ALMHÖG

Almhög är ett typiskt bostadsområde från slutet av 1950-talet med lamellhus varvade med skivhus fritt grupperade kring ett litet stadsdelstorg och en gröning. Området är planerades enligt grannskapstanken med ca 1500 lägenheter med främst två till tre rum och kök. Ett sakligt formspråk utan åthävor präglar byggnaderna..

Almhög ligger i Malmös södra del, i stadsdelen Fosie. Området avgränsas i norr av Ystadvägen, i öster av järnvägen till Trelleborg, Kontinentalbanan, i väster av Munkhättegatan och i söder av Eriksfältsgatan och Löftesgatan. Bebyggelsen består främst av egnahem från 1920-talet och framåt, samt flerbostadshus i fyra till åtta våningar från sent 1950-tal.

HISTORIK FÖRE 1955
Almhög ingick fram till 1936 i byn Hindbys ägor. Därefter blev området en del av Malmö stad. Namnet härstammar från gården Almhov som namngivits av ägaren Ida Nilsson under sent 1800-tal. Gården kom sedemera att kallas Almhög och revs på 1920-talet. Områdets norra del började då bebyggas med egnahem. Markägaren friherre Wrangel lät 1923 stycka upp 57 hemmanslotter i detta syfte. En annan gård, Maryhill, fick ge namn åt de östra kvarteren som ett par år senare också bebyggdes med egnahem.

BEBYGGELSE EFTER 1955. STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Först 1953 stadsplanelades villaområdena Almhög och Maryhill. I stort fastslogs enbart den struktur som redan fanns sedan ägostyckningen 1923 och 1928, bortsett från beslut om en bensinstation och fler parkeringsmöjligheter.
1957 presenterade dåvarande stadsplanechefen Gabriel Winge ett förslag till en stadsplan för den obebyggda delen av Almhög. Malmö stad och HSB ägde tillsammans området som skulle användas för flerbostadshus. Illustrationsplanen visar en rad höghus grupperade i en båglinje som ger formen åt den stora grönytan. De delar som gränsar till egnahemsområdet är bebyggt med fyravånings lamellhus samt är försedda med trädalléer för att ge en mjukare övergång mellan de olika hustyperna. Butiker och service skulle samlas vid ett torg intill gatukorsningen Ystadvägen och Västra Hindbyvägen. Området var tänkt att vara helt trafikseparerat och motorfordonen skulle ledas runt bostadshusen i en omgivande ringväg. Fotgängare och cyklister kunde därmed få möjlighet att röra sig fritt, utan att störas av biltrafik, i områdets centrum och ta del av den grönskande utemiljön. 800 parkeringsplatser ovan jord planerades. Bebyggelsen skulle omfatta cirka 1500 bostäder. De skolor som skulle behövas planerades ligga söder om Eriksfältsgatan, nära Nydala gård. Behovet av bilservice skulle tillgodoses nära torget, vid korsningen Ystadvägen och Västra Hindbyvägen. Planen godkändes 1958 och området började uppföras strax därefter.
1960 föreslogs en mindre ändring av den antagna stadsplanen. Man ville ändra villkoren för garage och parkering samt bereda plats för en bensinstation i kvarteret Strået mellan åttavåningshusen närmast Munkhättegatan.
Med undantag för bensinstationen, vilken väckt protester, godkändes ändringen.
BOSTÄDER OCH BOENDE
Invånarantalet i Almhög har halverats sedan flerbostadshusen stod klara. 1961 bodde 5 300 människor i området, 1998 hade den siffran sjunkit till 2 700. Den årliga omflyttningen är cirka 15 %. I området finns cirka 1 600 lägenheter, varav drygt hälften är bostadsrätter och övriga är hyresrätter. Bostäderna består till 85 % av tvåor och treor, medan 15 % utgörs av ettor och fyror.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Flerbostadshusen i Almhög är ritade av Thorsten Roos, Bror Thornberg och Svenivar Ekstrand. Alla tre var verksamma i Malmö. Byggherrar var dels HSB, som lät uppföra mer än hälften av husen, dels flera privata byggmästare som svarade för enstaka byggnader vardera.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Huvuddelen av Almhög är bebyggd med flerbostadshus. I områdets mitt finns ett torg som korsas av Almstigen, en gång- och cykelväg, som leder ner under Eriksfältsgatan och mynnar ut på Nydalatorget. På den västra sidan om Almstigen ligger det en förskola och på den östra, grönområdet Almängen.
Bostadshusen utgörs av fyravånings lamellhus och åttavånings skivhus. Skivhusen är placerade parallellt, men inte i en rät linje utan i en båge som följer Rödkullastigen. De sex husen i söder har rött tegel i fasaderna. De är endast något förskjutna sinsemellan och står med omkring 50 meters mellanrum. Husen i öster som är grupperade kring Almängen är uppförda i gult tegel och är placerade på mindre avstånd mellan varandra. De lägre husen norr om Rödkullastigen är uppförda i gult tegel och de som finns längst i öster i rött. De har grupperats så att mer eller mindre slutna gårdsrum bildas.
Utemiljön i Almhög planerades av landskapsarkitekterna Per Friberg och Walter Kohl parallellt med utbyggnaden. Grundformen i trädgårdsplaneringen är cirklar och halvcirklar som man laborerat med i samspel med bebyggelsen. Almängen är områdets största grönyta. Den mestadels träd- och buskbevuxna ängen är halvmåneformad. Här finns cirkelformade buskage symmetriskt utplacerade och genomkorsade av stigar. I en av cirklarna ligger en hundrastgård gömd. Ängens bågform markeras med en stig som på ena sidan kantas av en rad almar. Almar, men även andra trädslag, utgör en viktig del av grönstrukturen. Drygt 40 år gammalt har området en riklig grönska som mjukt bäddar in den mer strama arkitekturen.
Områdets karaktär ges av de distinkta byggnadvolymernas enkla sakliga formspråk, samspelet mellan hus, växtlighet och grönytor samt de omväxlande röda och gula tegelfasaderna.