STYRSÖ KYRKA

Anläggningen består av kyrka, muromgärad kyrkogård med bisättningsrum och materialbod samt församlingshem och pastorsexpedition i den f.d. prästgården. Anläggningen är belägen på en höjd ett stycke från kusten på den nordöstra delen av Styrsö. Området är kuperat med uppvuxna träd i skyddade lägen. Berget går i dagen på flera ställen runt kyrkoanläggningen. Brattenvägen löper från hamnen vid Bratten (på öns östra sida) och avslutas i en slinga på bergets krön. Från väster ansluter Halsviksvägen. Bebyggelse runt anläggningen domineras av äldre villor, företrädelsevis från tiden kring sekelskiftet 1900, med uppvuxna trädgårdstomter. Den äldre villabebyggelsen och den kuperade naturmarken präglar miljön.

Runt hela kyrkogården löper en NATURSTENSMUR som toppstrukits med cement. Murverket är av olika typ i olika sträckningar, både kallmurar i markfunnen sten och fogade sprängstensmurar förekommer. Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen, bland annat på 1830-talet då koleran härjade i socknen. De äldsta gravkvarteren ligger söder om kyrkan. Senare utvidgningar åt norr, väster och öster har givit kyrkogården en påtagligt oregelbunden planform och åt öster är den lätt terrasserad. Det finns fyra ENTRÉER, där de två äldsta i murens södra sträckning också är huvudentréer. Alla entréer har smidesgrindar hängda i kraftiga grindstolpar. De vitputsade stolparna är avsevärt högre än omgärdningsmuren och kröns av avfasade grå kalkstensplattor och svartmålade järnklot.

I GRAVSTENARNAS inskriptioner avspeglas anknytningen till havet på ett tydligt sätt och det finns flera påkostade gravvårdar över skeppare och sjökaptener. Utefter den norra muren finns en samling med äldre gravstenar uppställda. Den äldsta bevarade stenen är från 1666. Det var i första hand öbefolkningen som fick sin gravplats på Styrsö kyrkogård, men flera personer utan anknytning till skärgårdsöarna blev också begravda där, t.ex. soldater från första världskriget.

Kyrkogårdens GÅNGAR är grusade. VEGETATIONEN är ganska sparsam. Vid den södra muren står en stor ask, ytterligare en står nära den norra muren. Övriga träd är relativt unga. Öppna ytor är gräsbesådda. Söder om kyrkans kor står ett solur från 1888, skänkt av två bröder från Köpstadsö och väster om kyrkan är ett stort ankare uppställt.

I kyrkogårdens norra del står ett BISÄTTNINGSRUM och en MATERIALBOD. Bisättningsrummet är uppfört av murad sprängsten med en låg träöverbyggnad. Den är delvis sammanbyggd med kyrkogårdsmuren i det nordöstra hörnet. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Gavlarna i locklistpanel och vindskivorna är målade i ljust grått. Den dubbla dörren vetter mot väster och är klädd med karosseripanel. Sydfasaden har ett spröjsat fönster. Materialboden står söder om bisättningsrummet. Den har fasader i ljust gråmålad locklistpanel, sockel i natursten och sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Den har två dörrar, åt norr en enkel bräddörr med diagonalställd panel och ett litet överljusfönster, åt väster en dörr som är klädd med locklistpanel som fasaden. Åt söder finns ett litet spröjsat fönster.

Den f d PRÄSTGÅRDEN ligger söder om kyrkan, på andra sidan om Brattenvägen. Den består av ett större bostadshus av ståndsmässig karaktär omgiven av en trädgård. Mot vägen växer en syrenhäck och i ingången sitter en pargrind av smide i huggna granitstolpar. Huset är i två våningar, klätt med panel i olika utförande och har formsågade fönsteromfattningar. Mittpartiet betonas med ett gavelmotiv och en stor öppen veranda i två våningar. Sadeltaket har valmad spets och är täckt med enkupigt lertegel. Församlingens pastorsexpedition ligger i husets östra del och nås via en mindre veranda.

FÖRSAMLINGSHEMMET är sannolikt uppfört under 1950- eller 1960-talet. Det är en envåningsbyggnad med fasader inklädda med ett vitfärgat skivmaterial. Entrépartiet åt norr består av pardörrar av lackerat trä med stora fönsterytor, flankerat av väggpartier i ett likartat utförande. En bred trappa med smidesräcken leder upp till dörren och entrén skyddas av ett skärmtak i form av ett flackt sadeltak. Byggnadens gavelrösten är inklädda med mörkbrun lockpanel. Det branta sadeltaket och skärmtaket täcks av svart shingel. Enluftsfönstrens karmar och bågar är gröna. Väster om församlingshemmet står ett litet garage och bakom detta ligger ett äldre uthus.

För en utförligare genomgång av kyrkogården hänvisas till "Kulturhistorisk inventering av Göteborgs kyrkogårdar, rapport 14, Styrsö, Donsö, Brännö och Vrånga kyrkogårdar", Göteborgs kyrkogårdsförvaltning/Göteborgs Stadsmuseum 1999