NORRFORS KYRKA

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Norrfors kyrka är byggd i trä. Planen är rektangulär, med smalare kor och vapenhus. Fasaderna är klädda med ljust gråbrun träpanel. Långhuset täcks av ett sadeltak, klätt med lertegel. Västtornet kröns av en lökformad kupol med en korsförsedd spira.

Kyrkorummet har ett rikt profilerat, blålaserat trätak. Väggarna är klädda med ljust målad panel. Golvet är av trä. Två rundfönster släpper in ljus i koret. Orgelläktarens svängda räcke har marmorerade fält.

Altarskåpet är utfört av Gunnar Torhamn. Kyrkan är restaurerad av Erik Fant 1954 och Rolf Sixtensson 1988.

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998

Samhället Norrfors ligger vid Lögdeälven, ca 38 km nordväst om Nordmaling. Det upptogs som nybygge i början av 1800-talet men växte fram som ett stationssamhälle i samband med att stambanan byggdes omkring 1891. Med både järnvägsstation och flera lokalt betydande landsvägar som möttes blev Norrfors en knutpunkt som drog till sig folk och en samhällsbildning växte fram. Som mest fanns 300 invånare samt skola, träindustri, åkerier, hotell, konditorier och en mångfald hantverkare och affärer. Urbaniseringen har därefter fr.o.m. 1960-talet kontinuerligt minskat befolkningen.

Kyrkan uppfördes åren 19221923, i en tillbakablickande blandstil mellan 20-tals-klassicism och barock. Ritningarna upprättades 1920 av arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm, och byggentreprenör var Norrfors snickeriaktiebolag.

Kyrkogården anlades 1924 men är utvidgad mot norr och väster samt delvis omdisponerad 1983. Den har plan terräng och omges av en bogårdsmur av kallmurad sten mot den gamla delen i öster och söder, men i övrigt av karaganhäck. Bogårdsmuren har två öppningar som markeras med grindstolpar i huggen bruksmurad sten, med plåtklädda svarta tälttak och klot. Grindarna av smidesjärn är svarta. Gravvårdarna på hela kyrkogården utgörs huvudsakligen av låga stående stenar i gräsmatta. Några gravvårdar ritade av Knut Nordenskjöld finns bevarade på den äldsta delen, bl.a. en stilig grusgrav med stenram sydost om kyrkan. Gravkvarteren är i de äldre delarna av kyrkogården disponerade i ett rätlinjigt rutnätmönster, ofta med rumsbildande rygghäckar. Söder om kyrkan utgörs dessa av häggmispel, men norr om kyrkan främst av hagtorn. I den äldsta delen finns en del planterade björkar, medan de nyare delarna av kyrkogården i norr och väster har naturvuxna höga tallar, saknar rygghäckar och har mer oregelbundet placerade gravvårdar och gångar. Framför kyrkan har det nyligen planterats ett par rönnar. Gångarna är grusade med natursingel, men gången fram mot kyrkans huvudentré är sedan 1988 hårdgjord med betongplattor med frilagd ballast, i likhet med några av de övriga gångarna nordväst om kyrkan.

Det kvadratiska bisättningshuset ligger ett trettiotal meter norr om kyrkan. Byggnaden är liten (5*5 m) men betydelsefull. Den har ett nationalromantiskt uttryck, med sina nästan en meter tjocka gråstensväggar och sitt svängda tälttak täckt av tjärat brädspån. Taket kröns av en glob och en sjuuddig stjärna, två av Nordenskjölds mest använda dekorationsmotiv.

Kyrkogården har en välbevarad tidskaraktär och tidstypiska växtmaterial. Av de förändringar som gjorts störs upplevelsevärdet mest av de ovan nämnda hårdgjorda gångarna samt den ekonomibyggnad som uppfördes utan tillstånd från RAÄ 19801982. Den ligger norr om likboden och är en rektangulär träbyggnad med ljusgrå lockpanel och rött tegeltak.