RINKEBY

Miljöbeskrivning Rinkeby

Rinkeby ligger på södra Järvafältet i nordvästra Stockholm, utmed tunnelbanelinjen mot Hjulsta. 1962 presenterade den socialdemokratiska regeringen den sk "Järvabomben" som innebar att Järvafältet skulle disponeras för bostäder för 160 000 människor. Området hade sedan 1905 använts som övningsområde för Stockholms garnison, men efter årtionden av förhandlingar skulle nu militären dra sig tillbaka. 1965 antogs generalplanen för Rinkeby-Tensta vilken hade utarbetats av Göran Sidenbladh, Igor Dergalin och Josef Stäck. Mellan 1966 och 1971 skedde utbyggnaden av de två stadsdelarna, och i slutet av 1969 flyttade de första hyresgästerna in.

Järvafältet var en tämligen orörd kulturbygd med rikligt med fornlämningar, och en omfattande arkeologisk undersökningsverksamhet föregick exploateringen av marken. Ortnamnet Rinkeby kommer från fornnordiskans rinkr och betyder krigare, vilket antyder att platsen en tid varit säte för en stormannasläkt.

Stadsdelen ligger i en svag södersluttning med de mest höglänta delarna belägna i nordväst. I väster och söder tar öppna grönytor vid där den koncentrerade tätbebyggelsen slutar, och markerar på så sätt övergången till småhusområdena i Bromsten och Tensta. E 18 omsluter stadsdelen i norr och öster och skapar en tydlig gräns för dess utbredning.

Generalplanen för Rinkeby-Tensta var exempel på ett nytt stadsbyggande, där framförallt en ökad stadsmässighet eftersträvades. Målsättningen var att förena något av stenstadens intensitet, koncentration och ordning med ytterstadens grönska, rymlighet och frihet från störningar. Planen följer ett bandstadsmönster. Bebyggelsen är tätt grupperad i tre parallella bälten i områdets längdriktning. Högre hus ligger som en ryggrad mot det öppna landskapet i norr, köpcentran, kontor skolor etc i en mellanzon. Mot dalgången i söder finns ett bälte med lägre bostadsbebyggelse. Med denna gruppering avsåg man att understryka landskapets huvudlinjer och man fick en stadsbild som vänder sig mot södersolen.

Trafikplaneringen är mycket konsekvent genomförd, och kraven på trafikseparation och säkerhet var höga. Vägsystemet är rätvinkligt och avsikten var att det skulle vara enkelt att orientera sig. Rinkebysvängen är en matargatslinga som löper i utkanten av tätbebyggelsen och ansluter till E18. Fram till centrum från E18 i öster leder Rinkeby Allé. Rinkebystråket korsar stadsdelen i nord-sydlig riktning och leder in till centrum. Körbanan är nedsänkt för att gångtrafiken på ett bekvämt sätt kan passera via gångbroar. Det inre gångvägsystemet är ett vinkelrätt nät av gånggator avskilt från bilgatunätet så att gångvägarna till skola och centrum blir separerade från biltrafiken och så korta som möjligt. Gångvägarna löper i tunnlar under Rinkebysvängen och E18. Tunnelbanan togs i bruk 1975, och är förlagd i tunnel under hela bebyggelseområdet för att möjliggöra en så koncentrerad och sammanhängande stadsmiljö som möjligt.

Centrumet är placerat i stadsdelens mittaxel, och Rinkebytorget utgör en livlig mötesplats för stadsdelens invånare. Rinkeby centrum karakteriseras av låga byggnader samlade kring ett torg och utgör en kontrast till den storskaliga bostadsbebyggelsen runtom. Serviceutbudet är brett och omfattar förutom ett flertal butiker och serveringar, post, bank, vårdcentral, föreningslokaler, bowlinghall mm. Gångstråket som löper norrut från centrum har under senare år fått karaktären av en butiksgata. På de boendes initiativ byggdes Folkets hus 1986, som idag inrymmer bibliotek, medborgarkontor och Rinkeby Multimedia Center.

I centrum finns en mängd arbetsplatser, och här finns flertalet av stadsdelens egenföretagare. Den största arbetsgivaren i Rinkeby är stadsdelsförvaltningen som ligger väster om centrum. Vid infarten till Rinkeby från E18 finns Möllans företagshus, som vänder sig till de som vill satsa på att genomföra en företagsidé. Ett språkcentrum som är ett samarbete mellan förvaltningen och Stockholms universitet, är också under uppbyggnad i Möllan. En bit norr om centrum har ett bostadshus byggts om till lokaler för försäkringskassan, polisstationen och ett församlingshem. Skolorna och daghemmen utgör också arbetsplats. Barnomsorgen är väl utbyggd och de c:a 10 förskolorna tar emot omkring 900 barn i åldrarna 1-6. Flera av dessa är förlagda utanför tätbebyggelsen i Rinkebydalen. Det fyra låg- och mellanstadieskolorna Bredbyskolan, Knutbyskolan, Kvarnbyskolan och Askebyskolan är placerade i varsin del av Rinkeby. Rinkebyskolan som är belägen väster om centrum utgör högstadium. Förutom Askebyskolan hade alla skolor ett ursprungligen väldigt likartat utförande, men är idag ombyggda eller högre utsträckning.

Vegetationen är mycket sparsam, vilket förklaras av att friytorna har gjorts mindre än vad som då var vanligt i ytterstadsplaneringen för att få den täta karaktär hos stadsmiljön som eftersträvades. I väster och i nordost finns sammanhängande grönområden som inrymmer plaskdammar och parklekar. På Järvafältet och i Rinkebydalen i söder är områden med kolonilotter anlagda. I Rinkebydalen finns även en idrottsplats med en omklädningsbyggnad.

1987-1996 genomgick hela Familjebostäders husbestånd, ca 30 byggnader norr om centrum, genomgripande ombyggnader. Exteriört fick byggnaderna förändrade takformer, nya fasadmaterial, burspråk, balkonger m.m. Några byggnader revs och några helt nya byggnader uppfördes. Syftet var att skapa en trivsam och mer varierad bostadsmiljö, dessförinnan var området mycket homogent. De ombyggda husen är även för ett tränat öga svåra att skilja från helt nyuppförda hus. Plan och gatunät avslöjar dock att området har en äldre historia. I övriga bostadsområden har få förändringar skett. En viktig byggnad som tillkommit är tidigare nämnda Folkets hus, byggt 1986. Den yttre miljön har inte enbart förändrats i Familjebostäders områden utan även i många andra delar av stadsdelen.

Rinkeby och grannstadsdelen Tensta, som båda planerades efter prin