TJÄLLMO KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - TJÄLLMO

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2013, 1900: 3069, 1995: 1224

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan utgör en del av centrum i den väl avgränsade Tjällmobygden 25 km nordost om Motala. Den ligger utefter länsväg 211, som går på en ås genom den öppna bygden. Kyrkan omges av prästgård och hembygdsgård förutom ett omfattande samhälle utspritt efter länsvägen. Miljön invid kyrkan är ålderdomlig och välbevarad och innehåller förutom prästgården, tingshus och gästgiveri. Den är av riksintresse för kulturmiljövården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti, sakristia i vinkeln mellan den norra och östra korsarmen samt torn i väster. Den ursprungliga 1200-talskyrkan var en salkyrka med bred rektangulär plan. Dess murar återfinns i nuvarande kyrkas östvägg, västvägg och södra långhusvägg. Vid en ombyggnad år 1704 uppfördes en ny nordmur, varvid långhuset blev smalare än tidigare, och norra korsarmen uppfördes. Samtidigt utvidgades sakristian. Södra korsarmen tillkom 1758 och tornet 1767.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör med rundvälvda fönsteröppningar. Korskyrkan täcks av sadeltak, valmade i norr och söder. Det kraftiga västtornet kröns av en svängd huv med lanternin. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt på korsarmsgavlarna. Kyrkorummet har alltjämt medeltidskyrkans längd. I samband med 1700-talets ombyggnad raserades kyrkans 1400-talsvalv, som vilade på en mittpelare. Över det då erhållna, korsformade kyrkorummet slogs de befintliga, höga trätunnvalven. Vid Erik Lundbergs restaurering 1956-57 önskade man återge kyrkorummet något av de medeltida dragen, 1300-talskrucifixet återfick sin plats i triumfbågen, senmedeltida figurmålningar framtogs, vilka nu utgör blickfång ovan altaret, och korsarmarna kortades i kyrkorummet. Gravkapell inreddes i rummet under norra läktaren. En altaruppsats från 1726 finns placerad framför södra ingången. Den ersattes närmast av en altartavla av Per Hörberg från 1806, nu uppsatt i den norra korsarmen. Orgeln köptes från Uppsala domkyrka 1741, verket behölls men fasaden nygjordes.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är från 1600-talets senare hälft.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Tjällmo är en medeltida socken och omnämns 1369 som Tielmo. Den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1200-talet av sten med rektangulärt långhus med jämnbrett rakslutet kor. Under 1400-talet valvslogs det breda långhuset och blev tvåskeppigt. Väggarna och sannolikt valven försågs med kalkmålningar. Under 1700-talet tillbyggdes kyrkan i etapper med korsarmar och torn. Det senare stod färdigt 1767 efter ritningar av byggmästare Peter Frimodig. Taket utgörs av ett kopparplåtstäckt sadeltak som är valmat över korsarmarna. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även på den södra korsarmen. Fönsteröppningarna är rundbågiga och försedda med kopplade bågar med blyspröjs. Interiören präglas i hög grad av en omfattande renovering som utfördes 1956-1957 under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Kyrkomiljön är ovanligt innehållsrik med bl a mycket ålderdomliga prästgårdsmiljöer och utgör område av riksintresse för kulturmiljövården.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en halvmur av sten. Ingångar finns i öster och söder, vilka flankeras av kvadratiska grindstolpar med pyramidtak. Grindarna är av olika typer, varav den sydöstra, enligt uppgift från Bogårdsmurinventeringen, är tillverkad av Johannes Berg 1859.

Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Tjällmo är en medeltida socken och omnämns 1369 som Tielmo. Den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1200-talet av sten med rektangulärt långhus med jämnbrett rakslutet kor. Under 1400-talet valvslogs det breda långhuset och blev tvåskeppigt. Väggarna och sannolikt valven försågs med kalkmålningar. Under 1700-talet tillbyggdes kyrkan i etapper med korsarmar och torn. Det senare stod färdigt 1767 efter ritningar av byggmästare Peter Frimodig. Taket utgörs av ett kopparplåtstäckt sadeltak som är valmat över korsarmarna. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även på den södra korsarmen. Fönsteröppningarna är rundbågiga och försedda med kopplade bågar med blyspröjs. Interiören präglas i hög grad av en omfattande renovering som utfördes 1956-1957 under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Kyrkomiljön är ovanligt innehållsrik med bl a mycket ålderdomliga prästgårdsmiljöer och utgör område av riksintresse för kulturmiljövården.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en halvmur av sten. Ingångar finns i öster och söder, vilka flankeras av kvadratiska grindstolpar med pyramidtak. Grindarna är av olika typer, varav den sydöstra, enligt uppgift från Bogårdsmurinventeringen, är tillverkad av Johannes Berg 1859.

Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - TJÄLLMO

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2013, 1900: 3069, 1995: 1224

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan utgör en del av centrum i den väl avgränsade Tjällmobygden 25 km nordost om Motala. Den ligger utefter länsväg 211, som går på en ås genom den öppna bygden. Kyrkan omges av prästgård och hembygdsgård förutom ett omfattande samhälle utspritt efter länsvägen. Miljön invid kyrkan är ålderdomlig och välbevarad och innehåller förutom prästgården, tingshus och gästgiveri. Den är av riksintresse för kulturmiljövården.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti, sakristia i vinkeln mellan den norra och östra korsarmen samt torn i väster. Den ursprungliga 1200-talskyrkan var en salkyrka med bred rektangulär plan. Dess murar återfinns i nuvarande kyrkas östvägg, västvägg och södra långhusvägg. Vid en ombyggnad år 1704 uppfördes en ny nordmur, varvid långhuset blev smalare än tidigare, och norra korsarmen uppfördes. Samtidigt utvidgades sakristian. Södra korsarmen tillkom 1758 och tornet 1767.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör med rundvälvda fönsteröppningar. Korskyrkan täcks av sadeltak, valmade i norr och söder. Det kraftiga västtornet kröns av en svängd huv med lanternin. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt på korsarmsgavlarna. Kyrkorummet har alltjämt medeltidskyrkans längd. I samband med 1700-talets ombyggnad raserades kyrkans 1400-talsvalv, som vilade på en mittpelare. Över det då erhållna, korsformade kyrkorummet slogs de befintliga, höga trätunnvalven. Vid Erik Lundbergs restaurering 1956-57 önskade man återge kyrkorummet något av de medeltida dragen, 1300-talskrucifixet återfick sin plats i triumfbågen, senmedeltida figurmålningar framtogs, vilka nu utgör blickfång ovan altaret, och korsarmarna kortades i kyrkorummet. Gravkapell inreddes i rummet under norra läktaren. En altaruppsats från 1726 finns placerad framför södra ingången. Den ersattes närmast av en altartavla av Per Hörberg från 1806, nu uppsatt i den norra korsarmen. Orgeln köptes från Uppsala domkyrka 1741, verket behölls men fasaden nygjordes.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är från 1600-talets senare hälft.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.