Miljöbeskrivning Nybo-Öjung
Nybo fäbodar ligger ca 2 mil norr om centrala Edsbyn på den nordvästra sidan om Styggberget. Längst ned, på andra sidan nuvarande genomfartsväg, ligger Kye och sen Fällbers, och närmast ovanför Lassa och därefter kommer Glasmästarns/Erskhans, Lill-Svens, Svens-Ollas och Öbergs. De ligger på en öst-västlig axel medan Kye ligger något sydväst om Fällbers och Öbergs ligger ett stycke sydöst om Svens-Ollas. Odlings- och slåttermarken ligger nedanför bebyggelsen i sluttningen. Det är svårt att få en överblick över fäbodområdets historiska utsträckning och utseende eftersom det har förändrats mycket både när det gäller igenväxning av tidigare öppna marker och byggnader som har försvunnit. Idag är de marker som är öppna i Nybo mycket väl hävdade genom fårbete eller slåtter och omgärdas av fastbandshagar. Idag finns det fem vallrutor med fäbodkaraktär kvar men många byggnader har försvunnit även från dessa.
Fäbodarna hade sina hemgårdar i Östra Roteberg och Kyan, en buföringsväg på ca 2 mil. Den första kärrvägen till Öjung och förbi Nybo anlades först under 1890-talet, innan dess var det klövjestig från Norsbo. Det berättas att vallarna ursprungligen låg närmare Åsapjumsarna, ett par mindre tjärnar vid Åsamyran någon kilometer norr om den nuvarande fäbodvallen. Det går fortfarande att hitta lämningar som någon brunn och grundstenar. Namnet Nybo kan ha kommit till vid flytten till det nuvarande läget då det var de nya (fä)bodarna. När flytten genomfördes är oklart men Raskes-pojkarnas far, Grytabonden, hade berättat att vallarna flyttades successivt till den nya fäboden i takt med att marken öppnades. Flytten gjordes sannolikt då man utöver betet ville kunna odla på fäboden och därför behövdes ett högt beläget, mindre frostlänt område. Det ska finnas en karta från 1740-talet som visar Nybovallen i sitt nuvarande läge med tre vallrutor. En källa från 1752 anger att gårdarna Lassa, Erskhans och Svens-Ollas samt E Olofsson och Mats Ersson från Roteberg ska ha haft vall i Nybo. Lassavallen brann hösten 1782 och gubben hann få ut hästen ur stallet som var sammanbyggt med stugan. Han kunde rida hem men där avled han tre dagar senare av brandskadorna. Efter branden byggdes vallen upp igen. Vid Laga skifte under 1850-talet skedde ytterligare förändringar och vallar tillhörande gårdarna Erskols, Unnes m.fl. flyttade till andra fäbodområden medan gårdarna Kvarmans och Wallins tillkom. Sjols, Kilströms och Åkerstens försvann helt eftersom man inte hade något tillhörande skogsskifte utan bara vallen med byggnader på platsen. Kye-Ollas förstördes också av brand men mycket senare. Det ska ha funnits olika 28 vallrutor över tiden på olika platser i Nybo, men aldrig samtidigt. Källargropar och grundstenar visar platser för tidigare byggnationer.
En anledning till att det är så få fäbodbyggnader kvar är att dessa omkring 1916 såldes för att kolas. Svens-Ollas, Kvarmans, Wallins och Glasmästarns försvann nästan helt och på Pelpas-Ollas blev bara ett härbre kvar. Lillsvens ägdes av Ljusne Voxna och kunde därför inte köpas in. Skogsbolaget använde sina byggnader rationellt utan bevarande inriktning. Fällbers, Kye, Kye-Ollas och Öbergs sålde inte och där pågick också fäboddriften inpå 1930-40. Bidragande till att Svens-Ollas, Lill-Svens och Lassa sålde sina fäbodar var att man redan under 1880-talet upphört med fäboddriften då man tyckte att avståndet från hemgården var för långt och att man istället valde att anlägga nya "boer" på egna skiften närmare hembyn.
Vid Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds byggnadsinventering 1978 utpekades Fällbergs och Östra Roteberg 8:6 (oklart vilken vall) ut som bevarandevärda inom grupp II dvs. som övriga byggnader med stort kulturhistoriskt värde.
Källor:
Albertsson, Knut En inventering av Ovanåkers fäbodar Andra upplagan oktober 1992
Bebyggelse i Ovanåkers kommun. Del 1. Ovanåker och Voxna socknar. En inventering från Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund. Gävle1978
Röing, Elsa Nybovallen. Inventering av en fäbodvall. Slutredovisning. Länsmuseet Gävleborg 1999
Sagesman Gunnar Sigfridsson, Roteberg