Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538
Maria Claesson
Bild 1
Föremålet som jag valt att analysera är en tygbit med tryckta rosor. När jag besökte
världskulturmuseet vid introduktionen och valde föremålet var min första frågeställning:
”Vilka intryck och tankar får jag vid det första mötet med föremålet?” Det jag kom fram till
var att jag bedömer att tyget är maskintillverkat eftersom det är mycket jämnt och att tyget på
kortsidorna har en jämn och bred stadkant. Tyget är av en tunn glansig kvalitet som liksom
fastnar på tyghandskarna när jag tar i det och tittar man närmre på det ser man att det har ca
30 varptrådar per cm. Vävbindningen bedömde jag som en kypert med inslagseffekt, en
bindning som ger diagonala ränder över tyget där inslagstrådarna är mer framträdande på
framsidan (Brodén, 1978, s. 142). Trycket är inte genomgående utan baksidan av tyget är vitt
och man kan endast skönja trycket. Tyget väckte mitt intresse eftersom jag upplevde det som
ett modernt mönster som tilltalade mig och jag kände genast att det skulle kunna vara en
inredningsdetalj i ett inredningsmagasin eller tyg i en klänning idag. Tyget är en bit av ett
större tyg, det inte är ett färdigställt föremål eftersom kanterna är fransiga både upptill och
nertill. Känslan jag får när jag tittar på tyget är att det ligger rosor utspridda på ett vitt
underlag och utseendet att döma och av den beskrivning som finns i registret i Gösta
Sandbergs samling är det inte målade rosor utan ett fotografi som har överförts till tyg
Rosorna är rosa och gula och på tyget visas både hela blommor och knoppar med skaft och
gröna blad samt ensamma kronblad och de skuggar underlaget. Tyget är detaljrikt och jag
känner nästan att jag kan ta i rosorna men jag fastande också vid det som jag antar ska vara ett
kronblad (bild 1 nederst i högra hörnet) som ser ut som en spilld fläck färg i rosarött. På
bilden syns också att kanterna runt t.ex. de gröna bladen skiftar i olika färger som rött och gult
vilket på nära håll får trycket att se lite suddigt ut och man kan även se att tryckfärgen har
blött lite ut i den vita bakgrunden.
De observationer jag gjorde när jag tittade på tyget gav mig ledtrådar till min nästa fråga:
”Vilken teknik användes för att framställa trycket på tyget?” Det var främst att de olika
färgerna runt kanterna på vissa rosor som fick mig att fundera på om trycket var tryckt i olika
Textilt tygtryck från Gösta Sandbergs samling 1998.11.0538
Maria Claesson
lager, en färg i taget. Jag tog också hjälp av Maria Stawåsen
1
på Textilhögskolan i Borås och
kom fram till att trycktekniken som antagligen använts för att framställa tyget är screentryck
som är en form av schabloner där man trycker en färg i taget. De första som använde sig av
denna metod var japanerna redan på slutet av 700-talet (Storey, 1974 s. 110) men det var 1907
som patentet för screentryck togs av engelsmannen Samuel Simon men det var först på 1930-
talet som konstnärer i Amerika började använda metoden och under 1960-talet blev metoden
populär i och med att Andy Warhol använde den (Häggblom, 2007 s. 95). Tittar man på tyget
med lupp ser man att mönstret är uppbyggt av prickar i olika färger. Stawåsen var också av
åsikten att det rör sig om ett fyrfärgstryck, CMYK, dvs. att man använder cyan, magenta, gult
och svart för att få fram de olika färgerna. Screentrycksmetoden innebär att man spänner upp
silke på en träram och täcker den yta som inte ska ha färg på sig. Ska man trycka 4 färger
behövs alltså fyra olika silkestyger som släpper igenom färg på olika ställen. Sedan applicerar
man ett jämnt lager färg med en rakel, en i taget med torktid emellan. Screentryck kan göras
på