vagga, crib, cot, cradle

Om den samiska vaggan:

Vaggan heter på samiska: Giet(h)ka (även komsio, komse). Den har formen av en liten träbåt och tillverkades av en urholkad (70 cm lång) furustock, vilket gjorde den mycket stabil mot stöttar. Barnet låg säkert insnörd i vaggan som vid huvudändan hade en kapuschong av läder som skyddade barnet mot vind och väder. Den hade band med vilka modern kunde bära den på sin rygg. Den kunde också hängas upp inomhus i kåtornas takstång eller på en trägren utomhus medan mamman arbetade där. Under flyttningen fästes vaggan på klövjerenens sadel. (Se s/v foton i Manker, 1947: 295, 310, 347!)

Barnet tillbragte sitt första levnadsår i vaggan. Den hade en form som gjorde det lätt för modern att amma spädbarnet utan att behöva ta ut det ur vaggan. Detta var viktigt främst under vandringarna på vintern. Därför var vaggan också bäddad på ett sätt (antagligen med lav och kanske även med skohö) som skulle hålla värmen, men också lösa problemet med barnets avföring på bästa sätt, så att man inte mitt under vandringarna behövde ta ut spädbarnet i den isiga kylan. Vaggan tålde, enligt Elgström, till och med att stå med fotändan nedstucken i snön, utan att barnet fick frostskador.

Övernaturligt:

Barnet värmdes framför elden innan det nedlades i giethkan, detta sades ”ge kraft”. (Elgström, 1922: 338) Värme, gav det bestämt! Man hängde silver (föredragsvis ringar) på barnets vagga eller lade metall in i den. Detta hindrade de underjordiska från att röva bort barnet (eller dess själ). Om barnet skrek mycket misstänkte man att de underjordiska (enl. Elgström ”uldas”), bortbytt barnet. Då skulle man risa barnet med enriskvistar, så att uldas förfärades över behandlingen deras barn utsattes för och bytte tillbaka barnet. (Elgström, 1922: 338)
Sätter sig trollsparven, siisas, på barnvaggans kapuschong, betyder det att barnet dör snart. (Elgström, 1922: 340)

(För en sammanhängande förklaring om de religionssymboliska betydelserna av uldas och fåglar, läs Saga du Nords bok Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion.)

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
inventarier
barn
transport

Vagga: 1939.67.0001, 1939.70.0006, 1939.70.0117, 1939.70.0248, 1948.21.0075.

Referenser:
Ernst Manker De svenska Fjällapparna, Svenska Turistföreningens förlag. Esselte, Stockholm, 1947.
Ossian Elgström, Karesuandolapparna (1916-1919), Åhlén & Åkerlund: Stockholm, 1922.
Saga du Nord Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion. (U.a.)

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)