TYNDERÖ KYRKA

KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger på en halvö, som går ut i Klingerfjärden nordost om Sundsvall. Kyrkan ligger för sig, söder om vägen ut mot Åstholmen i sydöst i den uppsplittrade odlingsbygden i en svag sluttning nära stranden av Ödsviken, som är en del av Sundsvallsfjärden.

Kyrkobyggnaden ligger i en väl samlad miljö med det gamla skolhuset (möjligen prästgården), troligen från 1880-talet, uppe på höjden i norr och en angränsande klockstapel, omnämnd första gången 1766. (Klockstapeln har en hög murad sockel av gråsten, trästommen har utvändigt omålad lockpanel och stående vitmålad bredpanel, i nedredelen. Klocköppningen med tre ljudluckor i väster och öster, två i söder och norr, vitmålad panel med hörnpilastrar, bärande kraftig takfotslist, barocksvängt tak med spån, uppskjutande lanternin med spånkupol, klot på spira och vimpel.)

På södra sidan om vägen återfinns kyrkobyggnaden med tillhörande kyrkogård i söder. Runt omkring ligger angränsande skogspartier.

KYRKOANLÄGGNINGEN -

Kyrkotomten
Svag sluttning mot söder. Runt kyrkotomten löper en bogårdsmur i gråsten med varierande höjd, som mest ca en meter från markplanet. Kompletterad vid utvidgning söderut med låga buskage. Ny utvidgning ca 200 m sydväst om kyrkan.

Parallellt med landsvägen löper inordväst en år 2000 stensatt och kantstensstödmurad passage in mot entrén till kyrkotomten. In tar man sig via en portik i norr bestående av två höga, murade och utvändigt putsade och vitmålade grindstolpar, som krönts med kopparplåt och klot, bundits samman med en guldstrålande sol, i vilken en laxfisk simmar, samt tillhörande smidda grindar.

Kyrkogården med gräsade kvarter i huvudsak söderut, grusgångar utmed kanterna, runt kyrkan.

Kyrkobyggnaden
En ombyggnad av den medeltida kyrkan skedde 1756-66 under Daniel Hagmans ledning. Då fick byggnaden det utseende som exteriören nu i stort sett uppvisar med vidgade fönster i öster och i söder, samt ny upptagen dörr i väster. Kyrkan, som är byggd i gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar, har rektangulär form med en sakristia i nordost, uppförd under 1790-talet av Pehr Hagmansson, rakslutet kor i öster. Den saknar torn. Det vapenhus som tidigare fanns på kyrkans södra sida är rivet, ovisst när.

Kyrkan har gråmålad, putsad sockel, vitmålade fasadytor, brutet tak, sedan 1962 belagt med falsad kopparplåt, även över sakristian. Putsade omfattningar kring fönster, kraftig profilerad taklist.

De gråmålade fönstren sitter på Hagmanskt vis i djupa, höga nischer (jämför bl. a. Häggdånger, Säbrå och Ljustorp.) samt trekantiga avslut upptill Alla fönster-tre mot söder, ett i öster och två mot norr-okopplade, utåtgående ytterfönster med sex lufter, fyra spröjsade glas. Innanfönster med gråbeige målning går inåt. Endast korfönster skiljer sig från detta.

Ingång i väster med kopparklädda pardörrar med bågsegmentform. Dateringsplatta i röd kalksten med förgyllda bokstäver "MDCCXCIII Gudi och församlingen Ps.150. Restaurerad 1898 och 1939." Runt spröjsat gråmålat fönster över.

FÖRSAMLING 1995 - TYNDERÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 542, år 1900: 1376, år 1995: 684

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1314 som annex till Hässjö, till 1920 pastorat med Ljustorp därefter med Hässjö.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger på en halvö, som går ut i Klingerfjärden nordost om Sundsvall. Kyrkan ligger för sig i den uppsplittrade odlingsbygden i en svag sluttning nära stranden av Ödsviken, som är en del av Sundsvallsfjärden. Norr om kyrkan ligger hembygdsgården i den tidigare prästgården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr. Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd. De medeltida murarna i Tynderö har proportioner som talar för att kyrkan byggts om redan under medeltiden, och i kyrkans sydfasad finns en igensatt romansk portal. Det kan hållas för troligt att kyrkan ursprungligen haft ett smalare kor i öster, vilket rivits och ersatts av det befintliga korpartiet senare under medeltiden (en annan tolkning har gjort gällande att korpartiet härrör från en ombyggnad 1756-66 under Daniel Hagmans ledning). Det vapenhus som tidigare fanns på kyrkans södra sida är rivet, ovisst när. På 1790-talet uppfördes den befintliga sakristian av Pehr Hagmansson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader och valmat, brutet tak i plåt.1756-66 vidgades bland annat det östra och de södra fönstren och tog upp en dörr i väster. Fönstren sitter i djupa, höga nischer (jfr Selånger och Torp). De medeltida valven ersattes 1794 av ett tunnvalv i trä med dubbla gördelbågar utifrån kopplade pilastrar (jfr Torp och Selånger). Vid slutet av 1790-talet fick kyrkan en ny altaruppsättning som omger korfönstret. Den är snidad av Pehr Westman och står mot bakgrund av en skenperspektivmålning, utförd av Jonas Wagenius? Predikstolen av Jöns Olofsson i Skedvik har enligt inskrift tillkommit 1667. Orgelfasaden är från 1898, ritad av Fredrik Lilljekvist, orgelverket från 1961. Nuvarande interiör är delvis ett resultat av en restaurering 1937 under David Frykholms ledning. Då tog man fram den skenperspektivmålning som tidigare varit övermålad och bytte till slutna bänkar.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

Kyrkotomten
Svag sluttning mot söder. Runt kyrkotomten löper en bogårdsmur i gråsten med varierande höjd, som mest ca en meter från markplanet. Kompletterad vid utvidgning söderut med låga buskage. Ny utvidgning ca 200 m sydväst om kyrkan.

Parallellt med landsvägen löper inordväst en år 2000 stensatt och kantstensstödmurad passage in mot entrén till kyrkotomten. In tar man sig via en portik i norr bestående av två höga, murade och utvändigt putsade och vitmålade grindstolpar, som krönts med kopparplåt och klot, bundits samman med en guldstrålande sol, i vilken en laxfisk simmar, samt tillhörande smidda grindar.

Kyrkobyggnaden ligger i en väl samlad miljö med det gamla skolhuset (möjligen prästgården), troligen från 1880-talet, uppe på höjden i norr och en angränsande klockstapel, omnämnd första gången 1766. Klockstapeln har en hög murad sockel av gråsten, trästommen har utvändigt omålad lockpanel och stående vitmålad bredpanel, i nedredelen. Klocköppningen med tre ljudluckor i väster och öster, två i söder och norr, vitmålad panel med hörnpilastrar, bärande kraftig takfotslist, barocksvängt tak med spån, uppskjutande lanternin med spånkupol, klot på spira och vimpel.