BERGSJÖNS KYRKA

Bergsjöns kyrka ritades av Bo Cederlöf och invigdes 1974. Den består av en huskropp i tre våningar med friliggande klocktorn och är uppförd i suterräng i en sänka i landskapet. Anläggningen omges i väster av ett bergs- och skogsparti, i norr av ett bostadsområde, i öster av fem stycken punkthus och i söder av Rymdtorget och dess byggnader. Besökande når kyrkan med bil via Rymdtorget, och med spårvägen via Rymdtorgets spårvagnshållplats. Gångstråk korsar området i olika riktningar, bl.a. går ett stråk väster om kyrkan upp mot det bakomliggande bostadsområdet. Det går utefter kyrkans glasade entrégång och utgör väg till den västra entrén, till suterrängplanet, och mot klocktornet. Kvällstid fyller den glasade förbindelsegången i kyrkobyggnaden därmed funktionen att lysa upp gångstråket och ge en känsla av trygghet.

Kyrkobyggnaden består av ett uppskjutande huvudparti och en lägre glasad gång som skjuter ut från övrig fasad med pulpettak. Kyrkan är utförd i betong med utfackningsväggar av trä och glas. Fasaden är klädd med brunröd jaluispanel mellan betongpelare, i suterrängvåningen är fasaden av slät betong. Kyrkan innehåller kyrkorum och församlingssal med angränsande rum för skilda verksamheter.

Det fristående klocktornet är av betong och bär två klockor. Klockorna är ritade av Gunnar Nilsson 1973 och gjutna samma år av M & E Ohlsson.

Utanför kyrkan finns en konstnärlig utsmyckning i form av betongblock

En kyrkobyggnad fanns tidigt med i planerna för den nya stadsdelen Bergsjön som planerades 1965, och den kom att placeras i stadsdelens östra del, nära Bergsjöskolan, och vid Rymdtorgets nordvästra del. Kyrkan, skolan och den ursprungliga centrumdelen ritades av arkitekt Bo Cederlöf.

Den 19 april 1990 beslutade Riksantikvarieämbetet (RAÄ), att bestämmelserna i 4 kap. 3 § lagen (1988:959) om kulturminnen m.m. skall tillämpas på Bergsjöns kyrkobyggnad och tillhörande kyrkotomt. Motiveringen var:
"Betongen som nutida byggnads- och fasadmaterial förknippas framförallt med industri- och
kontorsbyggnader, broar och liknande byggnadsverk tillkomna under 1950-talet och följande
decennier. I den samtida, mycket omfattande kyrkobyggnadsverksamheten var betongen däremot inte lika vanlig; i stället använde man gärna traditionella och mer påkostade material, såsom mörkbränt fasadtegel. Det finns emellertid kyrkor, där arkitekten i medvetet brott mot denna materialestetik har valt att arbeta med betong och utifrån dess speciella förutsättningar sökt ett arkitektoniskt uttryck, mera i samklang med dagens förortsmiljö.
Bergsjöns kyrka tillhör den gruppen och har vid Riksantikvarieämbetets inventering av de
moderna kyrkorna bedömts vara av sådant intresse i sin art att den bör åtnjuta skydd enligt
Kulturminneslagen. Med sin kärva, slutna exteriör som kontrasterar mot själva kyrkorummets
luftiga, ljusa karaktär har Bergsjöns kyrka också ett betydande arkitektoniskt egenvärde".

När en ny detaljplan fastställdes för Rymdtorget år 2003 beslutades, att de vid kyrkan liggande fem niovåningspunkthusen, ritade av arkitekt Sven Brolid i mitten av 1960-talet och uppförda 1968, samt det tre våningar höga loftgångshuset, ritat av Bo Cederlöf och uppfört 1971, skulle förses med skyddsbestämmelser omfattande husens yttre gestaltning. Skyddet syftar till att förhindra att byggnadernas karaktärer förändras genom ovarsamma byten av material, kulörer, detaljer etc.

En kyrkobyggnad fanns tidigt med i planerna för den nya stadsdelen Bergsjön som planerades 1965, och den kom att placeras i stadsdelens östra del, nära Bergsjöskolan, och vid Rymdtorgets nordvästra del. Kyrkan, skolan och den ursprungliga centrumdelen ritades av arkitekt Bo Cederlöf.

Den 19 april 1990 beslutade Riksantikvarieämbetet (RAÄ), att bestämmelserna i 4 kap. 3 § lagen (1988:959) om kulturminnen m.m. skall tillämpas på Bergsjöns kyrkobyggnad och tillhörande kyrkotomt. Motiveringen var:
"Betongen som nutida byggnads- och fasadmaterial förknippas framförallt med industri- och
kontorsbyggnader, broar och liknande byggnadsverk tillkomna under 1950-talet och följande
decennier. I den samtida, mycket omfattande kyrkobyggnadsverksamheten var betongen däremot inte lika vanlig; i stället använde man gärna traditionella och mer påkostade material, såsom mörkbränt fasadtegel. Det finns emellertid kyrkor, där arkitekten i medvetet brott mot denna materialestetik har valt att arbeta med betong och utifrån dess speciella förutsättningar sökt ett arkitektoniskt uttryck, mera i samklang med dagens förortsmiljö.
Bergsjöns kyrka tillhör den gruppen och har vid Riksantikvarieämbetets inventering av de
moderna kyrkorna bedömts vara av sådant intresse i sin art att den bör åtnjuta skydd enligt
Kulturminneslagen. Med sin kärva, slutna exteriör som kontrasterar mot själva kyrkorummets
luftiga, ljusa karaktär har Bergsjöns kyrka också ett betydande arkitektoniskt egenvärde".

När en ny detaljplan fastställdes för Rymdtorget år 2003 beslutades, att de vid kyrkan liggande fem niovåningspunkthusen, ritade av arkitekt Sven Brolid i mitten av 1960-talet och uppförda 1968, samt det tre våningar höga loftgångshuset, ritat av Bo Cederlöf och uppfört 1971, skulle förses med skyddsbestämmelser omfattande husens yttre gestaltning. Skyddet syftar till att förhindra att byggnadernas karaktärer förändras genom ovarsamma byten av material, kulörer, detaljer etc.