Två styck utklippta tygprover (A-B) till Gerberkvinnans bruddräkt; tuskaftvävd, kräppad (ev. efter knytningen/färgningen) kull som reservagefärgats genom knytning - gul underfärg/mönster och röd överfärg/bottenfärg. Stadkanter i en kortsida på bägge proverna.
Knytbatik.
Geberkvinnas bruddräkt, som gått i arv från moder till dotter i flera led. Enligt gammal sed måste bruden vara iklädd en sådan skrud, då hon första aftonen föres till sin man utan vidare prål, endast en grön florduk hänges löst över huvudet, så att ansiktet skyles. Redan samma afton, efter vigseln, lyfter brudgummen av denna slöja och kastar den i vatten enligt gammal sed, därefter skyler hon icke sitt ansikte. Men då hon går ut, hänger hon en slöja löst över huvudet, av vilken färg som helst, som av vinden flaxar fritt likte ett segel omkring dem. /generalkatalogen avskrivet av EM 070424
På en vidhängande lapp står: "Denna duk (på deras eget språk sk magna) är sk handfärgad, dvs att hvarge figur bär märke efter två eller flera tänder. De hafva alla bedyrat att tvenne kvinnor arbetat ett helt år innan den blir färdig. Berakta noga den otvättade tygbiten med sina knoppar och gropar efter tänderna och den omknutna tråden och dömmen däraf hvilket oerhört arbete de hafva haft drämed. Numera finnes det högst få som utföra detta arbete, hvarföre de äro mycket dyra".