LILLA MALMA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - LILLA MALMA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1075, år 1900: 1928, år 1995: 2717

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i utkanten av Malmköping, i den norra delen av sörmländska sjöplatån, mot det tidigare militära övningsområdet Malma hed. Läget är lågt i landskapet nedanför Plevnahöjden i en sluttning ned mot Malmaån.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett långsträckt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, korsarm och sakristia i norr, samt vapenhus av samma bredd som långhuset i väster. Av den ursprungliga kyrkan från omkring 1200 kvarstår långhuset. Längre fram under medeltiden, ovisst när, revs det ursprungliga koret, kyrkan förlängdes mot öster och omvandlades till salkyrka med sakristia i norr. Mot medeltidens slut tillbyggdes ett vapenhus i söder. 1711 försågs kyrkan med ett för landskapet unikt provisoriskt timrat kor, som kom att stå kvar ända till 1897. 1714 uppfördes även en ny sakristia, på den gamlas plats. Muren till denna genombröts vid mitten av 1700-talet och därigenom utvidgades kyrkorummet. Sakristia inrättades i stället i vapenhuset. 1872 revs det f.d. vapenhuset, och en ny sakristia uppfördes i norr. Sakristian utvidgades ytterligare något vid en genomgripande ombyggnad 1897. Då revs även träkoret och ett nytt tresidigt korparti av tegel tillkom. 1957 tillbyggdes vapenhuset i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan täcks av sadeltak. Mellan långhuset och det något lägre, valmade kortaket är en av trappgavlarna från 1890-talets ombyggnad bevarad. Rundbågiga fönsteröppningar genombryter de vitputsade murarna. I sydfasaden är även medeltida fönster- och dörröppningar synliga. Den stora portalen i sydfasaden leder in till 1957 års tillbyggnad, med vapenhus och andra utrymmen, och vidare in i kyrkorummet genom den 1746 upptagna portalen i den gamla västfasaden. Interiören präglas av valven, dels senmedeltida i det ursprungliga långhuset, dels snarlika valv slagna 1897. Från detta år härrör även valvens schablonmålningar samt den öppna bänkinredningen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Lilla Malma kyrka är belägen i en flack terräng med kyrkogård söder, norr och väster om kyrkan. Öster om kyrkan är en murad grav för kapten Banér och hans maka från Grinda, synlig som en jordkulle. Kyrkogården omges av en kallmurad gråstensmur i alla väderstreck. En äldre trädkrans inramar kyrkogården. Äldre träd växer även invid gångarna på kyrkogården. Det finns tre entréer till kyrkogården. I söder är en medeltida vitputsad stiglucka, med korsformiga blinderingar i putsen. Stigluckan har ett sadeltak täckt med enkupigt tegel. En enkel vimpel av smide märkt "P E S" pryder stigluckan. I öster och väster är det vitputsade grindstolpar med pyramidtak, klädda med svart plåt. Taken kröns av svarta klot. Det grusade gångsystemet löper runt kyrkan och in mellan gravkvarteren, i övrigt är kyrkogården gräsbevuxen.
En äldre gravvård med gjutjärnsstaket för släkten Celsing finns vid södra långhusmuren, öster om kyrkans entré. Vissa äldre gravar med gjutjärnsstaket finns på övriga delar av kyrkogården. Väster om nykyrkan är Södermanlands regementes gravplats.
Söder om kyrkan är klockbocken från 1684 placerad. Klockbocken bär två klockor. Huven utgörs av ett sadeltak, med ett mindre vinkelrätt skärande sadeltak och en takryttare placerad i mitten. Takryttaren bär upp ett förgyllt kulkors med flagga och ytterligare kors ovan. Ytterligare spiror finns i spetsen på huvens gavlar. Spirorna avslutas uppåt med varsitt drakhuvud. Takryttaren, stolpar och nedre del av syllar är klädda med näbbspån. Huven är klädd med kyrkspån.