HÅBOLS KYRKA

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenerationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, kyrkstallarna (1888), bårhuset (1964) samt det närbelägna församlingshemmet (1993). Kyrkstallarna var ursprungligen privata men tillfördes församlingen 1914. Den långa faluröda längan, har pulpettak täckt av enkupigt tegel och inrymde ursprungligen 28 spiltor. Bårhuset är klätt med vit locklistpanel och det valmade sadeltaket skiffertäckt. Församlingshemmets fasad består av ljusblå locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel.

Kyrkogården har en långsträckt, nästan rektangulär form i nord-sydlig riktning med kyrkan ungefär i dess mitt. Byggnaden är orienterad i öst-västligt riktning med koret mot ostsydost. Området söder om kyrkan samt begränsade delar närmast kyrkan mot de övriga väderstrecken utgör kyrkogårdens äldsta delar. Mot väster och norr mer än fördubblades kyrkogården vid en utvidgning 1927 efter ritningar av arkitekt Allan Berglund, Göteborg.

Kyrkogården omgärdas av en kallmur. Äldre mursträckningar finns kvar på kyrkogården längs 1927 års utvidgningar och motsvarar terrasseringar då marken sluttar mot norr och väster. Längs murarna växer trädrader, längs murens äldre sidor främst lönnar och några askar. Längs kyrkogårdens västra sida, som tillkom 1927, växer almar. Längs västra muren leder också den yngre av de två väggenrationerna som passerar kyrkan. Både mot detta håll och mot söder, mot den äldre vägen, finns mer påkostade entréer. Mot grusplanen framför kyrkstallarna öster om kyrkan och den asfalterade p-platsen mot församlingshemmet i norr finns enklare entréer. Mot söder finns en äldre smidesgrind på stolpar av natursten och mot väster utgörs entrén av ett par kraftiga stenstolpar krönta av stenklot med järnkors. Gångarna på kyrkogården är samtliga grusade. På den södra delen finns enstaka grusade gravar samt gravvårdar av gjutjärn. Söder om kyrkan finns ett triangulärt mindre område av kyrkogården markerat med en täljsten som "Högkils lägerstad", vilket erinrar om den tid då varje hemman hade sitt speciella gravområde. Gården Högkil har anknytning till den s k Håbolssläkten och här är bl a tre av de sju bröderna, "Håbolsgossarna", begravda. I närheten, intill kyrkans södra vägg står en minnessten över deras mor med texten "Katarina Bågenholm, 1742-1814, donerade området till denna kyrka".

FÖRSAMLING 1995: HÅBOL
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 939, år 1900: 1485, år 1995: 342

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Håbol är beläget i de norra dalbygderna som till stor del utgörs av höglänt och bergig skogstrakt. Kyrkbyn är dock omgiven av odlingsmark. Socknen, som ligger i de norra dalbygderna, var ett av de områden som drabbades värst av folkminskningen i slutet av 1800-talet, då stora delar av befolkningen emigrerade, framförallt till USA.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, torde ha funnits under medeltiden. Ersatt med ny kyrka, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes 1793-94 med korsformad plan, varav den östra korsarmen utgör ett tresidigt avslutat korparti, samt torn i väster. Sakristian i öster tillbyggdes 1874.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans brädfodrade exteriör är i stort sett intakt, även om färgsättningen förändrats (den ursprungliga röda färgsättningen ersattes med 1887 den nuvarande vita). De svagt stickbågiga fönsteröppningarna är troligtvis från byggnadstiden. Korskyrkans sadeltak är valmade över gavlarna och skiffertäckta. Västtornet kröns av kransgesims, svängd huv och lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning och i den södra korsarmsgaveln, genom ett utbyggt vindfång. Kyrkorummets innerväggar och brädvälvda innertak vitmålades 1874, då också den fasta inredningen förnyades. Den nuvarande altartavlan av den norske konstnären Mauritz Drougge kom på plats 1911. Vid restaureringen 1950, efter omarbetat förslag av arkitekt Einar Lundberg, insattes de figurativa glasmålningarna i korfönstren.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.