LORENSBORG

Lorensborg karakteriseras av kontrasten mellan höga och låga byggnader - även om tre sextonvåningshusen dominerar stadsbilden. Lorensborg var det första riktigt storskaliga bostadsområdet i landet och kom att bli unikt i Malmö eftersom höga skivhus i fortsättningen enbart byggdes som enstaka solitärer. Storskaligheten kan sägas representera det sena 1950-talets stadsbyggande samtidigt som arkitekturen i ornamentik och omsorg om detaljer ansluter till decenniets förra del. När Lorensborg byggdes var grannskapstanken levande men den stora skalan gjorde att ett enda samlande centrum här ersattes med fem platsbildningar. Husen i Lorensborg hade från början en relativt varierad utformning något som förstärkts av de förändringar som flera av husen genomgått.

Lorensborg ligger i Malmös västra del och avgränsas i norr av John Erikssons väg och i söder av Stadiongatan. Genom Lorensborg sträcker sig Lorensborgsgatan och mot öster ansluter området till Stadionparken och Malmö Stadion. I väster finns Vendelsfridsparken och villaområdet Solbacken.

HISTORIK FÖRE 1955
Fram till mitten av 1950-talet var området obebyggd jordbruksmark med undantag av ett par lantgårdar, varav den ena fick ge namn åt det nya bostadsområdet. Gården Lorensborg var uppkallad efter jordbrukaren Nils Hanssons son Gustav Lorens, som levde fram till 1954. I samband med projekteringen av området revs gårdsbyggnaden, ett öde som även drabbade gårdarna Perstorp och Vendelsfrid. Den sistnämnda lever kvar i gatu- och kvartersnamnet Vendelsfrid. Falkmansgatan och Hallingsgatan uppkallades efter betydande rådmän i Malmö, då jorden ursprungligen var en magistratsvång. När Lorensborg var nybyggt kallades området även Stadionstaden.

BEBYGGELSE EFTER 1955, STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Stadsplanen för Lorensborg började projekteras 1954 och fastställdes 1956. Husens läge preciserades inte i planen utan endast hushöjder reglerades. Denna typ av stadsplan benämndes elastisk eftersom det under arbetets gång fanns möjligheter att ändra husens läge och form. Illustrationsplanen som helt och hållet kom att följas utformades i samarbete mellan stadsplanerarna Gunnar Lindman och Gabriel Winge och arkitekterna Thorsten Roos, Bror Thornberg, Fritz Jaenecke och Sten Samuelson.
Bebyggelsen skulle variera mellan tre och sexton våningar. Bostadsområdet skulle enligt stadsplanen omfatta ca 2 500 lägenheter, skola, barndaghem och en panncentral med tvätteri och fritidslokaler. Allehanda service och handel skulle finnas samlat kring torgbildningar.
Stadsplanen, särskilt avseende hushöjderna, var inte helt okontroversiell och Byggnadsstyrelsen skrev i sitt utlåtande: ..."en för svenska förhållanden i stort sett ny och oprövad form av bebyggelse , och byggnadsstyrelsen hyser viss tveksamhet om dess lämplighet ur bland annat bostadssociala och allmänna trevnadssynpunkter." Man beslöt dock att godkänna förslaget men med förbehållet att bebyggelsen skulle betraktas som ett experiment.
BOSTÄDER OCH BOENDE
1961 bodde över 8 000 människor i Lorensborg. Tio år senare hade invånarantalet sjunkit till drygt 6 500 och 1998 hade Lorensborg omkring 3 900 invånare fördelade på de cirka 2 500 lägenheterna. Av dessa är 61% hyresrätter och 39 % bostadsrätter. Den största kategorin av lägenheter utgörs av trerummare, följt av tvårummare.
ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Endast två byggherrar, HSB och MKB, deltog i uppförandet av Lorensborgs bostadshus. Antalet arkitekter var något större. De arkitektkontor som var involverade var Thorsten Roos & Bror Thornberg, Fritz Jaenecke & Sten Samuelson, HSB arkitektkontor i Malmö samt Svenska Riksbyggens arkitektkontor i Stockholm. Lundaarkitekten Hans Westman ritade Lorensborgsskolan.
TRAFIK
Bilens ökade betydelse är påtaglig i stadsplanen för Lorensborg, inte enbart i trafikplaneringen utan även vad gäller service och parkering. Det planerades för 1000 parkeringsplatser, varav 350 i varmgarage. Gatunätet utformades med säckgator med infart från Lorensborgsgatan. Separata parkeringsgator skiljer bostadsbebyggelsen från Lorensborgsgatan. Bilar kan även parkeras i underjordiska garage eller i några fall i husens bottenvåningar.
Vid uppförandet av Lorensborg fanns tre bensinstationer med full service.
BEBYGGELSEKARAKTÄR
Bebyggelsen i Lorensborg har en blandad karaktär, såväl avseende byggnadstyper, hushöjder som fasadutformning. Visserligen överväger enkla geometriska byggnadsvolymer, skivhus eller lamellhus, men variationen är stor till exempel avseende fasadmaterial. Denna variation har förstärks genom de förändringar som flera av husen genomgått.
Lorensborg var ett av de första områden där betongelementteknik användes i stor skala vilket avsatte tydliga spår i arkitekturen: i de högre husens fasadutformning lät arkitekterna elementtekniken komma till uttryck. I flera fall har detta försvunnit vid fasadförändringar. Den lägre bebyggelsen har fasader huvudsakligen i tegel.
På östra sidan om Lorensborgsgatan ligger tre skivhus i sexton våningar vilka dominerar stadsbilden. De har placerats i en subtil båge för att förstärka gaturummet. Lorensborgsgatan delar området i två delar och bildar, tillsammans med de långa husfasaderna på ömse sidor, en ryggrad i nord-sydlig riktning.
Olika bebyggelsegrupper i området bildar olika slags rumsligheter i vilka de två intilliggande grönområdena från båda sidor flyter in. Mindre grupper av skivhus i åtta och nio våningar står parallellt, medan trevånings lamellhus bildar U-formade gårdar.
Bebyggelsen på Lorensborg har en storskalighet som pekar framåt mot 1960-talets byggande, samtidigt finns utsmyckningar i form av abstrakta mönster och en omsorgsfull utformning av till exempel entréer, något som är typiskt för 1950-talet. Flera av husen präglas av att stora fasadpartier i vissa fall hela fasader utgörs av sammankopplade balkonger.