NYKILS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - NYKIL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1745, 1900: 1919, 1995: 1240

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Ulrika utbruten 1736.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid ett vägskäl 15 km sydväst om Linköping på en höjd i övergångslandskapet. På kyrkogården finns gravkapell. Invid kyrkan ligger församlingshem, en f. d. skola (nu bostäder) samt öster om landsvägen f. d. ålderdomshem (nu servicehus) och f. d. prästgård.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, som innefattar ett rakslutet korparti och en bakomliggande tresidigt avslutad sakristia, samt torn i väster. I: De äldsta partierna i den befintliga stenkyrkan härrör sannolikt från 1200-talet. Kyrkans ursprungliga planform är inte säkert känd. Ett torn, det ännu befintliga, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes senare under medeltiden. Kyrkan välvdes sannolikt vid 1500-talets början. År 1763 byggde byggmästare Petter Frimodig ny tornöverbyggnad. Kyrkan ägde också sakristia och vapenhus, av okänd ålder. Riven, förutom tornet och troligen delar av västgaveln, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den befintliga murade kyrkan uppfördes 1784-86, invid föregångarens kvarstående torn. Casper Seurling var byggmästare och ritningarna hade utförts vid ÖIÄ.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader genombrutna av rundvälvda fönsteröppningar; lunettfönster ovan sydportalen. Långhuset har sadeltak i rött tegel, valmat över den tresidiga östmuren. Det satta västtornet kröns av en dominerande överbyggnad, bestående av en karnissvängd huv som bär upp en flervånig lanternin. Den ursprungliga spira som krönte den översta åttkantiga lanterninen togs dock ner av Seurling som ansåg den alltför hög. Det välbevarade gustavianska kyrko-rum-met har ursprungliga läktare och täcks av ett flackt tunnvalv i trä. Vissa inventarier behölls från den äldre kyrkan, däribland en äldre altaruppsats av Wedulin och J G Stoltz från 1750, placerade på sydväggen. En ny altarprydnad beställdes 1785 och består av altaruppsats med altartavla av Lars Bolander 1786. Predikstolen tillkom samma år. Kyrkan restaurerades 1900-01 och fick öppna bänkar. Vid Kurt von Schmalensees restaurering 1955 blev bänkinredningen åter sluten, och inredningen återfördes i stort sett till ursprungligt skick; bl.a. återfick altaruppsats och predikstol den mindre vanliga färgställningen i svart och guld. Vid renoveringar 1981 och 1994-95 har denna restaurering respekterats.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Från den äldre kyrkan återstår också en medeltida Mariaskulptur och ett triumfkrucifix samt en dopfunt av J. Werner från ca 1670. Kyrkan nuvarande dopfunt tillkom vid Schmalensees restaurering 1955 och är ritad av arkitekten själv.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Nykil är en medeltida socken och kyrkan är belägen på en höjd i det moderna samhälle, som vuxit upp runt kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1200-talet, men dess tidiga byggnadshistoria är inte klarlagd. Tornets nuvarande utformning härrör från 1760-talet och är utförd av byggmästare Petter Frimodig. Ett nytt långhus uppfördes mellan åren 1783-1786 intill det befintliga tornet efter ritningar av stiftsbyggmästare Casper Seurling. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och en bakomliggande tresidig sakristia. Exteriören har en tidstypisk utformning med putsade fasader, symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett sadeltak som är valmat i öster. Samtliga takfall var ursprungligen spånklädda, men långhuset försågs vid en renovering 1900-1901 med tegelpannor. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra långhusväggen. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum, med en ovanlig men tidstypisk färgsättning i svart och guld.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en stenmur mot landsvägen i söder och av en cypresshäck mot norr. I väster saknas inhägnad och kyrkans västingång vänder sig mot en asfalterad plan.
Strax norr om kyrkan ligger ett bårhus, som är uppfört 1935 efter ritningar av arkitekt K Martin Westerberg.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Bårhuset uppfördes efter ritningar av arkitekt K Martin Westerberg 1935.
Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Den äldre
kyrkogården utvidgades under 1954 med en nyare del i öster. Flygfoto från 1950 och
1966 visar på en uppvuxen trädkrans.
1977 ansökte församlingsprästen Bo Adell om tillstånd att riva det gamla kyrkstallet
som var placerat norr om kyrkogården och på samma ställe uppföra en
ekonomibyggnad. Året därpå godkänner länsstyrelsen förslaget.
I början av 2000-talet anlades minneslunden vid kyrkogården.
Från hösten 2004 finns ett beslut från länsstyrelsen där de beviljar ansökan om att hamla
och ta ner träd på kyrkogården. Ansökan handlade om tillstånd att få ta ner 5 lönnar och
hamla 16 lönnar.

NYKILS KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger centralt i Nykils samhälle. Kyrkogården har
en rektangulär planform i väst/östlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordvästra
del och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst. En asfalterad gångväg som senare
övergår till en grusgång vid kyrkan leder fram till huvudingången och gångvägen är
anlagd så att besökaren anländer till kyrkogården vid långhusets nordvästra hörn.

Nykils kyrka
Nykil är en medeltida socken och kyrkan är belägen på en höjd i det moderna samhälle,
som vuxit upp runt kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1200-talet, men
dess tidiga byggnadshistoria är inte klarlagd. Tornets nuvarande utformning härrör från
1760-talet och är utförd av byggmästare Petter Frimodig. Ett nytt långhus uppfördes
mellan åren 1783-1786 intill det befintliga tornet efter ritningar av stiftsbyggmästare
Casper Seurling. Kyrkan fick ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och en
bakomliggande tresidig sakristia. Exteriören har en tidstypisk utformning med putsade
fasader, symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett sadeltak som är valmat i öster.
Samtliga takfall var ursprungligen spånklädda, men långhuset försågs vid en renovering
1900-1901 med tegelpannor. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns
även centralt på södra långhusväggen. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med
ett ljust och luftigt kyrkorum, med en ovanlig men tidstypisk färgsättning i svart och
guld.

Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården består av sju kvarter: A-G. Fyra av dessa, A-D, tillhör den gamla
kyrkogården och de tre resterande tillhör den nya delen av kyrkogården.
Allmän karaktär
Gamla kyrkogården
Den gamla kyrkogården ger ett enhetligt intryck då kvarteren domineras av rygghäckar,
samtliga i nordsydlig riktning, dock är vissa av häckarna nyplanterade och fyller på så
vis inte sin funktion som rygghäck. Kvarteren är symmetriska i den meningen att
gravraderna är i nordsydlig riktning. Svart granit dominerar. Även ett visst typsnitt (se
foto s. 11) förekommer på flertalet vårdar, likaså pelare som utsmyckning. De kan vara
som inskription och som fristående dekoration. Spår från den allmänna linjen finns i
form av enstaka gravvårdar. Kvarter C är det kvarter som främst visar spår av äldre
tiders gravkultur, men äldre gravvårdar förekommer även i andra kvarter, dock
representerar dessa kvarter yngre trender.

Nya kyrkogården
Enbart låga och breda gravvårdar bidrar till att den nya kyrkogården ger ett yngre
intryck. Då kvarteren även består av låga rygghäckar ger den ett öppet intryck.

Omgärdning
Gamla kyrkogården
Västra muren: söder om entrén, murad stödmur. 0,1 m hög i söder till 0,9 m hög vid det
sydvästra hörnet som är rundat. Ca 0,3-1,0 m stora stenar. Vid centrum av
mursträckningen går en kallmurad halvmur ut vertikalt ca 17 m. Ca 0,9 m hög vid
murens fäste till 0,1 m hög vid infarten till parkeringen. Ca 0,3-1,0 m stora stenar. Röd
och grå granit.
Norra muren: klippt tujahäck ca 1,2 m hög.
Östra muren: den östra muren är som en trappavsats till den nya kyrkogården som ligger
på en lägre nivå än den gamla kyrkogården. Murad stödmur, ca 0,9-1,5 m hög. Stenarna
är ca 0,3-0,9 m stora. Vid murens nordöstra hörn går muren ut ca 3 m i nordlig riktning.
Muren är ca 1,0 m hög och bidrar till inramningen av minneslunden. Stenarna ca 0,1-0,7
m stora. Röd och grå granit.
Södra muren: murad halvmur ca 1,4-1,6 m hög. Ca 0,3-1,0 m stora stenar. Röd och grå
granit.

Nya kyrkogården
Västra muren: se den gamla kyrkogårdens östra mur.
Norra muren: kallmurad halvmur, 1,3-1,5 m hög. Relativt kvadratiska röda granitblock,
ca 0,3-0,8 m stora stenar.
Östra muren: se norra muren.
Södra muren: kallmurad halvmur, ca 1,1 m hög, ca 0,3-0,8 m stora stenar.

Ingångar
Gamla kyrkogården
Väster: vid entrén till kyrkan är det ett öppet gräsområde. Den västra grindöppningen är
placerad vid den centrala delen av muren där en vertikal mur byggts i anslutning till
parkeringens infart. I grunden kvadratiska grindstolpar och rektangulära på höjden, i
kalksten. Dubbla grindportar i smide, konkav form, från 1800-talet.
Norr: tujahäcken omgärdar den gamla kyrkogårdens norra sträckning, i nivå med
kyrkans östra fasad finns en öppning i häcken som leder till garaget som är placerat
utanför häcken i norr. Man har låtit häcken växa till två pelare som markerar öppningen
i häcken, dessa är ca 2,5-3,0 m höga. Vid nordvästra hörnet finns en gjuten
betongtrappa med ett enkelt räcke i gjutjärn. Trappan sammanbinder gamla och nya
kyrkogården och ligger i anslutning till minneslunden.
Öster: öppning som sammanbinder gamla och nya kyrkogården. Muröppningens
rundade hörn är yngre än resten av mursträckningen, den är kallmurad och stenarna är
utskurna och öppningen får ett striktare utseende än resten av muren, ca 0,5-0,9 m stora
stenar i röd granit. Ingången markeras med två konformigt klippta sockertoppsgranar, ca
1,6 m höga. Från gamla kyrkogården är muren till ingången 0,1 m hög till 1, 0 m hög
vid de rundade hörnen. Vid den norra sidan finns ett enkelt räcke i järn, gråmålat.

Nya kyrkogården
Väster: se gamla kyrkogårdens östra ingång.
Norr: se gamla kyrkogårdens nordvästra ingång.
Söder: ingång från landsvägen. Kallmurade grindstolpar i granit, kvadratiska till formen
och rektangulära på höjden, ca 1,3 m hög. Kröns av kvadratiska granitblock med en
marginell toppning. Portar av svartmålad stål, kvadratiska med enkel utsmyckning. Från
1950-talet.

Vegetation
Gamla kyrkogården
Trädkransen utgörs av lind och lönn och är placerad innanför mur. Träden är
oregelbundna i såväl storlek som placering. Mindre buskage, bl a en friväxande
tallhäck. En klippt tujahäck omgärdar delvis gravkapellet i det nordvästra hörnet, ca 1,2
m hög. Vid gravkapellet växer också friväxande berberisbuskar. Buskar vid öppningen
mellan gamla och nya kyrkogården, två konformigt klippta sockertoppsgranar ca 1,6 m
höga och sex klippta idegranar ca 0,8 m höga. Klippt oxbärshäck vid östra sträckningen
mot den nya kyrkogården ca 1,2 m hög. Vid långhusets östra fasad är en rabatt anlagd
med diverse perenner och mindre buskar. I söder kröns mursträckningen av trädkrans
samt friväxande tallhäck. Rygghäckar: nio klippta idegranshäckar, ca 1,0 m höga, två
friväxande ölandstok, ca 0,8-1,0 m hög, två klippta häckar ca 0,7-0,9 m hög, två klippta
tujor ca 1,3 m hög samt en nyplanterad friväxande tuja ca 0,9-1,0 m hög, en nyplanterad
aronia ca 0,4 m hög och två friväxande spirea, ca 0,6-0,8 m hög. Samtliga i nordsydlig
riktning.

Nya kyrkogården
Trädkransen utgörs av lindar och är relativt regelbunden i såväl storlek som placering.
Minneslunden i nordvästra hörnet omgärdas delvis av en glest planterad friväxande
avenbok, ca 0,7-1,0 m hög, samt delvis av en klippt tuja ca 1,4 m hög. Norra
mursträckningen kröns av en klippt tujahäck ca 1,5 m hög. Vid korset och området där
redskap och vattenpost är placerade växer två friväxande idegranar, en friväxande
tujahäck samt ett mindre träd bakom korset. Från korset i öst växer en klippt
idegranshäck i östvästlig riktning, ca 2 m lång och ca 1,1 m hög. Från korset i västlig
riktning växer en idegran i vinkel, ca 3x3 m lång och ca 1,1 m hög. Den omgärdar
vattenposten, redskapställningen etc. Sju klippta avenbokshäckar, rygghäckar i
nordsydlig och östvästlig riktning, ca 0,9-1,1 m hög, samt klippta rygghäckar ca 1,0 m
höga. Tujahäckar och sockertoppsgranar förekommer vid flertalet gravar.

Gångsystem
Gamla kyrkogården
Grusgång från parkeringen i väster som leder fram till gravkapellet i nordvästra hörnet
samt leder till kyrkans huvudingång och fortsätter längs med kyrkans södra fasad i en
rak linje till ingången till den nya kyrkogården vid den östra muren. Vid långhusets
östra fasad leder grusgången mot norr till ingången i häcken och således till
garaget/kyrkvaktmästarboden.

Nya kyrkogården
Från minneslunden i nordvästra hörnet leder en grusgång som omgärdar kyrkogården.
Grusgången delar också av kyrkogården med en sträckning från ingången i söder till ett
kors i plåt vid norra muren. Där finns också redskap och vattenpost. Området är belagt
med kalkstensplattor.

Gravvårdstyper
Gamla kyrkogården
Finns ett brett register av gravvårdstyper, i såväl ålder som utformning, bl a
stenramsgravar, obelisk, kors och hällar. Troligen har flera gravvårdar varit grusgravar.
Finns vissa genomgående drag som kommer igen, det är bl a den svarta graniten i
gravvårdarna. Ett specifikt typsnitt (se foto s. 11) och pelare som är uthuggna i
gravvården eller vårdar som har pelare med inskription finns det flertalet av.
Nya kyrkogården
Enbart låga och breda vårdar, vanligast förekommande är de från slutet av 1900-talet.

Minneslund
Minneslunden har sitt ursprung från slutet av 1950-talet då den första minneslunden
anlades i Sverige. I minneslunden ersätts det personliga monumentet till anonymitet, där
blir alla lika inför döden. Dess tillkomst är en konkret utveckling inom
gravvårdskulturen. År 2000 ansökte Nykils kyrkliga samfällighet om tillstånd att få
anlägga en minneslund i den nyare kyrkogårdens nordvästra hörn, i anslutning till en
trappa som förbinder den lägre belägna nya delen med den gamla kyrkogården.
Minneslunden är en rundad utbuktning mot norr. Där finns träsoffa, en skylt i trä med
inskriptionen Minneslund samt en ställning i gjutjärn för blomvaser och ljus. Perenner
och mindre buskar är planterade.

Byggnader
Bårhus i nordvästra hörnet av kyrkogården. Kvadratiska spröjsade fönster med gråblå
fönsterbågar vid gravkapellets västra och östra fasad. Kvadratisk planform, vita
slätputsade väggar, gråmålad grovputsad sockel. Port med dubbeldörrar med snedställda
paneler i gråblå färg. Kupoltak som kröns av ett förgyllt kors.
Garage utanför den norra häcken. Rödmålad stående panel med grå betonggrund.
Sadeltak täckt med rött enkupigt tegel. Två svartmålade panelklädda dörrar samt två
garageportar i likadan utformning.
Byggnaden som ligger nordväst om garaget kan vara ett kyrkstall, det finns olika
uppgifter om detta. Byggnadens fasad har en stående slätpanel, den är rödmålad med
fem svartmålade dubbelportar och kröns av ett pulpettak med trapetskorrugerad plåt.
Lockpanel på gavlar och baksida. Vitmålade gavlar och fönsterbågar.

Övrigt
Gamla kyrkogården
Fem belysningsstolpar, klotformade genomskinliga glaskupor. Vattenpost och redskap
söder om kyrkans entré. Gravvårdar placerade vid garagets västra fasad samt i
anslutning till kyrkstallet. Fasadbelysning vid norra porten och vid den södra
trädkransen. Träsoffa söder om kyrkans entré samt vid långhusets sydöstra hörn där
också vattenpost och redskap är placerade. Två träsoffor vid gravkapellets entré.

Nya kyrkogården
Redskap, vattenpost, kors och träsoffa vid norra muren, området är placerat som en fond
då besökaren kommer via den södra ingången. Träsoffa i minneslunden och ytterligare
tre är placerade på kyrkogården. Den nya kyrkogården saknar belysning.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Gamla kyrkogården

Kvarter A Gravplats nr 1-303

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-303 och ligger söder om kyrkan. Väster om
kvarteret finns trädkrans, där löper också gångvägen till kyrkogårdens entré från
landsvägen. Väster om kvarteret finns också en gräsyta. Norr om kvarteret ligger kyrkan
i öster kvarter B och i söder trädkrans, tallhäck samt landsväg.

Allmän karaktär
Delvis enhetligt kvarter. Jämn fördelning av låga och breda samt högre vårdar.
Rygghäckarna ger ett enhetligt och symmetriskt intryck. Dessa varierar dock i storlek
och sorter samt att aronian är planterad hösten 2005 och har på så vis inte växt till sig
ännu.

Omgärdning
I väster trädkrans, i norr grusgång, i öster en smal gräsyta mot kvarter B och i söder
trädkrans.

Vegetation
Trädkrans och tallhäck i väst och i söder. Rygghäckar i nordsydlig riktning, en
nyplanterad friväxande tuja ca 0,9 m hög. En nyplanterad aronia ca 0,4 m hög, två
klippta idegranar ca 1,0 m höga, två friväxande spirea ca 0,7 m höga.

Gångsystem
Gräsytor mellan gravvårdsrader, grusgång i norr i västöstlig riktning vid kyrkofasaden.

Gravvårdstyper
Blandat med låga och breda gravvårdar samt några högre vårdar. Främst grå och svart
granit. Vanligast förekommande är 1880-1950-tal. Ett träkors i sydvästra hörnet. En
häll. Vissa vårdar har linjegravskaraktär. Finns ett hål i en av rygghäckarna där
gravvården har inskription på såväl framsida som baksida.

Övrigt
Vattenpost söder om kyrkoentrén vid västra muren samt vid kvarterets nordöstra hörn
vid kyrkofasaden. Fasadbelysning vid trädkransen i söder. Träsoffa vid kvarterets
nordöstra hörn.

Kvarter B Gravplats nr 1- 139

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-139 och ligger sydöst om kyrkan. Väster om
kvarteret ligger kvarter A, i norr kvarter D, i öst häck mot nya kyrkogården, i söder
trädkrans och tallhäck.

Allmän karaktär
Öppen karaktär. Övervägande delen av rygghäckar är låga och ger inte ett lika strikt
intryck som kvarter A.

Omgärdning
I väster gräsyta mot kvarter A, i norr grusgång, i öst häck mot nya kyrkogården samt
trädkrans och tallhäck i söder.

Ingångar
Från nya kyrkogården i kvarterets nordöstra hörn.

Vegetation
Klippt oxbärshäck i öst, trädkrans samt tallhäck i söder. Rygghäckar i nordsydlig
riktning, en friväxande ölandstok ca 0,9 m hög, en klippt häck ca 0,8 m hög samt en
klippt tuja ca 1,2 m hög. En klippt sockertoppsgran samt tre idegranar vid ingången
mellan gamla och nya kyrkogården.

Gångsystem
Grusgång vid kvarterets norra sträckning som leder till nya kyrkogården.

Gravvårdstyper
Vissa vårdar har linjegravskaraktär. Främst låga och breda samt en högre vid nordöstra
hörnet. En stenramsgrav och en häll. Tre barngravar. Naturstenar med inskriptionen Far
och Mor, ej placerade bredvid varandra. Vanligast förekommande 1970-tal 1990-tal
men också äldre. Grå, röd och svart granit.

Kvarter C Gravplats nr 1-88

Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-88 och ligger norr om kyrkan. Väster om kvarteret
gravkapell, norr om kvarteret häck. I öst kvarter D och i söder kyrkans långhus.

Allmän karaktär
I huvudsak äldre gravvårdar vilket ger kvarteret en ålderdomlig karaktär.

Omgärdning
Delvis grusgång i väster, i norr häck samt trädkrans och i öst grusgång.

Ingångar
Vid norra häcken från garaget.

Vegetation
Trädkrans och häck i norr. Sex rygghäckar i nordsydlig riktning, klippta idegranar.

Gångsystem
Grusgång delvis i väster samt grusgång i öst. Gräsytor mellan gravvårdsraderna.

Gravvårdstyper
Äldre gravvårdar i kalksten samt i svart granit. En häll, flera obelisker. Varierad ålder,
äldre vid kvarterets östra del där vårdar från 1800-talet dominerar, i väster vanligast från
1950-talet och i det centrala området av kvarteret finns yngre gravvårdar.

Byggnader
Gravkapell.

Kvarter D Gravplats nr 1-216

Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-216 och ligger i nordöst på kyrkogården. Väster om
kvarteret kyrkan och kvarter C, norr om kvarteret häck. I öst häck mot den nya
kyrkogården och i söder kvarter B.

Allmän karaktär
Relativt glest mellan vårdarna, vårdarna är i huvudsak svart granit.

Omgärdning
I väster och i söder grusgång, i norr trädkrans och häck, i öst häck mot nya kyrkogården.

Ingångar
Ingång vid norra häcken mot garaget samt ingång i öster mot nya kyrkogården.

Vegetation
Trädkrans och häck i norr, samt häck i öster. Rygghäckar i nordsydlig riktning, en klippt
tuja ca 1,3 m hög, en idegran ca 1,0 m hög och en häck ca 0,7 m hög samt en friväxande
ölandstok ca 1,0 m hög. En klippt sockertoppsgran samt tre idegranar vid ingången
mellan gamla och nya kyrkogården.

Gångsystem
Grusgång i väster och söder, gräsytor mellan gravvårdsraderna.

Gravvårdstyper
Vissa vårdar har linjegravskaraktär. En obelisk, två hällar. Varierande gravvårdstyper,
främst kalksten och svart granit. Låga och breda vårdar. Äldre vid östra delen, främst
1930-1950-tal. Nya enstaka vårdar från 1990-2000-talet i centrala delen.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Nya kyrkogården

Kvarter E Gravplats nr 1-198

Kvarteret omfattar gravplats nr E 1-198. Väster om kvarteret ligger muren som
angränsar till gamla kyrkogårdens kvarter D. Norr om kvarteret ligger kvarter F, öster
kvarter G och i söder trädkrans samt landsväg.

Allmän karaktär
Enhetligt kvarter, låga och breda vårdar. Rygghäckarna ramar in kvarteret och flera av
vårdarna har små klippta tujahäckar ca 0,4-0,6 m höga.

Omgärdning
I väster mur mot den gamla kyrkogården, i norr grusgång, i öster grusgång och i söder
trädkrans.

Ingångar
I kvarterets sydöstra del ingång i den södra muren från landsvägen.

Vegetation
Rygghäckar ramar in den centrala delen av kvarteret, fyra häckar i vinkel ca 0,9-1,1 m
hög. Två sockertoppsgranar vid gravvård.

Gångsystem
Grusgång löper runt kvarteret. Gräsytor mellan gravraderna i kvarterets centrala del.

Gravvårdstyper
Enbart låga och breda. 1950-tal 2000-tal, främst 1960-tal. Tre barngravar. Grå, svart
och röd granit. Guldskrift är relativt vanligt. Gravvården över luffaren Gustaf
Hermansson (1878-1965) är ett gott exempel på gravvård med högt lokalhistoriskt
värde. Gustaf var känd i trakterna kring Nykil, ofta sjöng han vid sina besök i stugorna,
takten slog han på en serveringsbricka om någon sådan fanns att uppbringa. Han sov i
uthus och i ladugårdar och på höskullar under somrarna. Ibland hjälpte han till med
diverse arbeten för mat och logi, men hans frihet var att ständigt befinna sig på
vandring. 1959 deltog han i ett radioprogram Luffarens skugga och luffaren själv och
1964 var han huvudpersonen i en film, En vandringsman. Nu är han begravd på
Nykils kyrkogård, trots att det sägs att han uttryckt en önskan om att bli begravd under
en landsväg, för det var landsvägen som var hans hem.

Övrigt
Träsoffa i sydvästra hörnet. Undanställda gravvårdar i väster vid den gamla
kyrkogårdens mur.

Kvarter F Gravplats nr 1- 42

Kvarteret omfattar gravplats nr F 1-42. Väster om kvarteret ligger kvarter D, gamla
kyrkogården, samt vegetation. I norr trädkrans, häck som kröner muren samt åkermark,
i öst kvarter G, i söder kvarter E.

Allmän karaktär
Enhetlig karaktär. Kvarteret är mindre än de övriga och det är glest mellan vårdarna.

Omgärdning
I väster grusgång, i norr trädkrans, i öst gräsyta samt område med redskap och grusgång
i söder.

Ingångar
I nordvästra hörnet vid minneslunden en öppning mellan gamla och nya kyrkogården.

Vegetation
Rygghäck, klippt avenbok, i östvästlig riktning ca 0,8 m hög. Vid korset och området
där redskap och vattenpost är placerade växer två friväxande idegranar, en friväxande
tujahäck samt ett mindre träd bakom korset. Från korset i öst växer en klippt
idegranshäck i östvästlig riktning, ca 2 m lång och ca 1,1 m hög. Från korset i västlig
riktning växer en idegran i vinkel, ca 3x3 m lång och ca 1,1 m hög. Den bildar rygghäck
åt vattenposten, redskapställningen etc. Den norra muren kröns av en klippt tujahäck ca
1,5 m hög.

Gångsystem
Grusgång förbinder kvarteret och minneslunden.

Gravvårdstyper
Enbart låga och breda i svart, röd och grå granit. Främst 1970-tal 2000-tal, flest från
1990-talet.

Övrigt
Minneslund i kvarterets nordvästra hörn. Vattenpost, redskap och soptunnor samt ett
kors i galvaniserad plåt.

Kvarter G Gravplats nr 1-169

Kvarteret omfattar gravplats nr G 1-169. I väster kvarter E och F, i norr och i öst
åkermark och landsväg i söder.

Allmän karaktär
Enhetlig karaktär, låga och breda vårdar.

Omgärdning
I väst grusgång, i norr trädkrans och häck, i öst och i söder trädkrans.

Vegetation
Klippta rygghäckar och avenbokshäckar omgärdar kvarterets centrala del, ca 0,7 m hög.
Två klippta rygghäckar i kvarterets nordöstra del i nordsydlig riktning, ca 1,0 m höga.
Tujahäckar och sockertoppsgranar vanligt förekommande vid flertalet gravvårdar.

Gångsystem
Grusgång omgärdar delvis kvarteret. I centrala delen av kvarteret gräsytor mellan
gravraderna.

Gravvårdstyper
Enbart låga och breda, svart, grå och röd granit. Vanligast förekommande från 1960-tal
1990-tal.

Övrigt
Tre träsoffor.