ALSKOGS KYRKA

Kyrkans byggnadshistoria
Alskog kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren är av medeltida ursprung.
Redan på 1100-talet fanns här troligen en träkyrka, varav några plankor återanvänts i tornet. Träkyrkan avlöstes vid decennierna kring sekelskiftet 1200 av en tornlös, romansk stenkyrka, vars absidkor i sin tur revs hundra år senare när det nuvarande koret med sakristian byggdes. En portal och ett par fönsteromfattningar därifrån har återanvänts i dagens kyrka, vars äldsta del således är det kvarvarande romanska långhuset, uppfört i början av 1200-talet. Tornet kom till ett par decennier senare, och samtidigt välvdes långhuset. Omkring år 1300, då koret byggdes, revs långhusets valv och ersattes av ett plant trätak.
Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. På 1860-talet förstorades långhusets fönster. Under en period från 1760-talet och fram till 1953 hade långhuset tegeltak. I övrigt har kyrkans tak liksom de är idag varit täckta med falar (bräder).
De senaste restaureringarna
En ut- och invändiga restaureringen företogs 1964-65 då bl.a. takkonstruktionerna reparerades och yttertaken lades om (faltaket på koret dock omlagt redan 1953) och fasaderna putsades och vitkalkades.
Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 2002-03 efter förslag av arkitekt Jan Utas. Arbetena omfattade främst takreparationer på långhus och sakristia, putslagningar och kalkning av fasaderna. Inspektionsbryggor byggdes på vindarna och dess belysning kompletterades. Även stigluckan renoverades.

Kyrkogården
Alskog kyrkogård har idag i det närmaste en kvadratisk form. I mitten av 1800-talet utvidgades kyrkogården mot norr, en rad med lindar markerar sannolikt den äldre gränsen. 1965 påfördes fyllningsmassor på den sydöstra delen som därigenom fick nuvarande nivå.
Kyrkogården är omgiven av kallmurar, där varje sträcka mäter ca 70 m, höjden varierar mellan 110-150 cm (yttermått på S sidan) och bredden mellan 65-90 cm där de senare murarna mäter den smalare bredden. Sydöstra hörnet är täckt med fyra kalkstenshällar, troligen medeltida gravhällar.
I den östra mursträckningen finns en medeltida stiglucka. Den är uppmurad av kalksten med ut- och invändigt putsade väggar. Sadeltaket är belagt med falar. I anslutning till luckan finns en kalkstenstrappa som leder upp till kyrkogården.
På den södra mursträckningen finns en trappa som leder upp till kyrkogården, på den västra sträckningen finns en järngrind till den gamla prästgården och i det nordöstra hörnet en pargrind av järn.
Gångarna är belagda med kalkstensflis och kalkstensplattor. En gång leder från stigluckan i öster och vidare västerut utmed den södra fasaden till öppningen i den västra muren.
Utmed murarna är lövträd planterade, en rad med lövträd finns också på norra sidan, som redan nämnts markerar den förmodade gamla kyrkogårdsgränsen. Häckar finns planterade utmed de norra och östra murarna i övrigt domineras kyrkogården av gräsmattor.
På hela kyrkogården finns lyktstolpar, kyrkan belyses dessutom av en strålkastare belägen på kyrkogårdens sydöstra hörn.
På 1850-talet påträffades en bildsten på kyrkogården (förvaras på Statens Historiska Museum).
På kyrkogården fanns (1996) 154 st. synliga gravar, direkt öster om kyrkan finns fyra barngravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
Några andra byggnader än de nämnda stigluckorna finns inte på kyrkogården.

Kyrkan ligger tillsammans med prästgården (nu stiftsgård) och skolan mellan landsvägen och åkermarker. Kyrkogården har i öster en bevarad medeltida stiglucka med öppning i övervåningen mot kyrkogården. Den murade och putsade kyrkan består av ett lågt långhus från 1200-talets första fjärdedel, ett något yngre västtorn med trappa i nordmuren och hög spira - spirans form härrör sannolikt från medeltiden även om den förnyats (senast 1953) samt ett högt gotiskt kor från omkring 1300 med ursprunglig kryssvälvd sakristia i norr. Koret uppfördes som första etapp av en planerad större kyrkobyggnad. Kor, långhus och torn har i söder respektive väster ursprungliga portaler med huggna omfattningar och skulpterade kapitäl. Långhusets valv har redan under medeltiden ersatts av ett innertak av trä. Koret har ursprungliga fönsteromfattningar. I östväggens trekopplade fönster finns fem glasmålningsrutor från omkring 1300. Triumfkrucifixet från 1100-talets slut har väl bevarad ursprunglig polykromi. Från samma tid är dopfunten av sandsten med rikt skulpterade reliefer. I korets murar finns i söder en ursprunglig sittnisch och i norr ett inbyggt sakramentsskåp med sällsynt väl bevarad målning från omkring 1300. Predikstolen är en av Gotlands äldsta, tillkommen 1586 och målad av Johan Bartsch 1662. Altaruppsats och bänkinredning härrör från 1700-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.