KUNGÄLVS KYRKA

FÖRSAMLING 1995: KUNGÄLV
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 853, år 1900: 1110, år 1995: 14821

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - I den medeltida staden Kongahälla (belägen vid nuvarande Kastellegårdens ägor i Ytterby socken) har funnits åtminstone två dokumentariskt belagda stadskyrkor, Mariakyrkan och Nicolaikyrkan, samt två klosterkyrkor: ett augustinerkloster och ett franciskanerkloster. Mariakyrkan brukar räknas som den egentliga stadskyrkan, medan Nikolaikyrkan varken till läge eller till utformning är säkert känd. Sedan den medeltida staden bränts 1612 beordrade Kristian IV flyttning av staden, som nu fick sitt namn Kungälv, några km österut till en plats intill Bohus fästning. Staden kom 1658 under svenskt herravälde. Även läget invid fästningen visade sig ogynnsam och en flyttning till nuvarande plats påbörjades under 1660-talet och slutfördes 1680, sedan den gamla staden 1676 bränts under dansk-svenska kriget.

Den nuvarande kyrkan ligger centralt vid torget som ansluter till Nordre älv och vägen över till Fästningsholmen med Bohus fästning med anor från 1300-talet. Gamla staden, en av nordens bäst bevarade trästäder med bebyggelse från 1700- och 1800-tal samt Bohus fästning bildar riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En Mariakyrka nämns första gången 1330. Vid provgrävningar 1958 påträffades på den förmodade kyrkplatsen murrester av en byggnad, samt väster om denna den tillhörande begravningsplatsen. Byggnadens plan är inte känd.

II: STADSKYRKAN VID BOHUS FÄSTNING uppfördes sannolikt snart efter stadens flyttning. Uppgifter om kyrkans utseende och material är mycket knapphändiga. Att döma av en skrivelse från 1615 kan den ha varit uppförd i korsvirkesteknik ("& muret imellem Staenger &"). En karta från omkring 1648 visar kyrkans ungefärliga grundplan: en tornlös salkyrka med polygonalt korparti. Enligt kyrkans räkenskaper uppdrogs 1652 åt en mäster Bertell att bygga ett klocktorn. Det uppfördes intill sydvästra muren av ekstockar. Kyrkan hade också en vidbyggd sakristia, men platsen för den är okänd. Iakttagelser vid en utgrävning 1926 kan tyda på att den ursprungliga kyrkan vid något tillfälle blivit vidgad. Rivningen av kyrkan påbörjades 1658.

III: Redan samma år som kyrkan på Fästningsholmen nedrevs påbörjades arbetet med den första STADSKYRKAN PÅ FASTLANDET (troligen på en plats som redan 1622 hade upplåtits till begravningar). Kyrkan, som uppfördes av timmer, torde ha färdigställt under åren 1658-62. Uppgifterna om kyrkans utseende och inredning är knapphändiga. På situationskartan från 1678 är kyrkan markerad som en rektangulärt öst-västligt riktad byggnad utan kormarkering, men möjligen med tresidigt avslutat kor. Mitt på södra respektive norra långväggarna anges två små utbyggnader, vilka antagligen utgör vindfång eller vapenhus till ingångarna. Enligt räkenskaperna byggdes klocktorn av timmer på murad fot. En sakristia byggdes 1661. Kyrkan brann 1676 och revs därefter, varefter ny kyrka uppfördes i nära anslutning till den tidigare kyrkplatsen.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - IV: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1679-1683. Byggmästaren var från Schweiz och hette Christopher Brack. Byggnadsmaterialet utgörs av timmer. Planen formar ett latinskt kors med snedställda korsvinklar, varigenom korsplanen formar en åttkant. Koret vetter mot öster. Intill den motsatta korsarmens gavel reser sig ett smalare torn. Redan från början byggdes en sakristia i vinkeln norr om koret. Den revs 1935 varvid en ny uppfördes, med rum för andakt och samtal. Riven 1978, varefter den nuvarande, med lokal för kören i källarvåningen, uppfördes (ej med på planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Både exteriör och interiör är sällsynt välbevarade sedan byggnadstiden. Väggarna är utvändigt klädda med ljus panel med knutlådor som i form av lisener ger liv åt fasaderna. Fönstren har stickbågig avslutning upptill. Västtorn med låg huv och spetsig spira. Tornets murade bottenplan fungerar som vapenhus och har ingång från väster. Ytterligare ingångar för menigheten har byggts i norra och södra korsarmarnas gavlar. Kyrkorummet täcks av sadeltak, valmade över korsarmarna. Interiören är klädd med spåntade, ljusmålade brädor. Korsmitten täcks av kryssvalv, korsarmarna av tunnvalv. Väggarna förbinds med varandra av målade bjälkar med dekorativt måleri. Taken och bjälkarna täcks av färgstarka, figurala och vegetativa målningar i olja med allegoriska motiv. De utfördes 1697-98 av Erik Grijs och en av hans gesäller. Taket och inventarierna i praktfull barock förlänar kyrkorummet en sällsynt välbevarad tidstypisk prägel. Till detta intryck bidrar fr a den höga, magnifika altaruppsatsen, predikstolen, dopskranket och orgelläktaren. Altaruppsatsen monterades 1683 och är snidad av Marcus Jäger d ä, målad av Johan Hammer. Nuvarande förgyllning utförd av Martin Wallström 1878. Predikstolen är snidad omkring 1630 och hitflyttad 1682 från Göteborgs domkyrka. Ängeln över ljudtaket snidades 1698 av Nils Persson. Ingången utgörs av en portalskärm med gavelstycken och årtalet 1790. Den ursprungliga orgelläktaren har målningar från 1704 av Erik Grijs. På barriären akantusornament av troligen två olika bildhuggare. En ombyggnad av orgelläktaren skedde 1871. Bänkinredningen är sluten och härrör från 1681-82. Alltsedan kyrkan stod färdig har den i stort sett endast genomgått ordinära underhållsarbeten. Senast under 1900-talet har restaurering och konservering utförts, speciellt 1935 efter ritningar av Allan Berglund.

Altare, murat, från kyrkans byggnadstid. Dekorativt snideri på framsidan, utfört av Martin Wallström 1878. Altarring 1699, snidad av Mäster Nils Persson, Göteborg, målad av Christian von Schönfeldt. Korskrank, 1682, i söder framför predikstolen. Av trä, lågt, med dörrar och fältindelning. Ursprungligen sammanbyggt med dopskrank, se nedan. Träskulptur: på korskranket Johannes och Moses, tillhör Marcus Jägers skola, troligen monterade 1684. I kortaket, vänd mot korsmitten: ängel blåsande basun. Uppgifter saknas. Dopfunt, furu, snidad 1697 av Nils Persson (se ovan, altarring och träskulptur); målad 1698 av Erik Grijs. Dopskrank, sammanbyggt med korskranket (se ovan) och omger dopfunten. Troligen uppsatt 1684.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

Kyrkan ligger centralt vid torget i den gamla trästadsbebyggelsen i Kungälv. Gatstensbelagda gator omger kyrkotomten, och på sydsidan ligger kyrkan helt invid torget med endast en mindre gräsyta emellan. Norr om kyrkan finns ett något större gräsbevuxet och av järnstaket inhägnat område, kyrkotomten, vilket i norr ansluter till kvartersbebyggelsen.

Kyrkogården omkring kyrkobyggnaden är utformad som en park. I väster mot torget har den ett smitt järnstaket med grindar, mot norr av en häck och mot öster öppnar sig parken direkt mot gatan. Stora almar och askar växer på ömse sidor om en grusad gång rakt igenom parken i östvästlig riktning. I övrigt gräsmattor. Nordväst om kyrkan fyra stenstolpar inhägnande en yvig tall. På kyrkans sydsida finns mindre planteringar i de gräsmattor som finns mellan kyrkan och trottoaren.