KÖLABY KYRKA

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.

Kyrkan ligger med koret åt nordost på ett krönläge i den nordvästra delen av en trapetsoid kyrkogård. Den sydvästra delen av kyrkogården är en utvidgning från 1974 med rest träkors. Kallmurar av kluven gråsten omsluter kyrkogården på alla sidor utom den sydöstra där de bildar stödmur. Sannolikt härrör de från 1837. Kring kyrkogården löper även lövträdsrader av varierande åldrar. I den nordöstra delen av muren finns en stiglucka och i den nordvästra två öppningar. Till utvidgningen är en smidd pargrind. Utformningen är samma på den enkla grind som leder in till den äldre delen. Denna sitter dock mellan två grindstolpar av granit från sent 1800-tal med toppig form och fasade hörn. Ett antal raka grusgångar knyter samman kyrkogården och kyrkan. Gravarna ligger i raka rader med varierande orientering. Ett flertal gravar härrör från 1800-talet. Av dessa är tre grusgravar med järninhägnad. Vid den nordvästra muren står en del av en runsten lutad, liksom en svampformad gravsten från 1600-talet. En dylik finns vid korgaveln, till hälften nedgrävd. Invid bäckravinen står en vittrad gravhäll från 1600-talet, likaså till stor del nedgrävd.
ÄLDRE KYRKA - På platsen stod fram till 1836 en medeltida stenkyrka med smalare kor och valvslaget långhus. Sannolikt hade den ursprungligen även ett torn. I 1829 års inventering står: "Dess klumpiga och obequäma byggnadssätt förråder plan- och smaklöshet i uppförandet. Innanredet är simpelt, gammalt och förfallet".
STIGLUCKA - Stigluckan är uppförd senast 1741 och bär vitkalkad spritputs. Kring den stickbågade öppningen finns en slätputsad omfattning. I denna sitter en smidd pargrind, sannolikt från 1837. Stigluckan bär ett smalt sadeltak med täckning av tvåkupiga betongpannor och bruna vindskivor av trä.