KATTNÄS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - FRUSTUNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 284, år 1900: 327, år 1995: -

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Socknen ingår sedan 1959 som en del i Frustuna församling. Befolkningstalen avser Kattnäs.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den östra delen av sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger på en markant höjd vid Klämmingens södra strand. Området utgör riksintresse tillsammans med Frustuna och Gåsinge-Dillnäs. På kyrkogården står en runsten med kristen inskrift.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus, ett påfallande långsträckt kor i öster, sakristia på korets nordsida samt torn vid långhusets västgavel. Kyrkans historia är inte helt klarlagd, men byggnaden torde i sin helhet härröra från äldre medeltid. Äldst är möjligen koret, som står snett i förhållande till långhuset och har något tunnare murar. Ett vid restaurering blottat nordfönster med bevarad träfals är synligt från korets inre. Den tunnvälvda sakristian förefaller ha tillbyggts kort tid därefter. Det befintliga långhuset förefaller härröra från nästa byggnadsetapp, som likaså torde ha inträffat under 1200-talet. Kort tid därefter restes ett torn i väster. Ett vapenhus tillbyggdes under senmedeltiden framför långhusportalen i söder, men revs 1864.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De medeltida, vitputsade byggnadskropparna ger alltjämt exteriören dess prägel. Väsentliga förändringar har dock skett. De rundvälvda muröppningarna härrör huvudsakligen från 1864, då också tornportalen bröts upp. Den gamla sydportalen igensattes till fönsteröppning. Västtornets befintliga resning är delvis resultatet av en senmedeltida påbyggnad. Den nuvarande, plåttäckta spiran härrör från 1874. Ingång i väster via tornet. Kyrkorummet täcks av sekundärt inslagna, senmedeltida kryss- och stjärnvalv. Den fasta inredningen är till stor del från 1700-talet, såsom predikstolen från 1705 och altaruppsatsen från 1785. I tornet hänger en klocka från 1200-talet, en av de äldsta bevarade i Södermanland. I kyrkan finns en romansk dopfunt av så kallad Mälardalstyp.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkoanläggningen omges av en naturstensmur. Delar av bogårdsmuren är uppförd som en skalmur vilket kan tyda på hög ålder. I väster och söder övergår bogårdsmuren i en terrassmur. Endast enstaka träd från en äldre trädkrans är bevarade, bland annat i norr och väster.

Kyrkan är placerad på kyrkogårdens norra del, då den södra och västra delen sluttar starkt. Ingången till kyrkogården ligger i sydväst och flankeras av putsade, vitkalkade grindstolpar med plåtavtäckning och kulkors. Kyrkogården är gräsplanterad med grusgångar. Det finns få gravvårdar, buskar och träd på kyrkogården.

I kyrkogårdens nordvästra hörn står ett tidigare bårhus som uppfördes 1941. Byggnaden är murad, putsad och avfärgad i brutet vitt. Bårhuset har en gråsvart målad sockel. Den har ett brant sadeltak som är täckt med rött, enkupigt lertegel. Dörrar och fönster är grönmålade.

Söder om bårhuset står en runsten som tidigare låg i kyrkans vapenhus. Den fragmentariskt bevarade inskriften lyder: Ödin. Han blev död i Hedeby. Gud hjälpe anden.

Minneslunden är placerad i kyrkogårdens sydöstra hörn. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns en likkällare dold bakom syrenbuskar. Den används inte längre för sitt ursprungliga syfte utan fungerar enbart som tillfälligt förråd.

Sörmländska kyrkor 68 (1945, 1956, 1962 & 1984)
Redelius, G. 1968. Sörmländska kyrkor med långt kor. I: Fornvännen 1968:1.
Vårdplan för Kattnäs kyrka, Westerlinds arkitektkontor AB