SÖDRA SALLERUPS KYRKA

Den äldsta delen av kyrkogården närmst kyrkan etablerades sannolikt under medeltiden.
Troligen följde kyrkogården i Södra Sallerup det allmänna mönstret från denna
tid; en betad ängsmiljö, där gravarna märktes ut med träkors eller liggande hällar. En
av de äldsta noteringarna om kyrkogården i Södra Sallerup kommer från 1678, då en
svensk avdelning krigade med dansk militär på kyrkans mark. Den nuvarande kyrkogårdsmuren
ska till vissa delar bestå av material från omkring denna tid.

På enskifteskartan från 1808 är kyrkan omgiven av en nästan rektangulär kyrkogård.
Sedan dess har den utvidgats fyra gånger, först mot norr två gånger under 1800-talet,
sist 1865 genom avsöndring av dåvarande pastorsbostället, därefter 1916 mot nordväst
och 1975 på nytt mot norr. Vid det sista tillfället förlängdes kyrkogårdsmuren att även
begränsa den nya delen. En minneslund anlades 1996. 2003 stensattes ett gångstråk
från grindarna vid parkeringsplatsen till ingången i tornet.

Kyrkogården idag
Kyrkogården avgränsas i söder, väster och delvis i öster av en slammad gråstensmur
avtäckt med gula tegelpannor. Mot nordost finns en häck mot omgivningen.
Muren följs av en trädkrans. I den äldsta delen av muren finns tre öppningar mot den
medeltida kyrkogården, och i den förlängda muren runt 1975 års utvidgning ännu en
grind. De gamla grindarna har ett likartat utförande och är sannolikt från sent 1800-
tal. Huvudentrén är formad som ett fyrdelat grindparti med svartmålade smides-
grindar innanför kraftiga, putsade pelare med kontak av koppar. Från ingångarna i
väster leder ett stråk av smågatsten upp mot kyrkan, i övrigt är alla gångar grustäckta.
Kvarteren är omväxlande grussatta och grästäckta med många vakanser, i synnerhet
mot nordost. Gravplatserna är omgärdade av buxbomshäckar, i enstaka fall av stenkanter.
Gravplatserna närmst långhuset är till största delen från 1800-talets andra
hälft, typiska för denna tid med många höga, flerdelade vårdar i mörk granit. Även de
mer varierade vårdarna i marmor med biskviporslin och påsatta dekorer var vanliga
då, och förekommer t.ex. i en formmässigt mer något ovanlig sten över syskonen
Kjersti& Elna Olsson. Gravminnet består av två draperade kolonner, som förenas i en
gemensam tvådelad bas av marmor och granit.

De olika utvidgningarna har, undantaget den yngsta, i stort sett samma uppbyggnad
som den medeltida delen. Buxbomen har delvis bytts ut mot andra växter. Gravmaterialet
är blandat med omväxlande äldre och yngre vårdar, ofta i form av låga stenar i röd granit. Titlar
förekommer i högre grad på de äldre vårdarna. Det absolut vanligaste epitetet är lantbrukare,
men här finns även någon riksdagsman, åbo, hemmansägare och kyrkvärd, liksom en demoiselle.
Folkskollärare Anders Killander, som verkade i Tullstorps skola i 30 år, och smedmästare
P Ahlgren, vars arv bekostade kapellet, är två av många som slitit hårt för sin by. Bland de
få namnkunniga namnen märks simledaren och sportjournalisten Birger Buhre.

Runt södra korsarmen och längs östra kyrkogårdsmuren finns små lapidarier med bl.a.
några stenar från tidigt 1800-tal. Sydöst om kyrkan finns ett område för urngravar
med stående stenar i ett gemensamt planteringsfält. Minneslunden ligger på den del av
kyrkogården, som tillkom under tidigt 1800-tal. En häckkantad grusgång avdelar gräsytan
i en syddel för kistgravar och ett gravsättningsområde för minneslunden i norr.
Gången vidgar sig i mitten till en liten smyckningsyta med träd och en vattenränna.

Utvidgningen från 1975 är grästäckt och till största delen outnyttjad. Några gravstenar
står resta mot häcken och trädridån, som avgränsar området mot övriga kyrkogården.

Byggnader på kyrkogården
Kapellet är uppfört 1904. Byggnaden är gjord i vitputsat tegel med gråmålad sockel och
sadeltak belagt med röda tegelpannor. Gavelröstena pryds av betongavtäckta trapptinnar
med en rundbågefris nedanför. Fönstren är rundbågiga gjutjärnsfönster målade
i engelskt grönt, ytterdörren i samma färg en pardörr klädd med snedställd träpanel.

Personal- och förrådsbyggnaden är uppförd 1975. Huset är uppfört i vitputsad sten med
röda tegelpannor på sadeltaken. Fönstren är små, liggande och grönmålade.

Se även beskrivning av Södra Sallerups kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
Drömmen om medeltiden . Carl Georg Brunius som byggmästare och idéförmedlare, Bo
Grandien, Nordiska Museets Handlingar, Berglingska Boktryckeriet, Lund, 1974
I de dödas vilorum- Malmös begravningsplatser, Jeanette Rosengren& Urszula Striner,
Kira förlag, Malmö, 2013
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Södra Sallerup under 10000 år - en sockenkrönika, Torsten Engholm, 2001, Malmö
S Sallerup, Charlotte Lundblad m fl, Etnologiska Institutionen med Folklivsarkivet,
Lund, 1976
Underhållsplan för Södra Sallerups kyrka 2005-09-02, Wikerstål Arkitekter, Helsingborg,
2005
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2017-02-07
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-02-04
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/
kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i skane/malmo/Pages/
Sodra_Sallerup.aspx, hämtad 2017-02-07