HÖRSNE KYRKA

Ursprungligen var kyrkogården nära nog kvadratisk. Gränsen i S gick via murknäet i SV en utvidgning som gjordes på 1880-talet. I N gick gränsen via sockenmagasinets S vägg rakt västerut till den V muren en trädrad markerar ännu den gamla gränsen. 1937 utvidgades kyrkogården norrut och fick en långsträckt form i N-S riktning.

Av den trädkransen från 1800-talet runt den gamla delen av kyrkogården återstår några träd i Ö och SÖ. Den nya delen av kyrkogården inramas helt av en trädkrans.

I den gamla kyrkogårdsdelens NÖ hörn ligger som framgått ett sockenmagasin från 1860-talet, och utanför detta har i NÖ påträffats resterna efter en kastal el. dyl.

Kyrkogården är nästan helt gräsbevuxen med grusbelagda gångar. Den inhägnas av kallmurar av kalksten. Huvudingången är som nämnts i söder, där en järngrind mellan grindstolpar av kalksten leder till den kalkstenstrappa som för upp till kyrkogården.

Förutom på den nya kyrkogårdsdelen ligger de flesta gravarna söder och väster om kyrkan.

Kyrkogården i Hörsne har utvidgats flera gånger, dess ursprungliga sträckning är bevarad i öster och väster. Norr om kyrkan finns en stenbyggnad i två våningar, ett sockenmagasin, troligen från 1800-talets början. Vid en grävning 1924 påträffades grunden till vad som troligtvis varit ett medeltida murat torn (kastal). Den medeltida stenkyrkan består av ett tvåskeppigt, rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor, torn i väster samt sakristia i norr. Tornet, uppfört under 1200-talets förra hälft, är bevarat från en tidigare romansk kyrka med absidkor. Vid 1200-talets slut uppfördes nuvarande kor och sakristia. Långhuset tillkom under 1300-talets förra hälft. Tornet är försett med rundbågiga ljudgluggar, medan långhus och kor har spetsbågsfönster. Långhusets sydportal, med berättande reliefer, hör till Gotlands mest intressanta; den anses vara utförd vid den anonyme stenmästaren "Egypticus" verkstad under 1300-talet. En slank mittkolonn bär upp långhusets fyra valv. Spetsbågiga muröppningar sammanbinder långhus med tornkammare och kor. Vid arkitekt Arne Philips restaurering 1979-80 framtogs medeltida målningar i långhus ("Egypticusmålaren" 1300-talet) och kor ("Passionsmästaren" 1400-talet). I korets södra fönster samt långhusfönstret finns bevarade rester av medeltida glasmålningar, troligen från 1300-talet. Östfönstret har modernare glasmålningar från 1906. Kyrkan restaurerades 1937 efter förslag av arkitekt Erik Fant.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.

Hörsne kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Hörsne församling, och används fortfarande för detta ändamål.
Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes under 1200-talets första hälft. Ett till detta torn hörande ro¬manskt långhus och absidkor revs under första hälften av 1300-talet för att ge plats åt det nuvarande koret och långhuset. Samtidigt uppfördes sakristian.

Kyrkan har undergått ett fåtal utvändiga föränd¬ringar sedan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är måhända att kyrkklockan på 1700-talet flyttades upp i torn-huven som därmed försågs med ljudöppningar i panelen.