SUNDRE KYRKA

Sundre är Gotlands sydligaste socken och en av de minsta. Nordost om kyrkan finns ett runt försvarstorn (en s.k. kastal) från tidig medeltid bevarat; i sydväst återfinns ruinerna av en medeltida prästgård. Den romanska kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor med sakristia på norra sidan, samt ett västtorn. Byggnadsmaterialet är i huvudsak sandsten. Långhus och kor uppfördes under 1200-talets förra hälft. Tornet byggdes något senare, förmodligen omkring 1200-talets mitt. Sakristian härrör från senare tid. Kyrkan har vitputsade fasader med hörnkedjor och omfattningar av kalksten. Långhus och kor täcks av brädklädda, branta sadeltak. Tornet har kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar, sidogavlar och en kort åttkantig spira. Kyrkan har tre ingångar (på tornets nordsida, samt korets respektive långhusets sydsida); långhusportalen fungerar som huvudingång och i dess inre smyg finns ett vigvattenskärl bevarat. Långhusets sydfönster är förstorat i senare tid, medan korets två fönster (i söder och öster) har mer ursprunglig karaktär. De två cirkelrunda stenarna av röd kalksten, som är inmurade till höger om långhusportalen, var troligen ämnade till en kolonn. Långhuset täcks invändigt av två kryssvalv, medeltida sidoaltaren finns bevarade i nordöstra respektive sydöstra hörnet. Längs södra långhusväggen löper en passions fris från 1400-talet. En spetsbågig muröppning leder till det kryssvälvda koret, som är försett med fyra nischer varav den nordöstra har medeltida omfattning med järnbeslagna trädörrar. Tornrummet, som har ett kryssvalv, avskiljs från långhuset genom en brädvägg. Sakristian är tunnvälvd. Långhusfönstrets glasmålning är komponerad av professor Einar Forseth och insatt 1969. Altarprydnaden är en rekonstruktion av ett 1300 tals retabel. Den runda predikstolen är från 1800-talets början. Kyrkan restaurerades 1931 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld. Vid en restaurering 1969-70 (Restaureringsteknik AB) framtogs långhusets passionsfris, ornamentala 1200-talsmålningar i koret samt en 1600-talsmålning i triumfbågen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Den gamla kyrkogården
Sundre kyrkogård är rektangulärt utformad. Den utvidgades 1871 åt söder och senare åt öster.

Kyrkogården är omgiven av bruksmurade sandstensmurar som mäter 58 m i söder, 42 m i öster, 57 m i norr och 53 m i väster. De norra och västra mursträckorna torde vara av hög ålder, de södra och östra tillkom i samband med de nyss nämnda utvidgning-arna. I den södra muren finns en öppning, flankerad av kalkstenspelare uppförda på 1930-talet, i den västra muren i det sydvästra hörnet finns en medeltida trappga-velsportal bevarad, och i den östra muren finns en nyupptagen öppning till kastalen.
Grusbelagd gång finns mellan ingången i den södra muren och fram till långhusportalen i den södra fasaden. Fasaderna belyses med strålkastare placerade i kyrkogårdens fyra hörn. En lyktstolpe står utanför den södra ingången.

Innanför den östra muren är lönnar och askar planterade, intill de sydöstra och västra murarna finns några självsatta askar. Innanför den södra muren finns en ligusterhäck.

Väster om kyrkan tycks inga gravplatser förekomma, medan man på tidigt 1800-tal begravde på den norra sidan. På kyrkogården fanns vid kyrkogårdsinventeringens genomgång 1996 54 st. synliga gravar. Längs med den västra muren står flera gravhällar/altarskivor lutade. På kyrkogårdens södra del står den nedmonterade skorstenen, en vinschsten, samt en (kolonn?)trumma av sten.

Den nya kyrkogården
Kyrkogården är i det närmaste rektangulär till sin utformning. En central gång delar kyrkogården i två halvor. Gångarna är belagda med grus. Kyrkogården omges av nätstaket på trästolpar. Dubbla järngrindar i det sydöstra hörnet samt mitt på den norra sträckningen.

Innanför staketet är lövträd planterade (lind, oxel och ask).
På kyrkogården fanns 2008 30 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
Utanför kyrkogårdens södra mur är ett stall uppfört på ruinerna efter vad som tros vara den gamla prästgården. Byggnaden är uppförd av sand- och kalksten(?). Putsen ut- och invändigt har mera karaktär av brett utstrukna fogar än traditionellt putsskikt
Sadeltaket är belagt med falar på tätt undertak. Östra gaveln har pardörrar av stående bräder samt rektangulärt snickerifönster med spröjs. Allt virke är utvändigt tjärat. Golvet belagt med grus. I stallet står bl.a. 7 st. gravhällar, tjärsmörjningskorg och gjutjärnskamin.
I den västra kyrkogårdsmuren finns en medeltida stiglucka (trappgavelsport) av sandsten med en järngrind.

Sundre kyrka är med undantag för sakristian ett enhetligt byggnadsverk från en relativt kort period på medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret och långhuset, vilka byggdes under 1200-talets första hälft. Tornet uppfördes vid mitten av samma århundrade. Sakristian kom till 1896.

Kyrkan har undergått mycket få utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. Förutom nybyggnaden av sakristian för drygt hundra år sedan förstorades långhusfönstret på 1860-talet, och under perioden 1883-1969 var kor- och långhustaken belagda med spån.

En utvändig restaurering utfördes 1969-70, då även interiören åtgärdades genom att bl.a. muralmålningarna i kyrkorummet togs fram och konserverades. Exteriört reparerades tornhuven, och den fick liksom övriga tak ny brädklädsel och nya avvattningsanordningar. Nytt klockdäck ordnades, ljudgluggarna försågs med nya kolonnetter och långhusets murar stabiliserades med ett dragstag. Fasaderna putsades och vitkalkades.