LÖVSTABRUKS KYRKA

Lövstabruk i Österlövsta socken ligger i nordligaste Uppland. Brukets historia går tillbaka till 1570-talet. 1615 fick Lövsta sin första gudstjänstlokal, ett litet kapell, troligen byggt av trä. Dess exakta plats är okänd I början av 1700-talet, på en tomt väster om nuvrande kyrkan, uppfördes ett nytt kapell som dock förstördes under ryssarnas härjningar 1719.

Nuvarande kyrkan byggdes 1727-35 av släkten De Geer, då ägare till bruket. Den ligger vid sin pendang brukskontoret. Härifrån sträcker sig Prästgatan fram till herrgården. Arkitekten är okänd; namnet Joseph Gabriel Destain har föreslagits.

Kyrkan präglas av är byggd i en enhetlig karolinsk barockstil. Den påbörjades 1727 av släkten De Geer på bruket under dess glansperiod och stod helt klar 1735. De gulputsade tegelmurarna formar en enskeppig salkyrka med koret i norr. Två ingångar finns, en mitt i sydgaveln och en mitt på östra långmuren. Symmetrin understryks av höga, rundbågiga fönster med små, blyinfattade rutor. Säteritakets ursprungliga spåntäckning utbyttes redan 1736 mot tegel. Det kröns av två takryttare i form av urnor med flammor s.k. knappar. Undre takfallet har fyra takkupor, en i vart väderstreck. De är inte ursprungliga men byggdes före 1748, då de syns på en teckning över bruket. Intill nordmuren sluter sig en låg, kvadratisk sakristia med valmat sadeltak.

Den praktfulla interiören är en av vårt lands mest välbevarade kyrkorum från barocken. Altaruppsatsen, predikstolen och orgeln kan härröra från Burchhardt Prechts ateljé. Predikstolen omges av draperimålning. På läktaren över ingången i söder står kyrkans märkligaste inventarium, en magnifik orgel från 1728, byggd av Johan Niclas Cahlman och vårt lands största i sitt slag från barocken.

Bänkinredningen är sluten. Över rummet höjer sig ett spegelvalv av trä. Tegelgolvet är ursprungligt.

Inga större förändringar har skett sedan byggnadstiden. En renovering 1962-63 under ledning av Jörgen Fåk omfattade bl a en yttre omputsning och omläggning av taket. Interiören ommålades och den fasta inredningen rengjordes. Flertalet bänkar försågs med något bakåtlutande ryggstöd och bredare sitsar. Vid den senaste renoveringen 1994 lades åter taket om och fasaden avfärgades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999.

Klockstapeln är belägen i herrgårdsparken mittemot kyrkan. Den uppfördes år 1874 av Carl Emmanuel de Geer i nygotisk stil. Den har en öppen stolpstomme av tjärat trä och kröns av ett korstak med en hög kopparklädd spira. I takets gavelspetsar finns urtavlorna samt spetsbågiga fönster i höjd med de bägge klockorna. Taket och spiran är försedda med nygotiska ornament och kröns av en vindflöjel. Den nuvarande klockstapeln ersatte en äldre stapel, uppförd efter 1719 års brand.

Kyrkogården anlades 1860 på en plats i skogen en bit norr om bruket. Den tillkom på initiativ av brukspatronen greve Carl de Geer som själv blev en av de första att begravas där år 1861. Tidigare hade brukets invånare begravts på kyrkogården vid Österlövsta kyrka. Kyrkogården omges av ett trästaket med faluröda diagonalbräder och tjärade över- och underliggare. Entrén i söder är försedd med huggna grindstolpar av sten och gallergrindar av järnsmide. Vidare finns en trädkrans av lövträd runt kyrkogården och en lövträdsallé längs den centrala mittgången från entrén i söder till den stora sarkofagen vid Carl de Geers grav i norr. Den norra delen av kyrkogården är avdelad för familjen de Geers gravar. Här finns flera gravar med stora påkostade gravmonument, varav Carl de Geers stora stensarkofag i grå granit är den största.
Västra halvan av kyrkogården är tämligen fullbelagd av gravar i raka rader varav en stor del grusgravar. Östra halvan utgörs av det gamla allmänna varvet och innehåller ett färre antal glest placerade gravar. Kyrkogården har grusgångar och gravkvarteren är till stor del grästäckta. Det finns fem gamla gjutjärnskors bevarade på kyrkogården. Det största av dem pryder Emmanuel de Geers grav från 1877.

Förr fanns en mångfald gravar med järnkors varav nu endast ett mindre antal är bevarade. De gamla smidda järnkorsen är placerade nära kyrkogårdens nordöstra hörn. Norr om kyrkogården, lutade mot staketets stensockel, står tre stora tavlor i polerad svart granit. Den ena av tavlorna har en inhuggen vers och den andra namnen på brukets tidigare ägare fram till 1861. Tavlorna var tidigare placerade i kyrkan.