OSKARS KYRKA

Eftersom det var långt mellan Mortorp och de byar som idag bildar Oskars socken byggdes ett
kapell i skogsbygden. Platsen kallades Mortorps kapell eller kapellskyrkan. År 1747 ansökte
kapellsbönderna och prästerskapet om att också få anlägga en kyrkogård i anslutning till
kapellet. Det beviljades med förbehållet att om kyrkogården lades på jord som tillhörde frälseeller
skattegårdar krävdes dessa jordägares samtycke. Uppgiften är hämtad ur Kunglig Majt:s
Regal på prästerskapets i Kalmar Stifts enskilda besvär från den 9 november 1747. En avskrift
av beslutet finns på Kalmar läns museum.
Var kyrkogården låg är inte känt men det förefaller troligt att den låg i anslutning till kapellet.
Platsen där kapellet stod är inte känd men mycket talar för att det ska ha legat på samma plats
som dagens kyrka. År 1832 avritades kapellet av N. S. Löfgren. Bilden visar kapellet från
sydost. Han gjorde även en planskiss av byggnaden. Av kyrkogården syns inte mycket men en
bitvis hög stödmur omgav området i söder och öster. I söder fanns en ingång markerad av
grindstolpar och dubbla grindar. Strax innanför denna ingång fanns en klockstapel. I öster
fanns en trappa upp till kyrkogården.
I en odaterad beskrivning av kapellet, där även kyrkogården omnämns, sägs att:
Kyrkogården är med mycket besvär uppfylld åt södra sidan, rymlig och planerad till lika
höjd med murens öfre kant. Deruppå står en liten vacker högrest klockstapel med en mindre
deri upphängd klocka.
Den klockstapel som finns på kyrkogården idag byggdes 1862. Åtta år senare uppfördes
Oskars kyrka. Det är troligt att kyrkogården i samband med det också iordningställdes. Nya
grindar av smide tillverkades av M. Thörnqwist, Runtorp, 1867.
Kyrkogården omfattade ursprungligen kvarteren A, B och C. År 1930 ansökte man om att få
utvidga kyrkogården. Arbetet slutfördes 1935 och omfattade kvarter D. Marken som togs i
anspråk låg väster om kyrkan. Genom ett byte av mark som gjordes 1932 med Karl A Olsson
och Berta Olsson, Alsjö 1:4, fick församlingen tillgång till den mark som användes för
kyrkogårdsutvidgningen. Den nya och gamla kyrkogården bands samman med en trappa av
granit. Den ska ha tillverkas av en man som hette Malmborg. Grindstolparna till den nya
ingången gjordes av Tage Pettersson. Vem som tillverkade de nya smidesgrindarna är inte
känt. Staketet i söder består av stolpar som tillverkades av Höijers gjuteri i Nybro och av
kasserade vattenledningsrör som iordningställdes av rörmokare Blomkvist. Vem som gjorde
planen för den nya kyrkogårdsdelen har inom ramen för detta arbete inte gått att få fram.
Gravvårdarna ordnades i ryggställda rader med häckar av häckoxbär emellan. I öster avsattes
tre rader för köpegravplatser och likaså en rad i väster. Övriga platser avsattes för linjegravar.
Det förefaller troligt att det funnits linjegravsområden även på den gamla delen av
kyrkogården, framförallt i kvarter A, men av dessa syns inga spår idag. När denna utvidgning
var klar omfattade kyrkogården ca 800 gravplatser. Vid den här tiden användes ännu trävårdar
på Oskars kyrkogård. Denna sed hade på de flesta kyrkogårdar försvunnit under 1910- och
20-talen. Några av de första vårdar som sattes upp på det nya kyrkogårdsområdet var enkla
träkors. De förvaras idag i ett förråd i kyrkstallarna. På kyrkogården finns också ett vitmålat
träkors daterat till 1930 kvar i kvarter A.
År 1966 påbörjades en omläggning av kyrkogården. På äldsta delen av kyrkogården, kvarter
A och C, gick tidigare gångar längs med kyrkogårdsmuren samt utmed kyrkan fram till
klockstapeln. Dessa såddes nu in med gräs. På den nya kyrkogårdsdelen såddes den breda
gång som delade området i en nordlig och en sydlig halva in med gräs. Troligen gjordes detta
också med en gång i områdets nordöstra del. Gravplatsomgärdningar togs bort och
grusbelagda gravplatser såddes in. I kvarter A på norra sidan om kyrkan placerades
gravvårdarna i raka rader. Arbetena bör ha varit avslutade senast 1968 eftersom det från detta
år finns en gravkarta upprättad av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby. I kvarter B såddes
grusgångarna 1984 in med gräs och övriga grusgångarna på kyrkogården belades med asfalt.
Samma år försågs kyrkogården med belysning.
År 1993 påbörjas arbetet med en ny utvidgning av kyrkogården, kvarter E. Denna gjordes
väster om kyrkan och rymde 210 kistgravar, ca 30 urngravplatser samt en minneslund.
Marken köptes av Bertil Olsson, Alsjö 1:4. Området ritades av trädgårdsarkitekt Harry
Kolsby, Kalmar. I samband med detta iordningställdes också en parkering för besökare och en
ny ekonomibyggnad med förråd och personalutrymmen. Båda förlades till en åker söder om
vägen mot Eskilsryd. År 1994 sattes ett kors av trä med en guldmålad Kristus upp vid
minneslunden. Korset är gjort av konstnären Sven- Bertil Svensson, Mörbylånga.

Allmän karaktär
Oskars kyrkogård är utlagd norr, väster och söder om Oskars kyrka. Kyrkogården ger ett
lummigt intryck. Träden, framförallt de höga lönnarna, ramar in området och bidrar starkt till
områdets karaktär. Kyrkan är belägen på områdets högsta punkt på den äldsta delen av
kyrkogården, mellan kvarteren A, B och C. Gränsen mellan den äldsta delen av kyrkogården
och utvidgningen som gjordes på 1930-tlaet är tydligt markerad genom en brant sluttning, ca
1-1,5 m hög, samt genom en rad av äldre lönnar. De olika tidsskikten markeras också genom
områdenas struktur. På de äldre delarna är gravvårdarna placerade i rader vända mot öster
medan de på kyrkogårdsdelen från 1930-talet är ryggställda med häckar emellan. Den äldre
och yngre kyrkogården binds samman av en bred trappa av granit. Ett mindre antal gravvårdar
finns på den nya kyrkogårdsdelen från 1993. Enligt planen skall gravvårdarna här placeras i
rader och det förefaller som att de framförallt kommer att vändas mot väster.

Omgärdning
I öster: Hög, kallmurad stödmur av kanthuggen granit. På detta står ett enkelt trästaket. Unga
lönnar och buskar av snöbär.
I norr: Den äldsta delen av kyrkogården omgärdas av stödmur och staket lika de i öster.
Innanför staketet står äldre lönnar. De yngre delarna av kyrkogården omgärdas av stödmur av
cement som i västera delen övergår till kvaderhuggen granit. På denna stödmur står ett enkelt
trästaket samt en häck av hybridsnöbär. I omgärdningen till kyrkogårdsdelen från 1993 är
unga lindar planterade.
I väster: Stödmur av kvaderhuggen granit, svartmålat staket av gjutna stolpar och rör, häck av
hybridsnöbär samt unga lindar.
I söder: I den västra delen finns stödmur av kvaderhuggen granit, staket likt det i väster,
häckar av hybridsnöbär samt lindar av olika ålder. I öster hög stödmur murad av kanthuggen
granit som försetts med överliggare av rektangulära skivor av kalksten. Äldre lönnar.

Ingångar
I söder finns två ingångar. Båda markeras av granitstolpar. De vid ingången till gamla
kyrkogården har rakt avhuggna krön medan de vid ingången till 1930-tals delen är toppiga.
Båda ingångarna är försedda med svartmålade grindar av smide. De vid ingången till gamla
kyrkogården är från 1867 men har utökats i samband med att ingången vidgades.

Vegetation
Trädkrans: Den äldre kyrkogården har en trädkrans av lönn. I öster är träden helt unga. De
nya delarna av kyrkogården har en trädkrans av lind. Träden som omger delen från 1993 är
nyplanterade.
Övrigt: På den gamla kyrkogårdsdelen finns snöbärsbuskar i anslutning till lönnarna i öster.
På kyrkogårdsdelen från 1930-talet finns häckar av häckoxbär samt enstaka äldre lindar.
Tillsammans med kyrkogårsdelen från 1993 omgärdas området av häck av hybridsnöbär.
Vidare finns på kyrkogårdsdelen från 1993 häckar av spirea och hybridsnöbär samt tre
grupper som var och en består av rönn och buskar av praktspirea och ölandstok.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
Från ingången till den gamla kyrkogården går en gång fram till kyrkans södra ingång och
vidare till kyrkans västra ingång. Där strålar den samman med en gång som går från ingången

till kvarter D, viker av 90 grader vid trappan som förbinder gamla och nya kyrkogården och
går fram till kyrkans västra ingång. Dessa gångar är belagda med asfalt. Av det äldre
gångsystemet som såtts in med gräs syns ännu den breda gång som delat kvarter D i en
nordlig och en sydlig del tydligt.

Gravvårdstyper
Oskars kyrkogård har gravvårdar av de typer som varit vanliga under 1900-talet. På de äldre
delarna domineras intrycket av de höga stående gravvårdarna av framförallt svart granit. Flera
av dessa vårdar har stildrag som knyter an till nationalromantikens vurm för förhistorisk tid
t.ex. försök att efterlikna runstenar med råa stenytor och osymmetriska krön. En annan stark
influens är klassicismen som hämtat sin inspiration från antiken. Typiska drag är den
symmetriska ordningen, kolonner och dekorelement som t.ex. lagerkransar. Dessa drag finns
hos flertalet stenar från olika tidsperioder men är tydligast hos de rektangulära vårdarna från
1930- till 1960-talen. På kyrkogården finns ett fåtal gravvårdar av andra material än granit. De
är av trä, metall eller kalksten.

Minneslund
Anlades 1993 i samband med utvidgningen av kyrkogården. Platsen består av en gräsyta som
omramas av spireahäck och korallkornell. Här finns ett ställ för blomvaser av svartmålad
smide, en träbänk samt ett kors av konstnären Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga.

Byggnader
Klockstapeln är av trä. Huven är klockformad och kröns av en spira som avslutas med en
smidd vindflöjel i form av en tupp. Huv och spira är täckta av spån. Klockstapeln är från
1862.
I anslutning till kyrkogården finns en mindre del av kyrkstallarna bevarad. De används idag
som förråd. Byggnaden har stomme av skiftesverk men har i väster, norr och öster försetts
med stående locklistpanel. Byggnaden är rödmålad och försedd med ett tak av enkupigt tegel.
Vindskivorna är vitmålade medan dörrar och fönstersnickerier är svartmålade.
Söder om kyrkstallarna finns en ekomonibyggnad som rymmer personalutrymmen, verkstad,
garage samt toaletter för kyrkogårdens besökare. Byggnaden uppfördes 1993. Den är klädd
med rödmålad, stående locklistpanel och tegeltak. Foder och dörrar är målade i brunt.

Övrigt
På kyrkogården finns flera bänkar av äldre modell. De har en gjuten stomme i form av
trädgrenar som målats vita och sittbänkar av trä.
Norr om kyrkan, i anslutning till ingången till sakristian är en mindre samling av äldre
gravvårdar placerade. De står fastgjutna i cement. Ett antal enkla träkors förvaras också i
kyrkstallarna.

Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är beläget norr om kyrkan och avgränsas i norr och öster av kyrkogårdens
omgärdning, i söder av kyrkan och i väster av den sluttning och rad av äldre lönnar som
markerar den gamla gränsen för kyrkogården. I kyrkogårdens omgärdning står också flera
äldre lönnar. Kvarteret rymmer ca 167 gravplatser. Kvarteret är i insått med gräs och
gravvårdarna är placerade i rader vända mot öster.

Gravvårdstyper
Eftersom kvarteret brukats kontinuerligt under en lång tid finns här gravvårdar från 1872 till
2005. Det går inte att urskilja en tidsperiod i kvarteret som dominerar. Intrycket domineras
dock av de höga gravvårdarna av svart granit med klassicistiska och nationalromantiska drag
från början av 1900-talet. Här finns också flera rektangulära gravvårdar med klassicistiska
drag från mitten av 1900-talet. Majoriteten av gravvårdarna är stående men ett mindre antal
liggande gravvårdar finns också. Det vanligaste materialet är svart granit men även grå och
röd granit förekommer. Gravvårdarna är till sin utformning traditionella. Det finns i kvarteret
exempel på gravvårdar med utformning eller dekor som varit vanlig tidigare under 1900-talet
än dateringen av gravvårdarna visar. Två gravvårdar är i form av träkors. Det en är vitmålat
från 1930 och det andra från 1976. Det finns också ett kors av plåt från 1934. En gravplats har
omgärdning i form av en stenram och gravplatsen är belagd med marmorkross. Två mindre
tujor har planterats vid gravplatsen. Ytterligare en gravplats har rester av en stenram. På flera
av gravvårdarna finns yrkestitlar angivna. De vanligaste är hemmansägare, lantbrukare,
kyrkvärd, folkskollärare och nämndeman. Därutöver förekommer titlarna handlanden, målare,
major, riddare, flaggjunkare, organist, missionär, skogvaktare, fru, inspektör och
sjuksköterska. På majoriteten av gravvårdarna anges den dödes hemort.

Kvarter B och C
Allmän karaktär
Kvarter B och C är belägna på östra respektive västra sidan om den asfalterade gång som går
från en av kyrkogårdens ingångar till kyrkans södra ingång. Kvarteren avgränsas båda i norr
av kyrkan och i söder av kyrkogårdens stödmur. Denna avgränsar även kvarter B i öster
medan kvarter C i väster avgränsas av den gamla kyrkogårdsgränsen. I kvarter B står
klockstapeln från 1862. Båda kvarteren är insådda med gräs och gravvårdarna är placerade i
rader. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster. Flera äldre lönnar står i de båda
kvarteren. Enligt gravkartan finns det 60 respektive 88 gravplatser.

Gravvårdstyper
Intrycket av de båda kvarteren domineras av gravvårdar av svart granit. Dessa är såväl
stående, höga vårdar från tidigt 1900-tal som lägre rektangulära vårdar med olika typer av
dekor. Ett fåtal liggande gravvårdar finns. Den äldsta gravvården i kvarter B är från 1893 och
i kvarter C från 1898. I båda kvarteren dominerar gravvårdar från 1910-talet men dominansen
är tydligast i kvarter B. Båda kvarteren har dock brukats kontinuerligt. Liksom i kvarter A
uppvisar de äldre gravvårdarna en blandning av nationalromantiska och klassicistiska stildrag
medan de yngre vårdarna bär klassicistiska drag. Även här har också äldre stildrag och dekor
element dröjt sig kvar. Förutom svart granit förekommer vårdar av grå granit. I kvarter B
finns en vård av kalksten och i kvarter C ett svartmålat kors av plåt med en vitmålad platta
med personuppgifter. Yrkestitlar anges ibland på vårdarna men är inte lika vanliga som i
kvarter A. De vanligaste titlarna är hemmansägare, kyrkvärd, lantbrukare samt kantor och
folkskollärare. Därutöver finns titlarna handlanden, lärare och mössmakare. Den dödes
hemort anges på flertalet gravvårdar.

Övrigt
I kvarter C står tre likadana låga gravvårdar av svart granit på rad. Här vilar fyra flickor, varav
två var systrar, som drunknade 1935. Gravplatserna binds samman av ett gemensamt
planteringsland och framför den en stenram med texten: Här vilar de fyra flickor som omkom
i Klenemålagölen midsommardagen 1935.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D anlades på 1930-talet. Kvarteret är insått med gräs och gravvårdarna är placerade i
ryggställda rader i nord-sydlig riktning. Mellan raderna är häckar av häckoxbär planterade.
Kvarteret delas i en nordlig och en sydlig del av en gång som idag är insådd med gräs. En
äldre lind står på södra sidan av denna gång. Från trappan till kyrkans västra ingång har man
en god överblick över området som ligger lägre än den gamla kyrkogården. Kvarterets västra
del har tidigare utnyttjats som linjegravsområde och av detta kan man se spår idag. Nya
gravsättningar har dock gjorts på linjegravsområdet.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga och rektangulära gravvård med mer eller mindre tydliga klassicistiska
drag. Raderna med gravvårdar längst i väster och öster är köpegravar och där emellan finns
rester av linjegravsområdet. Den äldsta gravvården i kvarteret är en linjegravvård från 1935.
Flera av linjegravplatserna har återanvänts under senare decennier vilket gör det svårt att
avgöra när linjegravsområdet upphörde. En del platser på linjegravsområdet saknar gravvård.
Gravvårdarna är av grå granit men även svart och röd granit förekommer. Två gravvårdar från
1957 respektive 1996 är i form av träkors. Yrkestitlar förekommer sällan på gravvårdarna. De
som finns är hemmansägare, kyrkoväktare, lantbrukare, mjölnare och smedmästare. Den
dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna.

Utvidgningen 1993 fortsättning på kvarter D
Allmän karaktär
Området anlades 1993 och enligt planen ska gravvårdarna placeras i rader i nord-sydlig
riktning. De gravvårdar som finns idag är samtliga vända mot väster. I öster är en häck av
spirea planterad som markering av områdets gräns. Tre grupper med i vardera en rönn,
praktspirea och ölandstok är planterade på områdets gräsyta. I nordväst bildar en häck av
spirea och korallkornell gräns mot minneslunden.

Gravvårdstyper
Vid inventeringstillfället fanns 10 gravvårdar på området. De är av grå eller röd granit. Alla
stenar utom en är låga stående gravvårdar. Enstaka har försetts med dekor. En liggande
spräckt natursten har dekorerats med ett rött hjärta av keramik. Den äldsta gravvården är från
1996 och den yngsta från 2004.