TIMRÅ KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Medeltidskyrkan revs delvis 1794, varvid de östra och södra murarna samt sakristian sannolikt kom att ingå i den nuvarande kyrkan. Byggmästare Peh Hagmansson svarade för bygget. Som arkitekt stod troligen Gustaf Pfeffer. Invigningen skedde den 16 oktober 1796. Tornets originella övre del tillkom 1833-35 efter ritningar av skeppsbyggmästare Erik Ab. Hägglund vid Wifsta varv, obetydligt förändrad av Fredrik Magnus Bäck vid granskningen på ÖIÄ. Som byggmästare till tornöverdelen stod Hägglund och murmästaren P Sjölander.
Väl arbetad murad port till kyrkogården med förgylld strålsol i smide i bågen som bärs upp av kolonner och pilastrar.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor och sakristia i öster samt torn, i senare tid delvis vidbyggt, i väster. I vinkeln mellan sakristians sydvägg och kyrkorummets sydöstvägg en tillbyggnad som ursprungligen tjänade som värmekammare. Ingång genom torn och mittingång på sydfasaden. Separat handikappingång med hiss i tillbyggnaden norr om tornet. Senare upptagen ingång till f.d. värmekammaren på sydsidan.
Materialet gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Vit slätputs på fasaderna och sockeln grå. Taken täckta med kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören utförd enligt ämbetets ritningar. Tornavslutningen återgår på år 1831 insänt förslag till ny tornavslutning. Den första tornavslutningen följde den ursprungliga ritningen med endast en låg halvsfärisk huv. De fem rundbågiga fönsterna på var långsida är innefattade i nischer som går ner till sockeln. Sedan 1833-35 avslutas tornet med en lanternin i form av ett rundtempel med åtta kolonner av trä som bär upp ett korskrönt kupoltak. Dess undersida är blåmålad med gul bård i ytterkanten och omkring lampan i dess mitt. I senare tid har tillbyggnader tillkommit på ömse sidor om tornfoten samt vid sakristians sydvägg. De delvis stumma fasadytorna på de förra bryter något mot de rikt artikulerade långsidorna vartill de ansluter. Sannolikt har även byte av takmaterial skett.

INTERIÖR - Kyrkorummet är delvis återrestaurerat till 1850-talets kyrkorum. Väggarna är slätputsade i svagt grå ton och trätunnvalvet målat gråblått. Mot väggarna avslutas taket av en profilerad list, som på korväggen är försedd med äggstav. Altartavlan med motivet "Nedtagandet från korset" är målad 1823 av Pehr Sundin från Jämtland. Omramningen skall vara utförd eller ritad av byggmästaren Hagmansson. Dekorelementen kan emellertid tyda på en senare tillkomst, en tillkomst samtida med predikstolen, som uppvisar snarlika dekorelement. Bakom 1850-talets målning finns rester av en tidigare dekormålning av 1700-talskaraktär bestående av en absid med perspektiviskt ställda kolonner, tre på varje sida. Dessa är i liten skala, deras bas befinner sig på halva väggens höjd. Sannolikt finns eller fanns därunder andra kolonner eller någon form av stylobat. Upptill avslutning med ett draperibehängt kassetterat valv. Färgskalan är mustigt varm, färgerna är mest bruna och svarta. Eventuellt har mot absiden stått ett i kyrkan bevarat krucifix. Korväggens nuvarande skenarkitektur med illusorisk nisch bakom altaret med öppningar mot målad blå himmel är sannolikt utförd av Gustaf Mauritz Kjellström och Olof Hofrén 1851. Predikstolen ritad av G M Kjellström och Johan Adolf Hawerman samt skulpterad av Olof Hofrén, med målade fält av Kjellström 1851. Ursprungligen övertogs troligen predikstolen fr 1666, som fanns i den äldre kyrkan.
Sluten bänkinredning i fyra kvarter från 1949-50. Läktarbarriären sannolikt från kyrkans byggnadstid. Orgelfasaden ritad av Jacob Wilhelm Gerss 1843, orgelverket byggt 1973. Diskret läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

KYRKOMILJÖN -
Socknen ligger i Sundsvallsområdet, ca en mil norr om staden, gränsande mot Klingerfjärden i öster. Timrå kyrka ligger centralt i Skönviksdalen. Strax nedanför i öster löper den gamla Riksväg 13 förbi kyrkogården, i söder avgränsas kyrkoområdet av Skönviksbäcken, i väster av E4:s asfalterade motorväg och norr om kyrkan passerar en lokalgata för trafik västerut samt mot Östrands massafabrik i öster. Strax intill i norr ett mexitegelmurat församlingshem från 1970-talet samt en förråds- och servicebyggnad i trä från 1960-talet?

KYRKOANLÄGGNINGEN -

Kyrkotomten
Kyrkotomten rektangulär i öst-västlig riktning, utvidgad i etapper mot söder och även väster. Runt tomten i alla väderstreck löper ett svartmålat gjutjärnsstaket stående på natursten. Det är utformat i gotikiserande stil, troligen utfört sent 1800-tal. I norr och öster finns entreer med murade, slätputsade och vitmålade grinstolpar, kröntäckta med kopparplåt samt krönta av ett kors på klot, båda i plåt. Den inre entrén till den ursprungliga kyrkotomten i väster utgörs av en murad och slätputsad, vitmålad stigport utformad som arkivolt. Putsen försedd med horisontella ritser i rustikimitation. Den täcks med falsad kopparplåt och kröns med ett förgyllt kors på dito klot. I murhålet sitter en smidesgrind med en fast övre del utformat som en strålsol.

Grusade björkkantade gångar och räta gräsbevuxna gravkvarter. Belyningsstolpar i naturgalv, med vita glober från ca 1970. Sluttande mark mot söder i gradiner. Här finns en mindre stödmur i natursten. Den 1923 utvidgade kyrkogården innehåller en entré genom naturstensmurade grindsolpar, som tar upp nivåskillnaderna upp till den ursprungliga tomten, som har ytterligare en hög stödmur i natursten. Här sitter en enkel smidesgrind.

Ett gravkapell återfinns strax utanför den ursprungliga kyrkotomten i nordväst, troligen murad i lättbetong och försedd med slätputsade fasader, hörnkedjor samt kopparklätt sadeltak. Detta har omkring 1930 ersatt ett äldre bårhus strax innanför stigporten i sydväst.

Kyrkobyggnaden
Timrå medeltida kyrka revs till en del 1794. Den östra och södra muren, sannolikt också sakristian, sparades för att ingå i en ny kyrkbyggnad, som påbörjades samma år. Byggmästaren Pehr Hagmansson arbetade troligen efter ritningar av Gustaf Pfeffer. Byggnaden stod färdig 1796.

Gråstenskyrka i höjdläge på tomten med rektangulär form, sakristia i öster. Tornet i väster är försett med fyra rundbågiga ljudöppningar med svartmålade plåtklädda träluckor, från början med en halvsfärisk tornhuv, men från 1835 försett med ett öppet litet rundtempel där åtta träkolonner bär upp ett kupoltak efter ritningar av Fredrik M. Bäck. Kupoltaket kröns av ett förgyllt kors på klot. Taket täcks av falsaf kopparplåt. 1990 tillbyggdes tornet på ömse sidor i två plan. I den norra tillbyggnaden placerades ett trapphus med hiss för rörelsehindrade, i den södra en väl tilltagen handikapptoalett och på läktarnivå ett wc och samvarorum för kören.

Kyrkan har ett långsträckt långhus med rakslutet kor och den mindre, nästan kvadratiska, sakristian förlagd bakom detta i öster. Tillbyggd i sakristians södra del en mindre entrébyggnad, ursprungligen tillkommen i samband med inrättande av centralvärme i kyrkan vid 1898-99 års restaurering. Den byggdes sedan om 1949-50.

Slätputsade och vitmålade fasader, gråmålad sockel klädd med skiffer i småformat i fönstersmygarna, sadeltak sedan 1949-50 års restaurering belagt med kopparplåt. Fem stora fönsterhål insatta högt i kraftigt fördjupade smygar som löper ned till sockelnivån. Fönstren med tretton lufter, småspröjsade antikglas, tillverkade 1949-50. Kraftigt putsat listband mitt på väggen strax under bågformen i fönsternisch. Kraftig takfotslist. På södra fasaden har en gulmålad pardörr ersatt det centrala fönstrets nedre del.

Ingångar finns i övrigt i väster, nordväst samt till sakristian i söder.

Över huvudingången i väster finns en inskrifttavla med texten: "Uti K. Gustaf IV Adolphs femte regeringsår under härt. Carls förmynderskap blev Timmerå nya kyrka färdig 1796."

Huvudentren med ett parti insatt vid restaureringen 1949-50 under ledning av Erik Fant med utvändigt mörkbrunlaserad pardörr i trä, stående fyllning med geometrisk banddekor i fyllning. Invändigt gråmålad, utan den geometriska dekoren. Överljus med svartmålad smidesdekor i form av korsgrupp. och värmekammaren byggdes om till toaletter med ingång utifrån och i förbindelse med sakristian. Över portarna i vapenhuset insattes överljusfönster.

Kyrkotomten
Kyrkotomten rektangulär i öst-västlig riktning, utvidgad i etapper mot söder och även väster. Runt tomten i alla väderstreck löper ett svartmålat gjutjärnsstaket stående på natursten. Det är utformat i gotikiserande stil, troligen utfört sent 1800-tal. I norr och öster finns entréer med murade, slätputsade och vitmålade grinstolpar, kröntäckta med kopparplåt samt krönta av ett kors på klot, båda i plåt. Den inre entrén till den ursprungliga kyrkotomten i väster utgörs av en murad och slätputsad, vitmålad stigport utformad som arkivolt. Putsen försedd med horisontella ritsar i rustikimitation. Den täcks med falsad kopparplåt och kröns med ett förgyllt kors på dito klot. I murhålet sitter en smidesgrind med en fast övre del utformat som en strålsol.

Grusade björkkantade gångar och räta gräsbevuxna gravkvarter. Belysningsstolpar i naturgalv, med vita glober från ca 1970. Sluttande mark mot söder i gradiner. Här finns en mindre stödmur i natursten. Den 1923 utvidgade kyrkogården innehåller en entré genom naturstensmurade grindstolpar, som tar upp nivåskillnaderna upp till den ursprungliga tomten, som har ytterligare en hög stödmur i natursten. Här sitter en enkel smidesgrind.

Ett gravkapell återfinns strax utanför den ursprungliga kyrkotomten i nordväst, troligen murad i lättbetong och försedd med slätputsade fasader, hörnkedjor samt kopparklätt sadeltak. Detta har omkring 1930 ersatt ett äldre bårhus strax innanför stigporten i sydväst.

FÖRSAMLING 1995 - TIMRÅ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 671, år 1900: 5706, år 1995: 13606

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1314 annex till Skön. Socknen avsöndrades på 1400-talet ur Skön. Pastorat med Skön till 1892, sedan dess eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Sundsvallsområdet, norr om staden mot Klingerfjärden i öster. Kyrkan ligger centralt i tätorten i en sluttning ovanför fjärden.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den murade kyrkan består av ett rektungulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i öster och torn i väster.

I: En medeltida kyrka som troligen var en rektangulär stenbyggnad, revs till en del 1794. Den östra och södra muren, sannolikt också sakristian, sparades för att ingå i en ny kyrkbyggnad. Ett triumfkrucifix (nytt kors) och en St. Annaframställning daterade till 1500-talets början finns i den nya kyrkan. En predikstol från 1666 snidad av Jöns Olofsson i Skedvik flyttades också till den nya kyrkan.

II: 1794 började en ny kyrka byggas, i vilken delar av medeltidskyrkan ingick. Byggmästaren Pehr Hagmansson arbetade troligen efter ritningar av Gustaf Pfeffer. Byggnaden stod färdig 1796. Kyrkan utbyggd 1990 på ömse sidor om tornet med särskild ingång norr om torningången, efter ritningar av arkitekt Tor Dal. I den norra tillbyggnaden placerades ett trapphus med hiss för rörelsehindrade, i den södra en väl tilltagen handikapptoalett och på läktarnivå ett wc och samvarorum för kören.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet i väster som från början hade en halvsfärisk tornhuv, fick 1833-35 ett litet rundtempel där åtta träkolonner bär upp ett kupoltak. Vitputsade ytterväggar och plåttak. Ingångar i väster, söder och nordväst. Kyrkorummet präglars delvis av 1850-talets utseende. Då tillkom den predikstol ritad av Gustaf Mauritz Kjellström och Johan Adolf Hawerman samt snidad av Olof Hofrén, vilken ersatte den äldre från 1666. Interiörens målning med altarväggens skenarkitektur från samma tid är framtagen under en övermålning från 1898. Orgelfasaden från 1843 är åter insatt i stället för som tidigare en fasad från 1898. Kyrkan genomgick inre förändringar 1997-98, bl.a. med ombyggnad av läktare och läktarunderbyggad, viss ommålning, komplettering med nya armaturer samt konservering av äldre inredning och inventarier.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999; rev. 2008.