MARSTRANDS KYRKA

MARSTRANDS KYRKA ligger i norra ändan av kyrkogården. Kyrkogården är omgiven av murar, vilka ansluter till kyrkans sydvästra respektive sydöstra hörn. Muren vetter i öster mot en gata och är här vitputsad och täckt med sluttande skifferhällar. I väster utgör muren stödmur mot de ovanför liggande fastigheterna. Muren längs västsidan lades om under 2002. I söder vetter kyrkogården mot tomtmark, och här ligger hus och trädgårdar direkt intill kyrkogården.
INGÅNGAR till kyrkogården genom grindar strax intill kyrkan, i väster med en port av trä och i öster genom svarta smidesgrindar. Grindstolparna är vitputsade och täckta med skifferhällar, på vilka är placerade baserna och kapitälen från de kolonner som fram till 1806 bar upp kyrkans valv. De är av kalksten och det är kapitälen som ligger vid östgrinden och baserna vid västgrinden, de senare känns igen genom att de är snedhuggna för att passa till kyrkorummets sluttande golv.

Inne på kyrkogården växer höga uppvuxna lövträd av flera olika sorter, liksom några buskage. Grusade gångar i ett parkliknande gångsystem mellan gräsbevuxna kvarter. Glest placerade äldre gravvårdar från framförallt 1800-talet. Kyrkogården används inte för begravningar idag.

Kyrkogården har hört till den kyrkliga anläggningen sedan 1200-talets slut, och var platsen där klosterbyggnaderna låg.

Till kyrkan hör också de gräsytor som på norrsidan finns mellan kyrkan och gatan. De är inhägnade med låga staket och här växer några träd och buskar.

Sedan 1872-73 finns också en begravningsplats på den intilliggande KOÖN, en begravningsplats som är den som idag används. Där finns också ett gravkapell.

FÖRSAMLING 1995: MARSTRAND
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1189, år 1900: 1614, år 1995: 1364

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Marstrands församlingshistorik är oviss. Karlstens slottsförsamling utbröts 1682, men införlivades åter 1883. Den första kända kyrkliga etableringen på ön skedde mellan 1277 och 1291 då ett franciskankonvent stiftades.

LÄGE OCH OMGIVNING - I äldsta tid torde befolkningen i den medeltida staden Marstrand delat församlingskyrka med Torsby eller Lycke socknar. Alternativt hade klosterkyrkan den dubbla funktionen som församlingskyrka och konventskyrka för franciskanerna. Efter reformationen tillföll klostret staden och Marstrand bildade eget pastorat. Sedan dess har klosterkyrkan fungerat som församlingskyrka medan de forna klosterbyggnaderna förändrades till hospital, skola och rådhus (sedermera rivna).

Kyrkan ligger mitt i den ursprungligen medeltida stadsmiljön med välbevarad trähusbebyggelse från 1700-1800-tal. Staden började befästas under 1600-talet och när området blev svenskt uppfördes Karlstens fästning. Marstrand bildar riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan uppfördes vid 1200-talets slut eller omkring 1300. Den murade kyrkan, som till sin huvudsakliga del uppfördes som klosterkyrka, består av långhus och smalare, rakt avslutat kor, sakristia på korets norra sida, torn i väster (flankerat av smärre tillbyggnader) samt vapenhus framför långhusets nord- och sydportaler. Kyrkan byggdes vid 1200-talets slut eller omkring år 1300 som en tvåskeppig stenkyrka med smalare, rakslutet kor i öster. Efter reformationen, på 15- eller 1600-talet, byggdes sakristian i norr. 1597 nämns västtornet som förfallet. Det ombyggdes under följande sekel. De låga tillbyggnaderna på ömse sidor om tornet härrör från 1804 och tillkom under ledning av byggmästaren Johan Peter Pohl. Det södra byggdes som benhus men fungerar nu som bårhus. Sekundära utbyggnader är dessutom norra och södra vapenhusen som uppfördes 1807, varvid äldre vapenhus revs.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Efter de förändringar som företogs med början 1804 uppvisar exteriören en blandning av medeltid och nyklassicism. Nu byggdes det nuvarande, låga sadeltaket. Medeltidens murverk och ljusöppningar är dock bibehållna. Kyrkorummet som sedan 1300-talets början täckts av sex spetsbågiga ribbvalv, erhöll i början av 1800-talet istället trätunnvalv, skilda av den då ombyggda triumfbågen. 1809-17 byggdes orgelläktaren i väster efter ritningar av Pohl. Här fanns redan tidigare en av kyrkans två läktare, som nu revs. Denna nya läktare med två sidoflyglar sträcker sig över slutna bänkrum från 1700-talet. På långhusmurarna har monterats målningar från bröstningen till en av de de gamla läktarna. Målningarna har tillskrivits Erik Grijs och anses ha utförts år 1700. Nuvarande altarprydnad utgörs av ett triumfkrucifix, troligen ett nederländskt arbete från 1400-talets senare del. Korset flankeras av två skulpturer fårn 1691, som tillhört predikstolen. Predikstolen skänktes till kyrkan 1691 (ombyggd 1852). Bänkinredningen är invändigt ombyggd 1941.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.