TRANÅS

Säby socken upptar den nordöstra änden av såväl Jönköpings län som Tranås kommun. Naturliga gränser utgör Holavedens skogar i norr och sjön Sommen i öster. Socknen är starkt kuperad. Centralt ligger Säbysjön, i vilken Svartån mynnar från väster och rinner vidare åt norr till Sommen. Området kring sjön och dalgången är helt uppodlad och utgör den största slätten i bygden. Åkerarealen ökades kraftigt i och med sänkningar av Säbysjön på 1800-talet. En stor rikedom av fornlämningar fr o m senneolitikum och med tyngdpunkt i järnåldern visar på platsens betydelse. Det är vid sjöns västra strand som kyrkbyn är samlad. Sockennamnet uppträder första gången i skrift 1335 som ”Saeby” och betyder ”byn vid sjön”. Under stormaktstiden kom socknen att domineras av flera säterier. Störst är Gripenberg i väster med Carl Gustaf Wrangels välbevarade barockslott i trä. I senare tid har godset ägts av släkten Hermelin, vilken även innehaft Restad i socknen. Ett annat gammalt säteri är Tranås vid Svartåns utlopp i Sommen, vilket ägts av släkterna Klingspor och Stockhaus-Åberg. Vidare kan Åbonäs och Traneryd nämnas, det förra i senare tid ägt av släkten Åberg. Gården Säthälla i anslutning till vägarna från Gränna, Mjölby och Eksjö tjänade som gästgiveri. Säbydalen är klassad som riksintresse för kulturmiljövården. Östra stambanans dragning 1874 fick stor betydelse för bygdens utveckling. Tre stationssamhällen växte upp, vilket minskade kyrkbyns centrala roll. Redan 1849 hade Säby marknad flyttats till Tranåskvarn där en viktig vägknut var belägen. Med järnvägen kom byn snabbt att expandera, 1882 till köping och 1919 till stad. Sedan 1884 har Tranås egen begravningsplats. Gripenberg i väster blev snabbt centrum för jordbruksbygden med spannmålshandel. Kring hållplatsen Sommen uppe i nordost växte en trävaruindustri fram liksom många sommarbostäder.

Säby kyrka ligger i ett klassiskt och välbevarat sockencentrum med kyrka, kyrkstallar, prästgård med arrendatorbostad, fd sockenstuga, skolhus, ålderdomshem och Säby Norrgård. Kyrkstallarna är från 1800-talets förra hälft, uppförda i timmer och rödfärgade. De är troligen flyttade från annan plats invid kyrkan, därtill finns stallbyggnad från omkring 1920, klädd med rödmålad locklistpanel. Prästgården uppfördes 1806 och byggdes till omkring 1850. Det är en timmer-byggnad klädd med gul locklistpanel. Sockenstugan norr om kyrkan uppfördes 1828, är klädd med gul panel och har även använts som skolbyggnad, idag fungerar den som församlingshem och bostad. Kyrkskolan därbredvid är uppförd 1926 och också klädd med gul panel. Ålderdomshemmet uppfördes omkring 1890 och byggdes till på 1920-talet, det är en reveterad trä-byggnad idag klädd med vit puts. Norrgårdens manbyggnad i timmer med rödfärgad panel uppfördes troligen vid 1800-talets början.

Samhället Tranås växte upp ur den bebyggelse som växte upp kring kvarnområde vid Svartån – en plats med goda förutsättningar för hantverk och marknads-handel. 1861 flyttade Säby sin marknadshandel till Tranåskvarns område och 1874 drogs östra stambanan genom området. Tack vare järnvägen ökade ortens betydelse och 1882 fick det status av köping, och 1919 samhället stadsrättigheter. Då hade befolkningen växt från omkring 700 invånare till 5 500. Tranås utvecklades till en utpräglad handels och industriort med huvudnäringar inom möbelhantverk samt päls- och konfektion. 1972 sammanslogs Tranås stad med Adelöv, Linderås och Säby till en kommun. Tranås kommun har idag ca 18 000 invånare.

Tranås kyrka uppfördes vid Ängarydsparken – ett område strax sydväst om stadskärnan. Kvarteren norr om kyrkan präglas av en blandad villabebyggelse från 1900-talet och söder om kyrkan ligger Ängarydsskolan, ett ålderdomshem och kyrkans församlingslokaler. Kyrkan är uppförd på en höjd, tätt omgiven resliga furor i samtliga väderstreck utom i öster där en sluttning erbjuder en ståtlig vy av kyrkan på avstånd.