SANDA KYRKA

Sanda kyrkogård har en oregelbunden form, den utvidgades åt söder 1909, då man lät riva prästgårdens ekonomibyggnader, dess storgård lades in i kyrkogårdens område.

Kyrkogården är omgiven av kallmurade kalkstensmurar, vars krön är bruksmurade (var tidigare täckt med tegel). De uppfördes till stor del omkring 1860, den södra sträckningen tillkom i huvudsak 1909. Muren mäter i söder 66 m, öster 61 m, norr 94 m och i väster 89 m. I den sydvästra muren finns en enkel järngrind med cementstolpar, liknade öppning finns mot prästgården på den sydöstra sträckningen, på den norra sträckningen samt i det nordvästra hörnet, den senare dock med tredubbla grindar. I det nordöstra hörnet finns en dubbel trägrind. Från de fyra övriga leder grusgångar fram till kyrkobyggnaden samt längs dess södra fasad. I anslutning till gångarna står fem lyktstolpar.
Utmed de södra, norra och västra murarna har träd planterats, vid grinden i sydost står två granar.

På kyrkogården fanns 1996 361 st. synliga gravar.
I anslutning till den norra muren uppfördes i slutet av 1700-talet ett sockenmagasin av trä, det nuvarande sockenmagasinet uppfördes 1836. På dess östra mur har två gamla gravhällar monterats.

Utanför den egentliga kyrkogården i nordost har en blinda bildsten placerats. Intill södra korväggen ligger div. stendetaljer. Två svärdslipningsstenar finns på kyrkogårdens södra del, lutade mot träd.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogårdens norra del med ena långsidan i kyrkogårdsmuren står sockenmagasinet. Uppbyggt av kalksten med spritputsade fasader som avfärgats vita. Spåntäckt sadeltak, takstolar av bilade virken med en hanbjälke. Fönsterluckor och dörrar av stående bräder som utvändigt klätts med liggande panel, målade. Mellanbjälklag av trä. Magasinet inrymmer nu i bottenvåningen ett torrdass, ett el-centralrum, samt förrådsutrymmen. Till vinden kommer man via en trätrappa, vinden är förvaringsutrymme för redskap och inventarier. Magasinet står på en gjuten platta, i den V delen finns ett stengolv av kalkstensflis.

Prästgården sydost om Sanda kyrka härrör till stor del från medeltiden. Sockenmagasinet vid kyrkogårdens norra mur är från 1795. Den medeltida stenkyrkan består av ett tvåskeppigt långhus, smalare rakslutet kor med sakristia i norr, samt ett västtorn. Tornet är äldst; det uppfördes vid mitten av 1200-talet till en tidigare mindre kyrka. Omkring 1300 byggdes det nuvarande långhuset, och vid 1300-talets mitt tillkom koret med sakristian. Kvaderstenar från den gamla kyrkan återfinns inmurade i långhusets sydfasad; deras huggna dekor har drag av vikingatida rankornamentik. Långhusets rikt utformade sydportal flyttades till koret då detta uppfördes, härmed blev tornets sydportal huvudingång till kyrkan. Tornets nordportal har en enkel rundvälvd utformning. Kyrkan täcks av sadeltak, långhuset är högre än koret. De smala, spetsbågiga fönsteröppningarna är ursprungliga. Tornet har kolonnettförsedda ljudgluggar och kröns av en spira. Långhuset täcks invändigt av sex tältvalv, vilka stöds av två kolonner med baser och kapitäl från det gamla långhuset. Spetsbågiga, vida muröppningar sammanbinder långhuset med tornrum och kor. Koret täcks av två tältvalv; ovanliga är gördelbågens pilastrar samt den profilerade omramningen kring östväggens trefönstergrupp. Kalkmålningar finns från 1200-, 1300- och 1400-talen. Restaureringar har genomförts 1927-28 (arkitekt Anders Roland) och 1956 (arkitekt Olle Karth).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Sanda kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är tornet, byggt vid mitten av 1200-talet. Långhuset byggdes omkring år 1300, och de yngsta byggnadsdelarna, koret och sakristian, tillkom vid mitten av 1300-talet.

Att den nuvarande kyrkan föregåtts av en äldre stenkyrka, sannolikt från 1100-talet, framgår bl.a. av de många släthuggna fasadstenar som återanvänts vid uppförande av den nuvarande kyrkans sydväggar. Särskilt intressanta är de stenar i långhuset som ornerats med en ristad palmettfris.
Av de utvändiga förändringar som kyrkan genomgått sedan den byggdes kan nämnas att tegeltaken över koret och långhuset sänktes omkring 1860, och att ett nytt fönster togs upp i tornets västvägg 1896(?).