Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Borås |
Titel <itemTitle> |
BRÄMHULTS KYRKA |
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen ...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
FÖRSAMLING 1995 - BRÄMHULT BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 300, år 1900: 462, år 1995: 4666 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Brämhult ligger öster om Borås. ...
Visa hela
FÖRSAMLING 1995 - BRÄMHULT BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 300, år 1900: 462, år 1995: 4666 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Brämhult ligger öster om Borås. Kyrka och prästgård är placerade högt på berg nära mindre odlingsstråk med nordost-sydvästlig sträckning. RASERAD KYRKA / RUIN - I: I samband med grävningar under den befintliga kyrkans golv 1951-52 påträffades spår efter en eldhärjad träkyrka, troligen från äldre medeltid. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Brämhult är en av landets mycket få bevarade medeltida träkyrkor, om än kraftigt om- och tillbyggd. Den timrade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i söder samt vapenhus såväl i väster som i norr. Av den medeltida träkyrkan återstår långhusets västparti, dendrokronologiskt daterat till omkring 1495. I samband med grävningar under kyrkans golv på 1950-talet blottades grundstenarna till medeltidskyrkans smalare, rakslutna kor. Under 1660- talet vidbyggdes sakristia och vapenhus, sedemera rivna. Vid en ombyggnad 1796-98 fick kyrkan sitt nuvarande, tidstypiska koravslut samt ny sakristia och nytt vapenhus tillbyggdes i söder respektive väster. Det lilla vapenhuset i norr tillkom vid okänd tidpunkt därefter (före 1879). EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans timmerväggar är utvändigt brädfodrade och vitmålade under tegeltäckta sadeltak; rektangulära fönsteröppningar. Huvudingångar via vapenhusen. Även om den rikt utsmyckade interiören förefaller homogen präglas den av tillskott från flera århundraden. När kyrkan ombyggdes 1796-98 nedmonterades ett äldre innertak - målat av Detlef Ross 1736 (delar är dock bevarade). Innerväggarnas dekorativa måleri härrör från 1816. Det brädvälvda innertaket smyckades vid restaureringen 1925 med målningar av konstnär John Hadaeus som avsåg harmoniera med interiörens sena 1700-talskaraktär. Altarprydnaden, ett gyllene kors, och predikstolen härrör från ombyggnadstiden, men kompletterades 1879 med ramverk respektive ljudtak. Den 1917 förvärvade altarmålningen av konstnär Olle Hjortzberg har sedan restaureringen 1951-52, efter förslag av arkitekt Sigfrid Ericson, haft sin plats på norra långhusväggen. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2002) <itemDescription> |
-
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstap...
Visa hela
Brämhults kyrka ligger i öst-västlig riktning på en höjd i landskapet, varför marken sluttar åt alla håll utom söder, där en skogsklädd kulle med minneslund reser sig. Norr om kyrkan står en klockstapel från 1745 och nere i backen i nordöst ligger en liten byggnad, gammal och timrad. Runt kyrkan sträcker sig begravningsytor från olika tider med något olika karaktär. Närmast kyrkan är det en öppen traditionell kyrkogård i etager, hägnade av kallmurar av natursten. 1830 lades de första stabila murarna runt hela kyrkan, men de har lagts om ett flertal gånger. De nyare begravningsytorna i väster och kullen i sydväst har huvudsaklig karaktär av skogskyrkogård med lövträd och gräsytor. Inne på området går grusade gångar, men även en asfalterad väg i väster. Huvudentrén till kyrkogården närmast kyrkan är i nordväst. Den har mycket kraftiga murade grindstolpar av gnejs med huggna stenklot på stentäckarna och en pargrind av smide från 1824, inköpta 1843 från Caroli kyrka i Borås. Grinden ersatte en gammal port av trä med tak. Från den leder en stenlagd gång fram till västra vapenhusets entré åt norr. På östra sidan om grinden och över den sydvästra muren finns vardera en klivstätta av sten. Ytterligare en liten öppning finns i södermuren österut. Mellan huvudgrinden och kyrkoporten åt norr står en gjutjärnskolonn med en fyrkantig solvisare av gotländsk sandsten från 1736; stora visaren är dock från 1762 och en uppfällbar kopparhuv från 1746, smidd av Pehr Andersson i Stakaberg. Samma år lade han klockstapelns tak och smidde dess spira. Väster om koret är en stor stenhäll placerad. Det är den så kallade Brudstenen eller Heta hällen, varpå brudparet förr skulle stå till beskådande vid första besöket efter sitt giftermål. Sedvänjan fanns kvar till 1800-talet. Hällen lär också ha använts vid påstigning av hästar. Efter att ha använts som förstukvist vid det gamla skolhusets kök flyttades den åter till kyrkogården 1905 och fick nuvarande plats 1939. I öster på norrmuren finns två grindlösa öppningar. Mot den stora, lägra belägna parkeringen hägnar en häck av brudspirea. Åt öster har kyrkogården fyra etager, som stöttas av stenmurar av olika höjd. Mellan första, översta, och andra etagen består muren av stora kvadrar, medan muren mellan andra och tredje etagen är av fältsten. Den nedersta muren är buskbeväxt. Etagerna är anlagda 1868 och 1951. Unga lövträd och gamla björkar står vid andra muren, annars är ytorna trädlösa. Översta etagen har grusgångar mellan små gräsytor och många obeliskstenar och stora stenramar. Ett norskt järnkors med fyrpass i ändarna från 1866 finns också. En trappa av sten leder ned till andra etagen, där vissa gravstenar står i dubbla rader, andra gravvårdar är små och lagda mot marken. Tredje etagens gravvårdar är lagda helt i marken i norr och på den fjärde och lägsta etagen står låga gravvårdar i rader. Den nordvästra delen av kyrkogården tillkom 1893. Längs kyrkogårdens södra sida går en gammal byväg, som fortsätter asfalterad ned genom de nyare begravningsytorna. Dessa är anlagda i etapper under 1970-talet i sluttningarna åt väster och sydväst. Kullen intill vägen i sydväst är en minneslund med stigar. Från en öppning i norr går en asfalterad väg åt sydväst och intill den står på nordvästra sidan en ekonomibyggnad till kyrkan från 1998 med grusad plan framför. Vid denna finns en balsaminpoppelhägnad serviceyta för besökande. I sydvästra backen står låga gravstenar i korta rader och en outnyttjad yta finns i väster. Lövträd som rönn, ek och björk är spridda över området. Muren uppifrån kyrkan slutar abrupt och inga hägnader finns längs asfaltvägarna eller åt jordbrukslandskapet som tar vid i söder och sydväst.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Borås, Västra Götaland.
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|