VISKÄRS FYRPLATS

På häradsekonomiska kartan från 1866 – 77 finns en lotsplats utmarkerad vid hamnen bakom förrådsbyggnaden. Ingen annan bebyggelse fanns tidigare på Viskär.

För att få en säkrare insegling förbi Arkö föreslog Norrköpings Lotskapten i Lotsfördelningen att två överensfyrar borde sättas upp. Kunglig Maj:t godkände ritningen för en fyr och fyrbostad 1894 efter samtycke från Lotsstyrelsen.

På Viskär uppfördes ett åttakantigt torn i järn med en spegelapparat. Bredvid byggdes också ett bostadshus av trä med källare. Även ett uthus, vedbod, dass och brygga samt en båtslip byggdes och man grävde också en brunn.

Fyren har ett äldre förflutet. Redan 1872 uppfördes den på Västergarns Utholme utanför Visby. År 1890 flyttades den till Storkläppen ca en mil nordost om Västervik där den fungerade som fyr bara ett par år. Samma år innan personalen hade flyttat in i det nya bostadshuset bredvid fyren drabbades Storkläppen av en svår storm. Bostadshuset flyttades flera meter och dasset blåste bort. Kvar stod dock fyrtornet som därefter användes som sjömärke till 1894 då det flyttades till Viskär och blev fyr igen. Bostadshuset är byggt för fyrmästaren.
Både Arkö yttre (Gråa Utterklabben)och Arkö inre (Viskär) i Arköleden ersattes 1932 av två nya sjätteordningens AGA-överensfyrar. Samma år som fyren togs ur bruk köptes den av Viktor Ohlsson på Arkö 1:5. Fastigheten ärvdes av sonen Axel Ohlsson och sedan av hans hustru Astrid Ohlsson. Fyr och fyrbostaden samt lotsutkik har varit uthyrd till sommarbostad.

Italienaren Amadeus Bianchini som besöker Vikbolandet och dess skärgård 1917 ger en beskrivning av Viskärs fyr och lotsutkik: ”Viskärs spegelfyr med roterande spegel med en omloppstid på fem sekunder.” Han berättar att spegeln drogs av ett urverk och att fyrvaktare Ramstedt tjänstgjort på Viskär sedan 1902.

Bianchini beskriver lotsarnas svåra arbetssituation där de spejar från lotsutkiken färdiga att gå ut och hjälpa behövande som signalerar med flaggor efter lotsning. Bianchini beklagar lotsarna som ej har fått någon fotogen tilldelad och var tvungna att gå ut i öppna segelbåtar med livet som insats.

Fyrbostaden på Viskär är ritad av Albert Lundberg 1894. Han var extra fyringenjör som tidigare arbetat för Väg och Vatten byggnadsstyrelsen och Stockholms Hamnstyrelse.

Optiken i fyren bestod av en fast parabolisk spegel och persiennapparat med urverk som drogs med ett tungt lod. 1896 byttes linsapparaturen ut.
Fyrbelysningen bestod av en tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Utrustningen användes tills fyren släcktes våren 1932.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2009-04-17, Dnr 432-16060-01