GREVBÄCKS KYRKA

Den gotiska salkyrkan ligger med koret åt öster på ett höjdläge i den västra delen av en rektangulär kyrkogård som sluttar åt söder och öster. I kyrkogårdens nordvästra del står klockstapeln och ett redskapsskjul från 1969 med flackt sadeltak och tjärad locklistpanel. Kyrkogården inhägnas av en kallmur av rundade gråstenar. Med undantag för västra sidan så kantas muren av unga askar. Muren har en öppning i sydmurens västra del och en centralt i öster, samt en öppning i nordväst. Runt den södra öppningen gör muren en inbuktning från vägen. Öppningen innefattar en stiglucka. Den östra öppningen har två grindstolpar av kalksten med avfasade krön. De uppbär en smidd pargrind i nygotisk stil med årtalet 1863. Mellan dessa portar och kyrkan löper breda grusgångar. Kyrkogården domineras av tre ålderstigna och ansenliga askar som tronar på den södra och västra sidan av kyrkan. Det äldre gravbeståndet från sent 1800- och tidigt 1900-tal reser sig på samma höjd som kyrkan vid dennas sydsida. De raka nord-sydliga gravraderna i öster är senare och i söder ganska glesa. Här finns dock ett återanvänt smideskors med lösa löv. Vid den västra kallmuren påträffas några få gravvårdar i kalksten från 1600-tal med karnisformade krön. I marken ligger fragment av en lockhäll i kalksten som sannolikt tillhört en gravtumba som stod sydväst om vapenhuset. Denna var rest över Lars Hierta (död 1732) och hans maka Emirentia Sparre. En sliten gravhäll från 1600-talet tjänar som trappa till klockstapeln. På kyrkogården står ett antal moderna lyktstolpar i rostfritt stål.
STIGLUCKA - Stigluckan har mot vägen har fasad av tre röda kalkstensstycken med rusticering. Över dess rektangulära öppning är följande inhugget: "Gifwen ifrån Ulfhult År 1758". Mot kyrkogården har stigluckan en hög skråkantad gnejssockel och en slät grå cementputs. I öppningen sitter en samtida hög smidd pargrind. Taket har en flack valmad sadelform och täcks av svart plåt. Stigluckan konserverades 1958.

FÖRSAMLING 1995 - GREVBÄCK

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 621, 1900: 941, 1995: 199

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med prästgården ligger i södra änden av radby på sandmark högt över Vätterns västra strand. I norra änden av byn är skolan belägen. Klockartorpet är förbundet med kyrkan via ådalen. Till kyrkomiljön hör även församlingshem. Socknen, som utgör riksintresseområde, präglas av herrgårdarna Ekhammar och Ulfhult. Grevbäck ligger ca 6 km nordost om Hjo.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består till sin kärna av ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakslutet kor. På korets östsida finns sakristia och gravkor. Kyrkans byggnadshistoria är ej med säkerhet känd, men den torde till sina väsentliga delar härröra från medeltiden. Av allt att döma är dock stenkyrkan uppförd i två etapper; äldst är koret, medan långhuset uppförts därefter. Sannolikt härrör även vapenhuset från medeltiden. Sakristian, av okänd datering, är ovanligt nog placerad i öster (enligt avbildningen i Peringskiölds Monumenta fanns på korets nordsida en tillbyggnad - eller en fristående klockstapel - med pyramidformad huv). Det Lagerbergska gravkoret, även det i öster, tillbyggdes under 1700-talet (den förste greven Lagerberg dog 1746).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Grevbäcks kyrka är ett intressant exempel på de restaureringsprinciper som varit förhärskande under 1800- och 1900-talen. Såväl exteriör som interiör omdanades 1889 i konsekvent nyromanik, efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Kyrkans inre utsmyckning bekostades av dåvarande ägaren till Munkeberg, Harald Röhss, medan församlingen stod för förändringarna av kyrkans yttre. Vid restaureringen 1945 efter ritningar av arkitekt Ärland Noreén avlägsnades huvuddelen av det som tillfördes exteriören och interiören vid 1889 års restaurering. Murarna är förutom det Lagerbergska gravkoret vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. De plåttäckta sadeltaken har branta fall. Ingång i sydväst via vapenhuset. Av Petersons praktfulla inredning återstår nu endast spridda delar, däribland mittstycket i altarets triptyk utfört av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kyrkorummet fick sin nuvarande sparsmakade utformning vid restaureringen 1945. Predikstol från 1683. I kyrkan finns ett stort antal begravningsvapen huvudsakligen från 1700-talet, bl.a. tillhörande ätterna Lagerberg och Hård.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.