TÖFTEDALS KYRKA

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda garvkors.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda gravkors.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda gravkors.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterad. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda garvkors.

FÖRSAMLING 1995: TÖFTEDAL
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 586, år 1900: 1053, år 1995: 299

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i de norra dalbygderna i den västligaste delen av landskapet en dryg mil sydväst om Dals-Ed. Kyrkan ligger lågt i Töftedalsåns dalgång som löper i ett kuperat skogslandskap. Området ingår i Töftedal-Gesäters riksintresseområde (se Gesäter).

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka fanns troligen under medeltiden. Ersatt med ny kyrka, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga timmerkyrkans kärna, bestående av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, uppfördes 1748-49. Ett torn i väster tillkom 1793, sakristia i norr 1915.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör är brädfodrad och vitmålad. De befintliga, rektangulära fönsteröppningarna fick sin form 1887. Långhuset har sadeltak, valmat över den tresidiga östväggen. Tornet, vars klockvåning är något indragen, kröns av huv med sluten lanternin. Samtliga yttertak är valmade och skiffertäckta. Ingång i väster, genom tornets bottenvåning. Kyrkorummet har panelklädda innerväggar och tunnvälvt innertak, med svagt markerad taklist. Den nuvarande färgsättningen, samt den fasta inredningen, är i huvudsak resultat av en restaurering 1950, utförd av arkitekt Axel Forssén. Altaruppsatsen härrör från 1898, dock är tavlan utförd 1950 av konstnär Gunnar Erik Ström. Bänkinredningen likaså förvärvad i samband med Forsséns restaurering.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda gravkors.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda gravkors.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda gravkors.

Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (ca 1930), församlingshemmet (1988) samt den äldsta skolbyggnaden (ca 1870) som också varit sockenstuga och församlingshem, idag förråd för kyrkan. Till kyrkoanläggningen hör också ett äldre dass vid norra kyrkogårdsmuren. Den andra f d skolbyggnaden (1930) brukas, efter skolan lades ner för ca fem år sedan, som hembygdsgård och räknas inte till själva kyrkoanläggningen. Samtliga byggnader är rödmålade, välbevarade i ursprunglig karaktär, och bildar en väl sammanhållen miljö.

Kyrkogården har en långsmal form i nord- sydlig riktning. Den består av två delar på var sida om landsvägen vilken leder i en stor sväng förbi kyrkan. Kyrkogårdens äldsta del har en något oregelbunden form runt om kyrkan med den större delen mot söder. Kyrkogården har sedan etappvis utvidgats söderut, på andra sidan landsvägen, 1941 och 1973. Landsvägen sträcker sig också längs den äldsta delens östra sida och den yngre delens västra sida.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kallmur och rader med lönnar. Även längs den yngre delens norra och västra sidor, längs vägen, finns en kallmur. I övrigt omgärdas denna del av ett trådstaket och längs samtliga kanter, liksom längs en nord-sydlig mittgång, växer björkar. Gränsen mellan 1941 och 1973 års del markeras också av en rad med björkar. Entréer till kyrkogården, med svarta smidesgrindar på naturstensstolpar, finns på fyra platser i murarna mot landsvägen. Huvudentréerna till de båda kyrkogårdsdelarna är belägna längs en mittaxel som sträcker sig från kyrkan rakt söderut. De övriga entréerna är belägna på gamla delens östra sida och nya delens västra sida. Gångarna på kyrkogården är huvudsakligen asfalterade. Förutom någon enstaka grusad grav på äldsta delen är kyrkogården gräsbevuxen. Längs norra kyrkogårdsmuren finns en rad med äldre gravvårdar uppställda, både av sten och som smidda gravkors.