl.a. tornkrönet och korsarmarnas gavlar fick nuvarande utformning. Tornet är krönt av en fyrkantig lanternin och däröver en smal spira. Ingångar i väster och genom korsarmarna (i den östra fasaden finns ingången till det underliggande gravvalvet). I samband med om- och tillbyggnaderna under 1700-talets senare del revs de senmedeltida tegelvalven och ersattes av ett gipsat trätunnvalv. Vid restaureringen 1904 försågs interiören med målningar i barockstil. Kyrkan har därefter restaurerats 1958 efter förslag av arkitekten Arvid Stille. Altartavlan från 1812 är målad av Pehr Hörberg och predikstolen som ursprungligen kommer från Artillerikyrkan i Stockholm är utförd av Andreas Hysing senast 1697.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Den mot söder svagt sluttande kyrkogården omges av en kallmurad naturstensmur, som nu bara delvis finns kvar, främst i norr och söder. I övrigt omgärdas kyrkogården av klippta häckar. Kyrkogården har utvidgats mot öster 1918 och mot nordost 1964. Äldre träd växer utanför norra muren.

Utanför kyrkogården, i väster, är en anlagd grusplan, som används som parkeringsyta. En bilväg kantad med äldre träd leder upp till parkeringen. Norr om vägen märks en stor jordkällare, som numera används för att förvara en del äldre gravstenar.

En bred gång lagd med betongstenar löper från parkeringsytan fram till kyrkans huvudingång i väster. En ingång finns även i kyrkogårdens sydöstra hörn. Grusgångar löper runt kyrkan och mellan gravkvarteren. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen. Kyrkogården har flertalet gravvårdar placerade runt om kyrkan. Söder och väster om kyrkan är äldre gravvårdar placerade. Minneslunden i kyrkogårdens östra del är anlagd i början av 1990-talet och är utformad med en bågformad stenlagd perennrabatt.

Nordväst om kyrkogården, intill parkeringen ligger ett gravkapell som uppfördes 1967 efter ritningar av arkitekten Niels Hovgaard. Kapellets fasader har synligt vitt mexitegel och används idag som förråd.

Sörmländska kyrkor 18, 1987
Eva Wockatz, inventeringen 2008.