KYRKOMILJÖN -
Gudmundrå kyrka återfinns söder om Kramfors, ca 1 km från centrum. Den ligger i ett flackt parti med svag sluttning ned mot Ångermanälven i öster. I väster vidtar en skogklädd åsrygg. I öster skär lokalleden mellan Kramfors och Lunde förbi strax öster om kyrkotomten. I norr svänger en körväg upp mot en större vändplan och parkeringsyta framför ett gravkapell väster om kyrkotomten.
Kyrkotomten
Tomten avgränsas i norr, öster och väster av modernt smidesräcke med fyrkantstolpar och däremellan sammanbindande vertikala betongstolpar. Detta möjligen skapat i samband med nybyggnaden av gravkapellet/krematoriet 1935-37. Mot nordost finns en stödmur i natursten som tar upp höjdskillnaden mot lokalleden.
In till tomten nordväst om tornentrén genom en grindportik, upprättad 1964 av stadsarkitekt Göran Oskarsson. Två murade och putsade, vitmålade höga stolpar med profilerade, utkragande krön, täckta av falsad plåt. Svartmålade smidesgrindar och fast smidsöverstycke.
En stigport med fyra trappsteg i granit finns också utanför långhusets norra entré. Även denna med två murade och slätputsade, vitmålade höga stolpar med rikt profilerade, utkragande krön, sammanbundet med ett uppskjutande bågsegment (en arkivoltform), överdelen täckt av falsad plåt. Stolparna har på frontsidorna ett nedsänkt fyllningsmönster i putsen. Gråmålad slätputsad sockel. Svartmålade smidesgrindar och fast smidsöverstycke.
I öster resp. väster finns ytterligare en entré via två korta murade och putsade, vitmålade stolpar med profilerade, utkragande krön, täckta av falsad plåt. Stolparna har på frontsidorna ett nedsänkt fyllningsmönster i putsen. I öster finns svartmålade gjutjärnsgrindar, dessa saknas helt i väster.
Kyrkobyggnaden är placerad längst norrut på själva tomten. Gräsmatta finns utmed hela norra sidan, utan gravar. Runt kyrkans sockel löper en ca 200 mm bred grusyta.
En körväg i asfalt löper från den nordvästra tomtentrén fram till huvudentrén i tornet. Asfaltytan fortsätter utmed kyrkans södra sida mellan östra och västra grindstolparna bort mot gravkapellet utanför själva tomten. Även en sträcka söderut invid östra sidan samt några stycken även invid västra entréytan.
Gravkvarteren huvudsakligen söder och sydväst om kyrkobyggnaden. Den ursprungliga tomten utvidgad i etapper söderut. Från 1938 nyanlagd gravplats längre nordväst om den gamla kyrkotomten. Strax före var ett nytt gravkapell uppfört väster om kyrkan efter ritningar av B.Höök. Ytterligare utvidgning västerut i slutet av 1950-talet.
Gravkvarteren söder om kyrkobyggnaden inordnade mellan tre körvägar där asfalten övergår i grus. Gravarna med både grusade ytor och gräsbevuxna sådana. Många uppvuxna björkar kantar körvägarna. Kvarteren avskärmas med täta bladbuskage.
Kyrkobyggnaden
Den nuvarande kyrkan uppfördes efter ritning från 1798 av Simon Geting, som även var kyrkans byggmästare. En typisk Geting kyrka som har syskon i de senare uppförda Nätra och Nora. Även med föregångaren Hässjö kyrka i Medelpad har den många likheter.
Det är en rektangulär byggnad med kor och på Getings traditionella vis avsmalnande sakristia i öster och torn i väster. Byggnaden följer ritningen 1798 och har huvudingång genom tornfoten och även en ingång mitt på södra och norra långhusväggarna.
Den är byggd i gråsten med slätputsad sockel, grå målning. Fasaderna slätputsade i vitt. Liksom i Hässjö kyrka 1795 har långhuset, liksom tornets södra och norra fasad, prytts av rusticerade hörnkedjor som bär en kraftig, profilerad taklist, vilken löper runt tornet också. Sadeltaket, samt det över sakristian valmade taket, är belagt med kopparplåt sedan 1972. Kraftigt torn med kopplade rundbågiga ljudöppningar. Två par ljudluckor på alla fyra sidor, två rundbågiga blad per lucka, trä, svart målning.
Det nästan platt avslutade tornet har, liksom samtliga Getings kyrkor, en gles konsolfris i takfoten. Upp skjuter den indragna, öppna lanterninen, helt i trä och vitmålad. Dess utformning är lika som i Hässjö med bågformiga öppningar sammanhållna av en horisontell gördellist runt om. Öppningarna försedda med svartmålat smidesräcke, plattstål och fyrkantjärn. Falsad kopparplåt på golv, lucka. Dess takfot är en miniatyr av tornets. Även tornets och lanterninens tak i kopparplåt. Högst upp tronar ett förgyllt kors på klot. Stuprör i koppar.
Långhuset försett med fem stora rundbågiga muröppningar med fyra stora fönster samt centrala entréer med vindfång och överljus med fönster fyra lufter. Även tornets- och sakristians södra och norra sida försedda med likadana fönster. Fönster med sex lufter, okopplade bågar, många små blyspröjsade antikglas i vardera yttre luft, inre hela glas, mörk gråblå målning utsida, ljusare grå insida. Fönsterbänkar i falsad koppar.
Långhusets centrala entréer, liksom sakristians östra entré, omritade i nationalromantisk stil av arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm, 1910. Långhusentréerna med utskjutande omfattning i slätputs vars överliggare är bruten ett flertal gånger. Sockel i frilagd granit. Djupt liggande, tämligen låg pardörr i trä, utsida försedd med diagonalställd panel, blå målning; insida två fyllningar, en övre med små kvadratiska glas. Mot norr finns en trestegstrappa i granit. Vid sakristian sexstegstrappa i krysshamrad granit, svartmålat smidesräcke i klena fyrkantjärn. Enkeldörr i trä, utsida klädd med diagonaltälld dubbelfasspåntad panel och kalkformig dekorträ för fönster. En historicerande fantasiform.
I nordost finns en källarentré till en 1910 skapad värmekammare i betong, idag pannrum. Enkeldörr i trä med rektangulära utanpåliggande "murade plattor", vertikalt mönster. En variant av 1600-talets panelning som låg på annan ledd.
Betongstenplattor framför västra entrén. En granithäll invid ingången. Västra ingången utmärks av hög försänkt båge som innefattar inskriptionstavlan i röd sten; "I Gustaf IV Adolphs nionde regeringsår 1801 bygdes denna Gudmunderå kyrka".
Västra entrén med höga pardörrar i trä, helfransk fason, tre fyllningar, den nedre utanpåliggande med flätverksmönster, segmentbågformigt avslut, grå målning.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
