västberga gård

Västberga gård, med en huvudbyggnad från slutet av 1600-talet (hus 3), två flyglar (hus 2 och 4) samt ett litet uthus. Anläggningen är belägen i Västberga industriområde, invid Västberga Allé. Husen bär idag prägel av 1800-talet, men även av renoveringar och ombyggnader under 1900-talets mitt. Anläggningens hus 1 är ett inackorderingshem, uppfört på 1960-talet. Detta hus är i väster sammanlänkar med byggnaden på grannfastigheten Västberga Gård 2. Anläggningen fungerar idag som motiverings- och utredningshem för missbrukare.

Anläggningen är påfallande lummig. I fastighetens utkanter finns trädridåer på mer kuperad mark. Infart sker från Västberga gårdsväg i söder, via en asfalterad väg med en lövträdsallé. Vägen leder förbi en stor parkeringsyta fram till den grusade gårdsplanen. Kring husen gräsmattor, lövträd, buskar, gröna avdelande trästaket, även gångar i betongplattor samt uteplatser med möbler. I nordväst, samt kring hus 1, finns lite större öppna gräsytor. Strax norr om huvudbyggnaden ett mindre åttkantigt lusthus i trä.

Säteriet Västberga bildades på 1620-talet. Vid denna tid ägdes egendomen av Jakob Forbes, senare av postmästaren Johan Beyer. Gården ägdes kring 1770 av Vetenskapsakademiens och Linnés förläggare Lars Salvius. Under 1800-talet ägdes egendomen under flera generationer av släkten Sparre. 1916 köptes egendomen av Fastighets AB i Västberga. Nu exploaterades utgården Liseberg som villasamhälle. Dessutom började industrier växa fram inom området; bl.a. ASEA och LM Eriksson. Egendomen köptes 1935 av Stockholms stad. Från 1940-talet har huvudbyggnaden, och senare även flyglarna, drivits som hem för missbrukare. Söder om de äldre byggnaderna uppfördes på 1960-talet ett inackorderingshem.

Nuvarande huvudbyggnad uppfördes sannolikt i slutet av 1600-talet. Det är oklart om de två flyglarna är av detta datum, eller om de är uppförda senare. Under 1700-talets senare del ersattes troligen huvudbyggnadens sannolika säteritak med det nuvarande brutna tegeltaket. Eventuellt var det nu som huvudbyggnadens fasader reveterades. Huvudbyggnadens fasader hade tidigare pilastrar vid hörn och på södra gaveln, dessa togs bort vid en omfattande fasadrenovering på 1940-talet. De flesta fönster byttes under 1900-talet, och även andra smärre förändringar skedde på huvudbyggnad och flyglar i samband med flera renoveringar.

I huvudbyggnaden finns bevarad inredning från 1700-talet och 1800-talet, men även från åren kring 1910. Vid 1900-talets mitt och under decennierna efter 1970-talet har inre ombyggnader påverkat fast inredning och planlösning; ibland på ett ganska drastiskt sätt.

Av gårdens många ekonomibyggnader återstår idag ett litet uthus. En åttakantig lusthusbyggnad är även bevarad.

Källa: Stockholms Stadsmuseums Arkiv, Torp och Gårdar