TUMBO KYRKA

Tumbo kyrka omges av en kyrkogård med en i huvudsak kallmurad bogårdsmur. I vissa partier är muren fogad med cementbruk. Innanför muren växer en trädkrans av lövträd.

Två murade, vitputsade stigluckor av medeltida ursprung leder in till den äldsta delen av kyrkogården, en i söder och en i norr. Stigluckorna har sadeltak med skivtäckning av kopparplåt. I öppningarna sitter svartmålade järngrindar. Den södra innehöll tidigare en talarstol från vilken talaren syntes i en glugg in mot kyrkogården. I Södermanland är enbart två liknande konstruktioner kända: i Lid och Årdala, varav endast den vid Lids kyrka är bevarad.

Vid ingången i den östra delen av muren mellan den gamla kyrkogården och utvidgningen åt söder står två murade, putsade grindstolpar med svartmålade järngrindar. Grindstolparna har kopparplåtklädda tälttak. Vid den nordöstra delen av den gamla kyrkogården finns en inkörsport. Vid denna sitter trägrindar.

Kyrkogårdens utvidgning i söder inramas också av en kallmurad bogårdsmur med en trädkrans av björkar innanför. Vid ingången från söder står två murade, putsade grindstolpar med svartmålade järngrindar. Grindstolparna har kopparplåtklädda tälttak. På grindarna står årtalet 1922 angivet, vilket troligen daterar utvidgningen av kyrkogården. Utvidgningen är terrasserad åt väster. Mellan terrasserna leder stentrappor med svartmålade järnräcken.

Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna. Kvarteren avgränsas av grusade gångar alternativt gångar av kalksten. På den gamla delen av kyrkogården är gravvårdarna orienterade i nordsydlig riktning medan de på den utvidgade södra delen är orienterade i östvästlig riktning samt utmed gångarna. Många gravplatser inramas av stenramar.

På kyrkogården är fem runstenar uppställda. Ytterligare en runsten är inmurad i vapenhusets västra mur.

Kyrkogårdens minneslund är anordnad i anslutning till västra delen av kyrkogårdens södra mur.

Topografiska arkivet, Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 109.
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2007.

FÖRSAMLING 1995 - TUMBO

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 834, år 1900: 1181, år 1995: 1528

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Högt i landskapet på Tumboås i Rekarnebygden i Mälarbygdsregionen ligger kyrkan med odlad mark i dalgångarna på ömse sidor. På kyrkogården finns runstenar och två äldre likbodar. Kyrkomiljön med skolbyggnader och kaplansgård utgör ett levande sockencentrum men också riksintresse för kulturmiljövården där även läget för den medeltida tingsplatsen och det omgivande agrarlandskapet med byar och gårdar ingår. Fragment av tidig gravvård av s. k. Eskilstunatyp har påträffats i kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är byggd i sten och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidkor, sakristia i norr, vapenhus framför långhusportalen i söder samt torn i väster. Absidkyrkan och det samtida västtornet är genom en dendrokronologisk undersökning daterad till 1100-talets mitt. Sakristia och vapenhus är sannolikt tillbyggda under senmedeltiden.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är putsade och taken med separata fall är plåttäckta. Västtornets överbyggnad härrör från 1743 och består av en huv i två avsatser, krönt av en lökformad spira. Ingång fanns från början i söder och möjligen också i tornets västra mur. Ett antal byggnadsskulpturer i kalksten, som nu är sekundärt inmurade vid väst- och sydportalen, tillskrivs den Ödulf som enligt en inskrift också verkat i Torpa kyrka. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. Spår av romanska målningar finns på vinden ovanför valven i det sydöstra hörnet. Interiören försågs 1882 med schablonmålningar vilka emellertid överkalkades vid en restaurering 1963. Predikstolen är tillverkad på 1630-talet. I kyrkan finns en dopfunt i sandsten av så kallad mälardalstyp med repvulst, från romansk tid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.