Hayans, Guillermo

stones.
4) I ovannämnda brev av 1. 12. 1959 meddelar Hayans, att han klockan 2 på eftermiddagen skulle bege sig till Masucún för att studera byn Nabagandis (ursprungshistoria)-historia. även söka reda på vilka som bott i den gamla byn Cupubirmai, vilka Mumus det var som bodde där ock kände till sianala.
- "Cuando me emprende todo esto entonces mandaré esta Historia junto con las "sianalas". - Tidigare åberopade ursprungshistoria till Napakanti blev resultatet av denna forskning av Hayans, och den synes ha speciell syftning på de gamla fyrfaten i samlingen. Däremot framgår det ej av korrespondensen huruvida de båda trästavarna skulle komma från just Mamsukkun, men det är troligt att de gör det, då nämnas i just det sammanhanget.
En historik över Napakanti (även skriven av Hayans) har publicerats av Henry Wassén i Etnologiska Studier, 16 sid.78 (napa=kalebass). Namnet Mamsukkun (Hayans=Mamsukkún) betyder "Mamey-bukten eller -viken, då mam får anses som kortare form av cuna mammi=Mamey-palmen och sukkun=bukt, vik. Det gamla boplatsnamnet av Hayans skrivit Cupubirmai torde ha att göra med kuppu, cunanamnet för Panamás karaktärsträd av jätteväxt, Sterculia apetala, "the Panama tree".

1960.05.0001-0005
Till dessa föremål har intendent S. Henry Wassén den 9 februari 1960 lämnat följande ingress i samband med katalogiseringen:
Samlingen omfattar två sianala, fyrfat för brännandet av kakaobönor, av äldre typ anträffade ute i terrängen (nris 1-2), ett litet nygjort fyrfat (nr 3) och två medicinstavar (nris 4-5). Föremålen har erhållits från Guillermo Hayans i Ustúpo, San Blas, och kan anses betalda med samma belopp (75 dollars), varmed Hayans fick ersättning för texten Tisla-ikala (GEM, B. 13877), vilken kom museet tillhanda via Svenska generalkonsulatet i Panamá i december 1959.
Samlingen 60.5.1-5 kom till Göteborg med m.s. Golden Gate i januari 1960, fritt hemtagen av befälhavaren kapten H. Lönnberg, på begäran i Panamá av generalkonsul Carl-Axel Janson.
Två av fyrafaten (1-2) synas komma från en övergiven cunabypplats och Guillermo Hayans har meddelat följande: 1) I brev av den 23/8 1959 till Enrique Wassén berättar han, att han rest till Isla Pino för att hälsa på dottern Hermelinda, samt fortsätter:
"Doctor Wassén - Cuando me fuí para Isla Pino me permanecio allí 5 dias, despus me cruzó para "Mamskun" un dia despues de mi llegada entonces yo encontró una cosa muy antigua, que es "sianala" "Cacao brazier" - y le pregunto al dueno que donde encontró eso - me dijo que encontró muy lejos del bosque y le pregunto si hay mas al monte, me dijo que hay mas - entonces le dijo, que yo quiero que usted se van manaña mismo a buscarme esa cosa, y el hombre se furon el dia siguiente a buscar y vino por la tarde me trajeron dos de esas cosas. - "Sianalas" es muy antiguo - eso nada mas te avido........" (underskrift Guillermo Hayans och Dora R. de Hayans, Ustupo).
2) I brev av 1 december 1959, vari Hayans svarar på en del frågor från Wassén beträffande Tisla-ikala beklagar sig Hayans över penningbrist att betala sagesmännen inom stammen, och det heter då bl.a. (p. 3 i brevet) :"---y tambien no he pagado tampoco a Josè´el hombre que fueron con la señora a buscar al monte "las sianalas viejas", y tambien te mandaré con sianalas "Pastones" ( medicinkäpparna 4-5) y unos "sianalas" chiquitos de hacen de este año" (= det nygjorda fyrfatet nr. 3, i miniatyr; Hayans talar om några sådana men sände blott ett).
3) Den 22 december 1959 erhölls från generalkonsul Janson i Panamá ett manuskrift på fyra sidor skrivet av Hayans och med titeln "Origen del Pueblo Nabagandi". I denna beskrivning, som bifogas denna ingress i fotostatkopia, berättas om diverse förflyttningar från en boplats till en annan som gjorts av cuna (han börjar med det mytologiska Takarcuna och slutar med att omtala att bosättningen både på den plats han kallar "Mam-sucún " och på Isla Pino kan härledas från Nabagandi, sedan demonerna i mynningen av R. Nabagandi besvurits med peppar. Tidigare nämnes en plats Cupubirmai och en Huacapikili , expert på sianala, och det verkar av beskrivningen som om just de två fyrfaten 1-2 av Hayans sättes i samband med Huacapikili och hennes boplats. Hayan skriver nämligen följande: "---y siguió caminando y llegó a un lugar que se llamaba "Cupubirmai" ya era de poco mas o menos a 1814 años; -alli en Cupubirmai - y se dió a su derecho a su nieto que se llamaba Nakipinya. Además aqui en Cupubirmai en este tiempo tambien vivia una abuela vieja que sabe mucho a Sia-nalas- que ellas es la maestra de todas - esa abuela se llamaba "Huacapikile". Ella es sabedora de sianalas, allí fue lo que encontré las viejas sianalas - en el año de 1959 - por el señor José y su señora y esos sianalas fueron enviado para Suecia por el señor Guillermo Hayans y 2 Ba