Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Herrljunga |
Titel <itemTitle> |
BRÅTTENSBY KYRKA |
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gylle...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
FÖRSAMLING 1995 - BRÅTTENSBY BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 195, år 1900: 338, år 1995: 115 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med närbeläget säteri ligger vid återv...
Visa hela
FÖRSAMLING 1995 - BRÅTTENSBY BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 195, år 1900: 338, år 1995: 115 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan med närbeläget säteri ligger vid återvändsväg på gränsen mellan odlingsmark och skog, samt i anslutning till ett fornlämningsområde. Socknen är liten och det är knappt 4 km till Eggvena kyrka. Bråttensby ligger i Säveåns dalgång, mellan Herrljunga och Vårgårda. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka, troligen av trä (ej medtagen i Sveriges Kyrkor, vol. 199, 1985). Enligt muntlig tradition skall en medeltida träkyrka ha legat på gården Stommens ägor. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan består av långhus, sakristia i norr samt vapenhus i väster. Kyrkans äldsta del är långhuset, som sannolikt uppfördes under 1600-talet. Vapenhusets datering är okänd. Befintlig sakristia tillbyggdes 1898. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas både till exteriör och interiör av de genomgripande restaureringarna 1898-99 samt 1957, den senare efter förslag av arkitekt Axel Forssén. Vid det förra tillfället förändrades fönsteröppningar, kyrkorum, och fast inredning i historiserande stil, framförallt med nygotiska inslag. Den därpå följande restaureringen avsåg dämpa verkningarna av sekelskiftets förändringar. Kyrkans väggar är utvändigt klädda med vitmålad panel och genombryts av rektangulära fönsteröppningar. Vapenhuset har en smal tornöverbyggnad krönt av plåtslagen huv. Enligt avbildning av Ernst Wennerblad (1888) kröntes tornet, innan 1890-talets förändringar, av en något resligare spåntäckt spira. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak som torde ha tillkommit i samband med 1890-talets förändringar. Då erhöll såväl väggar som innertak en beklädnad av spåntad panel. Interiörens nuvarande karaktär härrör dock från restaureringarna 1957 och 1967-68, då ytskikten förnyades och kyrkorummet fick en ny färgsättning. Vid det senare tillfället framtogs äldre färgskikt på altaruppsatsen från 1746 och predikstolen (okänd datering) erhöll ett nytt ljudtak. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2003) <itemDescription> |
-
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt...
Visa hela
Kyrkogården är högt belägen med fri utsikt över dalen i söder. Eftersom traditionen hävdar att en äldre kyrka stått på en annan plats får kyrkogården antas vara samtida med träkyrkan, alltså sannolikt från 1600-talet. Både kyrkogården och kyrkan har nätta proportioner. Enligt en förteckning från 1750-talet om adliga gravar uppgavs två sådana finnas på Bråttensby kyrkogård, Ruthenschiölds och Gyllenstings. Kyrkogården är rundad i sydöst med branta slänter i öster och söder, där den omgivande kallmuren av natursten hamnar under kyrkogårdens marknivå och istället utgör stödmurar. En smått hisnande känsla kan upplevas när man vandrar längs sydkanten eftersom inga hägnader finns över markplanet. Nedanför branterna löper trådstängsel. Innanför bogårdsmuren står en trädkrans av björkar, alm och ek som planterats på 1900-talet. Gräsmattorna är inte indelade i kvarter. Det lilla området närmast kyrkan har en ålderdomligare, kal prägel och gravstenarna står längs kanten i öster, många med stenramar, och i söder på en rad samt oregelbundet ut mot kanten, där endast enstaka har stenramar. I övrigt har de ingen strikt placering och gravstenarna har en mycket varierande utformning; järnkors, jugendformer, obelisker, klassiserande och enklare typer. Kyrkogården förlängdes 1987 åt väster på en något lägre marknivå (där delar av ett fornlämningsområde med fornåkrar genom missförstånd olyckligtvis kom att utplånas vid anläggningsarbetet). Muren slutar därför halvvägs på den nuvarande södra sträckningen och trådstängsel tar vid nedanför sluttningen i sydväst. Där går i backen också en gammal stenmur utmed den gamla stigens västra sida upp till en numer låst smidesgrind i bogårdsmuren. Grinden är troligen från 16-1700-talen och har överst en böljande dekorslinga och tunna spjälor samt klinka med elegant ändsnirkel. Grindstolpar av sten är fyrkantiga och avfasade upptill. Marken är högre öster om grinden och försedd med en cirka en meter hög stödmur, vilket ger en fin passage. Norra sidan av kyrkogården har två öppningar. Smidesgrinden i nordöst har två blad, troligen från 1900-talets mitt, med kors mellan spjälorna och rundade hörn i likadana stenstolpar som ovan. I nordväst vinklas muren (här låg tidigare ett förråd med dass) och utmed dess utsida leder en bred grusgång in på kyrkogården via en öppning utan grind. Mellan öppningarna går på insidan en grusgång med en avvikare till en liten grusplan framför vapenhuset i väster som inramas av en lövhäck åt väster. Därifrån leder en kalkstensgång av oregelbundna stenar i gräset längs kyrkans norra sida fram till sakristians dörr åt väster. Söder om häcken finns en liten stentrappa mellan marknivåerna. Här utgör två rader med små rundklippta oxbärsbuskar ett pikant inslag. Den nyare delen hägnas av låga lövhäckar och i sydvästra slänten är björkar planterade.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Herrljunga, Västra Götaland.
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|