YTTERBY KYRKA

FÖRSAMLING 1995: YTTERBY
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1095, år 1900: 1513, år 1995: 6300

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Gamla kyrkogården med kyrkoruinen ligger vid Kyrkebäcken i söder med anslutning till Nordre älv. Prästegården ligger ca 600 m nordväst om gamla kyrkan. Ytterby kyrkoruin ingår i området kring Kastellegården i öster som bildar riksintresse tillsammans med den medeltida borgruinen Ragnhildsholmen. På ägorna till Kastellegården har lämningarna efter det medeltida Kongahälla påträffats (se Kungälv).

Den nuvarande kyrkan ligger i sydöstra utkanten av Ytterby ca 1,5 km norr om den medeltida kyrkplatsen, mot odlingsmarken till. Ytterby socken är belägen väster om Kungälv.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Ytterby kyrkoruin består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, samt nederdelen av ett torn i väster. Av den äldsta kyrkan, troligen uppförd under äldre medeltid, kvarstår partier i långhusets norra och södra murar. I långhusets nordvästra hörnkedja finns inmurat en figurrelief med två huvuden i låg relief, av stilen att döma från 1100-talet. Enligt framgrävda murrester 1928 har kyrkan haft ett smalare och rakt avslutat kor i öster. Senare under medeltiden har långhuset förlängts i väster. Vid grävningarna 1928 påträffades även grundmurar till ett troligen under medeltiden tillbyggt vapenhus i söder. Ett torn med nederdelen av sten och den övre av trä uppfördes 1670. Vid en ombyggnad 1699-1703 erhöll kyrkan det befintliga korpartiet. Kyrkorummets nya innertak bemålades 1703 av Erik Grijs. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Ytterby nya kyrka uppfördes 1869-70. Ritningarna utfördes först av byggmästaren Anders Persson, Bollebygd, och bearbetades av Edvard von Rothstein. Den murade kyrkan består av ett enskeppigt långhus med ett litet lågt, polygonalt korutsprång mot öster, samt ett tvärskeppsliknande mittparti som utgörs av en sakristia i norr och ett vapenhus i söder samt ett västtorn, båda med portaler.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har en hög och slank, åttkantig lanternin med spira. Under takfoten löper en dekorativ list. Tornets bottenvåning fungerar som ett ytterligare vapenhus. Samtliga tre portaler är rundbågiga och har infattningar av huggen sten med gavlar och klassicistiska detaljer. Även flertalet fönster är rundbågiga. Korfönstrens glasmålningar är komponerade av Gunnar Torhamn. De insattes vid 1952 års restaurering under Sigfrid Ericson. Kyrkorummet täcks av ett sadeltak, valmat över koret. Exteriören uppvisar drag av både nybarock, nygotik och nyklassicism. Interiören däremot karakteriseras av nyklasscism. Långhuset täcks av ett trätunnvalv med profilerad taklist. Mot koret öppnar sig en vid rundbåge. Under en restaurering 1924 under Axel Forssén bemålades korets hjälmvalv med moln. All nuvarande bemålning från 1952. Altaruppsatsen uppställdes 1952. Den är sammansatt av delar från gamla kyrkans altaruppsats i barock, utförd 1728 av Johan Peter Weber och målad två år senare av Sven Wernberg. Från denna altaruppsats härrör Kristus på korset och Maria. Johannes snidades 1952. Weber är även mästare till predikstolen från 1741 i barock. Den slutna bänkinredningen är från kyrkans byggnadstid men ombyggdes 1952. Även läktaren är ursprunglig. Barriären har fältindelning med ornament i trä, utförda 1900 av Martin Bernhard Wallström. 1963 inrättades hygienutrymmen i södra vapenhuset.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

YTTERBY KYRKA är uppförd på en mindre kulle med i övrigt flacka omgivningar. Kyrkplatsen är idag helt omgiven av bebyggelse. Kyrkan omges på nära håll av höga uppvuxna lövträd och det är svårt att se hela kyrkan på en gång, annat än vintertid.

Kyrkan ligger på en parkliknande kyrkotomt, som omfattar själva kyrkokullen, och med kyrkogården omedelbart norr om kyrkotomten. Kyrkan är närmast omgiven av en kyrkoterrass med stödmurar av gråsten åt norr, öster och söder. I väster ansluter infartsvägen från församlingshemmet. Gångarna runt kyrkans västsida är asfaltbelagda, i övrigt är terrassen gräsbevuxen.
Söder om kyrkoterrassen utreder sig ett parkliknande område, gräsbevuxet och med många uppvuxna lövträd. Strax utanför parkens låga mur går landsvägen förbi. Området fortsätter också en bit öster om kyrkan. INGÅNGAR finns i söder och väster. Huvudingången i väster är flankerad av två huggna granitstolpar med moderna lyktor som krön. Inga grindar. De två i söder är lika utformade med åttkantiga granitstolpar och smidesgrindar.

Norr om kyrkotomten ligger KYRKOGÅRDEN. Den utgörs av ett större rektangulärt fält, omgivet av en mur. Inom kyrkogården, främst i slänten upp mot kyrkan samt längs dess nuvarande öst-västliga mittaxel växer ett flertal uppvuxna lövträd. Gångar i rutnätssystem mellan gräsbevuxna kvarter.
Kyrkogården har iordningställts i två etapper, den södra hälften närmast nedanför kyrkan 1882, och en utvidgning i hela kyrkogårdens bredd norrut 1917. I samband med utökningen flyttades nordmuren norrut. En rad träd markerar ännu den äldre murens läge. Mellan 1870 och 1882 användes ännu Ytterby gamla kyrkogård.

INGÅNGAR till kyrkogården med gravplatser sker i dess sydvästra hörn där ingången är försedd med huggna granitstolpar och smidda järngrindar, samt direkt från kyrkotomten.

Väster om kyrkan ligger ett FÖRSAMLINGSHEM, byggt 1972 och ritat av Voldemars Vasiljs. Det är uppfört med fasader i kalksandsten (mexitegel) och låga sadeltak med tegel och kopparplåt. Det har under senare år byggts till. I slänten nordost om kyrkan ligger delvis nedgrävt ett BÅRHUS, uppfört 1961 efter ritningar av arkitekt John Samuelsson, Kungälv. Byggnaden är uppförd i tegel och betong och är delvis nedgrävd i jorden.