VILHELMINA KYRKA

Vilhelmina kyrka är belägen på en höjd ovan samhället och kyrkstaden. Den uppfördes i nyklassisk stil 1835-1840 av bonden Erik Jonsson från Rissjön efter ritningar av Axel Almfelt. Byggnadsmaterialet utgörs av panelklätt trä med både exteriör och interiör indelade i fält. Kyrkan har kor och långhus i samma höjd och bredd, torn i väster och tillbyggd sakristia i norr. Dörren till sakristian är den ursprungliga dörren från Volgsjö kyrka, riven 1830 eftersom Vilhelmina kyrka skulle byggas en kilometer västerut. Den ursprungliga sakristian utgjordes av kyrkorummets östligaste parti.

Interiören täcks av ett tunnvalv. Bänkinredningen är sluten. Hela altarväggen täcktes 1840 med en vävspänd målning av Marcus Jonsson Blomqvist med skenperspektivistiskt arkitekturmotiv. Vid en restaurering 1924-26 under Fredrik Falkenberg revs den gamla sakristians vägg och den målningen monterades på kyrkans östvägg. Här framför placerades en fristående altarprydnad av Gunnar Torhamn. I östväggen insattes glasmålningar varvid den tidigare ljusa prägeln försvann. Under orgelläktaren i väster byggdes 1970 vapenhus, sidokapell, dop- och brudkammare m m efter ritningar av Sten Hummel-Gumaelius.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1993-1999. Kompletterad 2003

Den Gamla kapellplatsen är belägen i centralortens södra del, intill nuvarande kommunhuset. Här uppfördes 178394 Volgsjö kapell, en rödmålad kyrka med grekisk korskyrkoplan och friliggande klockstapel. I anslutning till kyrkan fanns fram till 1840-talet en kyrkstad.

När Zetterstedt passerar vid sin resa genom lappmarken 1832 beskriver han det som ca 40 välbyggda omålade trähus. Han dömer samtidigt ut kyrkan som i dåligt skick. I närheten fanns också prästgård, som sedan flyttades och användes som sockenstuga fram till 1890-talet. Det nuvarande församlingshemmet byggdes som prästgård 1885. Komministerbostaden intill uppfördes 1930. När nya kyrkan börjat byggas revs kyrkstaden och kapellet såldes på auktion 1837. Grundstenarna lämnades dock kvar och på 1940-talet markerades kapellets form genom tre varv timmer. Av kyrkogården märks inte mycket idag. Endast en gravvård finns bevarad i form av ett litet järnkors med inskriptioner, men ett antal sänkor i marken vittnar om äldre gravplatser. Området omgärdas av ett grönimpregnerat trästaket med trägrindar i nordost och sydväst, samt gles skogsmark med huvudsakligen björk och sly. Kapellets predikstol finns numera i Dikanäs kyrka och ytterdörren sitter sedan 1924 som ytterdörr i Vilhelmina kyrkas sakristia.

Kyrkogården vid kyrkan, den s.k. Gamla kyrkogården, anlades i början av 1840-talet. Den omges av ett karaktärsfullt vitmålat trästaket i söder och väster samt en låg kallmurad bogårdsmur med torvtäckning i öster. Staketet är i sin helhet förnyat, men tillkom i sin nuvarande utformning troligen vid sekelskiftet 1900, då utformningen är tidstypisk för den tiden. På ett fotografi taget före 1922 ser man ett staket med samma utförande nordost om kyrkan (där det nu finns en låg bogårdsmur i sten). Norr om gamla kyrkogården tar Norra kyrkogården vid. Huvudinfarten i sydost omges av grindstolpar av murad natursten. Från den leder en asfalterad infart fram runt kyrkans södra långfasad till huvudentrén i tornet i väster. Gravplatserna finns huvudsakligen väster och sydväst om kyrkan, med oregelbundna grusgångar och stående stenar i gräsmatta. Gravvårdarna varierar i höjd och utformning på ett särskilt intressant område i sydväst finns stora gravstenar i manshöjd. Några gravar har stenramar, men flera av dem är igensådda. Vegetationen är spridd, med främst björk, men även gran, rönn och buskar. En äldre likbod av timmer från ca 1900 (flyttad inom kyrkogården), samt personalbyggnad/förråd av trä från 1973, båda med rödmålad locklistpanel, är belägna ca 40 meter norr om kyrkan. Öster om kyrkan finns en asfalterad parkeringsplats. Utsikten från kyrkogården mot Volgsjön är anslående.

Den Nya kyrkogården är belägen i centralortens norra del mellan Postgatan, Hantverkargatan och Åsgatan. Den anlades 1924, efter en plan upprättad av arkitekt Fredrik Falkenberg, som samtidigt ritade rätt omfattande förändringar till kyrkan. Begravningsplatsen omgärdas av ett rödmålat trästaket. Entrén mot Postgatan i sydväst har enkla grindstolpar av gnejs samt järngrind. Grusgångar löper runt området. En handfull grusgravar med stenram finns i områdets västra del, men huvudsakligen har kyrkogården gräsmatta. Terrängen är småkuperad, vegetationen ganska lummig och stenarna och korsen upplevs stå oregelbundet. Detta skapar en variationsrik karaktär. Det finns förhållandevis många kors, både i smidesjärn och vita träkors. En redskapsbod av timmer, målat i brun kulör finns i söder.

Den Norra kyrkogården, anlades 1952, huvudsakligen i en norrsluttning i direkt nordlig anslutning till Gamla kyrkogården. Det vita trästaket som omger gamla kyrkogården har fått en fortsättning runt norra kyrkogårdens västra och norra sida. I öster avgränsas kyrkogården av ett skogsparti och i söder mot en skogsbevuxen sluttning. Gravstenarna är relativt enhetliga i storlek och ljushet och placerade i rader på gräsmattan. Detta ger kyrkogården en enhetlig och nästan monoton karaktär. Ett modernistiskt gravkapell i lättbetong och med skiffertak uppfördes 1962 efter ritningar av arkitekt Kjell Wretling, och är placerat på områdets nordöstra sida. Fram till det leder en asfalterad väg från parkeringen i väster. På områdets norra del finns en minneslund med damm.

Volgsjö kyrkogård anlades 1981 och är belägen 2 km norr om Vilhelmina kyrka. Två asfalterade parallella infartsvägar löper samman i norr till en rundgående vägslinga. Gravkvarteren är rektangulära och kvadratiska och inramas med buskar. En klockstapel av trä finns på norra delen av området. En ekonomibyggnad av trä är placerad utanför området i söder.