TORSLANDA

TORSLANDA 78

Stadsdelen Torslanda är Hisingens västra spets ut i havet ca 1 mil fågelvägen från Göteborgs stadskärna. Stadsdelen är en utpräglad blandstad med flera större arbetsplatser och utspridd låghusbebyggelse, samt lantliga miljöer med bystrukturer. Torslanda är den ytmässigt största stadsdelen i Göteborg med 64 kvadratkilometer. Älvsborgsbron vid Göta Älvs mynning förenar ön i sydöst med fastlandet. Torslanda har en mycket varierad topografi och natur. Stora delar har en rent agrar prägel, främst i Björlanda i norr. Arendal i sydöst har en industriell framtoning med hamnar, raffinaderier och reningsverk medan Hjuvik i väster bär karaktär av havsbadort. Därifrån utgår färjetrafiken till Göteborgs norra skärgård. En del av Säve flygplats når in över gränsen i nordöst och Torslanda flygplats från 1923, numer modellflygbana, är belägen i söder. Endast en begränsad del av Torslanda har en mer sammanhållen bebyggelse från perioden 1955-1975 och ingår i denna inventering. Det är miljön kring Torslanda torg i centralt belägna Nolered och ytan är ca 2 x 2 kilometer stor.

Torslanda idag har i huvudsak samma gränser som den forna Torslanda socken, vilken tillhörde Norge fram till 1658, då den blev svensk. Området har varit bebott sedan stenåldern och är rikt på fornlämningar. Kyrkan ligger strax norr om Torslanda torg och byggdes troligen i slutet av 1100-talet i dåvarande Torslanda by. Idag finns ett skyddat område kvar på berget norr om kyrkan med lämningar av gamla boplatser och gårdar. Från slutet av 1800-talet började sommarbostäder, havsbadskolonier och liknande att etableras utmed kusten. Inflyttningen till kommunen ökade under 1940-talet. För att bättre klara sociala åtaganden gjordes 1952 en sammanslagning med Björlanda kommun, som nu utgör Torslandas norra del. Den nya storkommunen var dock ännu in på 1950-talet en jordbrukskommun, utan någon egentlig tätort. 1967 skedde så efter många års utredningar en inkorporering med Göteborgs stad, vilket löste många av stadens behov av ytterligare exploateringsbar mark och utvecklandet av Hisingens hamnområde. På grund av bullerstörningar från nämnda flygplatser avsattes en mycket stor del av centrala Hisingen för jordbruks- och industriändamål. Bostadsbebyggelsens lokalisering styrdes också i hög grad av ljudstörningarna.

Tidigare jordbruksbygd och fritidsområden har successivt utvecklats till bostadsområden för åretruntboende. Mellan 1960 och 1967 ökade Torslandas befolkning från 2178 personer till 6340 personer. Det är 291%! Ökningen berodde dels på ett allmänt bostadsbyggande i Göteborgsregionens ytterområden, dels på nya arbetstillfällen i just Torslanda. 1958 köpte Volvo ett 4 miljoner kvadratkilometer stort område i Sörred i östra Torslanda. En stadsplan utarbetades och Volvo Torslandaverken, Sveriges största industriarbetsplats, stod klart 1965. Den kraftigt dimensionerade infrastrukturen för biltrafik i Torslanda kan direkt härledas till detta. Flera busslinjer frekventerar stadsdelen, men ingen spårväg.

Först i början av 1960-talet började en tätort planläggas i området vid Torslanda kyrka, på ägor som tidigare tillhört Röds och Nolereds gårdar. Området finns markerat som framtida tätort i 1959 års generalplan för Göteborg. Stadsplaneringen skedde parallellt med själva utbyggnaden, vilket framgår av att man i aktuella byggnadsplaner och stadsplaner hänvisar till redan färdigprojekterade bygghandlingar, vilka ofta utförts av samma arkitekter som författat planerna, exempelvis Göteborgs Förorters arkitektkontor. Flera områden kring Torslanda Torg saknar också kvartersnamn. Målsättningen med planerna för området Röd-Nolered var att skapa en grannskapsliknande stadsdel med bostadsområden runt en skola, affärer, bibliotek och övrig gemensam service. Centrumanläggningen, Torslanda torg, var ursprungligen vänd mot det intilliggande bostadsområdet och kallades då Nolereds torg. Sin nuvarande utformning kring ett gångstråk fick torget 1992.

Totalt byggdes ca 1200 bostäder inom tätorten på mindre än 10 år, norr respektive söder om kyrkberget. Bebyggelsen består av olika grupper med lamellhus, loftgångshus, radhus, atriumhus, kedjehus respektive punkthus, samt ett mindre område med villor från den aktuella perioden. All bebyggelse har låg höjd, inklusive punkthusen som endast är 3-4 våningar höga. Trädgårdarna är mycket små i hela miljön. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet skedde utbyggnaden norr och nordost om kyrkberget, på ägor gårdarna Högens och Nedergårds ägor. Här breder en tät "småhusmatta" ut sig i en dalgång, med anmärkningsvärt stora områden av radhus och atriumhus, samt ett mindre antal lamellhus med bostadsrätter. Det finns också en större livsmedelshall, två skolor och stort daghem. Hela miljön är utformad med en mycket hög grad av trafikseparering med gång- och cykelstråk inom den av trafikleder omringade stadsdelen, motiverat i stadsplanen av att möjliggöra för "fredade gångkontakter mellan centrum och kringliggande bostadsområden".

Den idag snabbt ökande befolkningen uppgick 1999 till cirka 17 000. Torslanda är bebyggelsemässigt och socialt en av Göteborgs mest homogena stadsdelar. Enfamiljshus är helt dominerande (83%) och antalet hyresbostäder är obetydlig (2%). Andelen barnfamiljer är hög. Nu projekteras ett nytt centrum intill Torslanda flygfält vid brandstationen. En ny stadsdel, Amhult, ska där vara klar inom två år med bostäder, skola, butiker samt ett stort kulturhus.

Källor:
Översiktsplan 99, Torslanda, lokalt program, Stadsbyggnadskontoret Göteborg.

Kulturhistorisk värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande. Del 2. (2000)
Stadsbyggnadsk./Kulturförv./Stadsmuseet. Red. G. Lönnroth.

Kleen, Inga-Lisa (1976). Torslanda i modern tid.

Kasvi, Lennart (2000). Torslandaborna får nytt centrum. Metro 2000-05-08.