LYCKE KYRKA

LYCKE KYRKA med omgivande kyrkogård ligger på ett mindre höjdparti och kyrkogården innehåller därför flera stödmurar och terrasseringar. Den ojämna terrängen är utfylld mot söder, väster och norr till en terrass på vilken kyrkobyggnaden rests. Den äldsta delen av kyrkogården ligger söder och väster om kyrkan och är anlagd i samband med kyrkans uppförande 1827. Den ligger huvudsakligen i en södersluttning, och har senare utvidgats ytterligare mot söder och väster 1927 och 1952 efter förslag av arkitekterna A. Lindvall och J. Samuelsson, Göteborg. Kyrkogården inhägnas av en stenmur som flyttats ut och lagts om i samband med utvidgningarna. I den ursprungliga muren mot norr ses ännu järnringar för att binda hästar. Norr om den äldre delen ligger en yngre utvidgning, där nästan inga begravningar ännu ägt rum. Öster om kyrkan är området planerat som naturvuxen park. Det ingår i kyrkogårdsanläggningen men här sker inga begravningar.

Kyrkogården är mycket lummig, med en rad med uppvuxna oxelträd innanför muren och höga almar närmast kyrkan. Grusade gångar i ett rätlinjigt gångsystem, och med gräsbevuxna kvarter. Gravarna är övervägande försedda med ramar och inslaget av höga och halvhöga gravvårdar är påtagligt. I trakten finns flera större gårdar som tidigare hade ägare med anknytning till Göteborg, och detta återspeglas också i en del av gravanläggningarna, bland annat Kilmans gravplats och den inhägnade och jugendinspirerade gravanläggningen i huggen granit för medlemmar av släkten Hallin, utformad med gravvalv, täckt av en tumba, och omgivande mur med soffa, trappor, rabatter och grusgångar.

Öster om kyrkan ligger en ekonomibyggnad av trä, ett f d bårhus med väggar av stående lockpanel målad i ljusgrått. Tak täckt med tegel. Brunmålade dörrar och snickerier. Troligen från 1900-talets början.

FÖRSAMLING 1995: LYCKE
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1334, år 1900: 924, år 1995: 1227

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den övergivna medeltida kyrkplatsen ligger i en svag sydvästsluttning nedanför ett berg i anslutning till bebyggelsen i Lycke by. Av den medeltida kyrkan återstår endast obetydliga murrester under jord.

Ny kyrka påbörjades 1826 på en plats ca 500 m väster om den gamla. Den nuvarande kyrkan ligger enskilt på impedimentmark vid Lycke kile i Älgöfjorden i en smal dalgång som leder ut mot havet. Läget är centralt i odlingsmarken. Landskapet präglas av närheten till havet samt de dalgångar med öppen odlingsmark som löper in från kusten och omges av kuperade skogsmarker. Lycke ligger nära havet, mittemot Marstrand och ca 16 km väster om Kungälv.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En kartbild från 1700-talet, som bedömts som tillförlitlig, ger tillsammans med måttuppgifter och en provgrävning god kunskap om medeltidskyrkans planform. Sannolikt uppfördes stenkyrkan under äldre medeltid och bestod då av långhus och smalare kor (den östliga avslutningen är dock inte säkert känd). Ett västtorn av trä nämns första gången 1629. Ett murat gravkor uppfördes på högkorets östsida under 1700-talets första decennier (för Otto Schmoll, död 1719). Kyrkans högkor hade redan 1671 stofferats av "Een Måhlare". Innertaket var under 1700-talet av trä, välvt och dekorerat med målningar. Av detta tak är nio bräder bevarade, vilka bär spår av målad dekor i gult, svart, rött och vitt,. Av fragmenten att döma har taket varit prytt med basunblåsande änglar och änglahuvuden. Målningen utfördes 1731 av "Målaren Witt". Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1826-27 efter ritningar av arkitekt Gustaf Mauritz Melander. Murarna formar en enskeppig salkyrka rakslutet korparti, orienterad i nord-sydlig riktning, med altaret i norr. I väster reser sig ett torn med lanternin och mitt emot, i öster, ligger den vidbyggda sakristian.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med vitputsade murar och rundvälvda fönsteröppningar. Ingångar till kyrkorummet via tornet i väster, vars bottenplan fungerar som vapenhus, samt huvudingång på den södra gaveln. Altaret var från början placerat mitt på östra långmuren, innanför sakristian, och här stod en altarpredikstol enligt nyklassicismens stilideal. På andra sidan, innanför tornet, byggdes en läktare. Interiören täcktes med ett tunnvalv av trä. Stora förändringar av interiören ägde rum 1879-83 enligt ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Altaret skildes från predikstolen och flyttades till norra kortväggen, varvid även riktningen på den slutna bänkinredningen ändrades. En ny arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats komponerades av Åbom. En ny predikstol anskaffades. Även läktaren flyttades. Den monterades på södra kortväggen. Predikstol i nygotisk stil, ritad av Otto August Mankell, förvärvades 1880.Vid arbeten utförda 1927 under Allan Berglund omlades takpanelen. Sakristian togs i bruk som pannrum. Nästa restaurering ägde rum 1960 och utfördes under Axel Forssén. Altarväggen framflyttades och utrymmet bakom denna inreddes till sakristia, rum för dopgäster m m. Under läktaren inrättades brudkammare och kapprum. Interiören ommålades och en del nya inventarier anskaffades. Då tillkom även den nuvarande altartavlan, en oljemålning av Gunnar Ström.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.