altarpjäs

Altarpjäs på fat från Jehol.

Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Fot och `skål´ är dekorerade med utdragna stiliserade kronblad av lotus, i rött och grönt. `Skålen´ är dekorerad med blommönster i relief. Överst finns vågmönster i silver? som upptill avslutas i en spiral. På undersidan är altarpjäsen helt slät och svartlackad.
Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Detta fat har inte, till motsats från de övriga, något hål framför altarpjäsen. Inte heller finns det något hål i mitten för en tapp på altarpjäsens undersida som de övriga faten i altaruppsatsen har.
Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 2 stycken. (AA)

"Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga altarborden. På ett runt fat av trä, vilken bildar underlaget för en djup skål med högt uppskummade vågor. Det hela skall möjligen symbolisera en kapala med skummande blod? Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Skålen är lackerad i rödbrunt och mossgrönt. Förgyllda pärlstavar. `Kapalan´ är snidad med rankor och bommor i hög relief, målad i olika lackfärger. 1700-tals arbete." (HBE)

Teckning i MLK.

Märkning: Faten märktes i december 1996. Inga uppgifter fanns om vilka fat som passade ihop med vilka altarpjäser.
Altarpjäserna H.1438 och H.1439 har slät lackad botten, därför har H.1438 parats ihop med det fat som inte har något hål för en tapp. H.1439 har parats ihop med det fat som har en ring/ett avtryck som passar till altarpjäsen. Altarpjäserna H.1440-H.1444 har tappar på undersidan, och måste därför ha fat med hål för dessa tappar. H. 1443 och H. 1444 har tidigare limmats till sina fat. H.1444 har sannolikt limmats till fel fat. Limmet är enligt konservator irreversibelt och altarpjäserna går inte att separera från faten utan att utan risk att föremålen förstörs. Sannolikt hör egentligen ett annat fat till altarpjäsen H.1444. Detta fat har märkts H.1444 B. Detta fat har inte något litet hål mitt fram. Detta innebär att varannan av de fem altarpjäserna skulle vara utan hål mitt fram.
Altarpjäserna H.1445-H.1467 är trekantiga till formen, och även dessa har tappar under, och därför har de fått fat som passar till dessa. Dessa fat har ett litet hål mitt fram, och med några få undantag sitter hålen längre in än vad hålen på faten till ovanstående altarpjäser gör. Dekorationerna av de åtta buddhistiska emblemen på faten har i de flesta fall parasollet mitt fram, men på sju av faten har snäckan placerats längst fram. Kanske är det en slump men antalet altarpjäser som är trekantiga till formen, och är mörka mitt fram, är sju till antalet. Därför har jag placerat de altarpjäser som är trekantiga till formen på fat som har en snäcka mitt fram. (AA)

Inköpt i Ta Fu Ssu, Jehol i juli 1930. (MLK) Ta Fo Ssu. (HBE)

Pris: 450 mex dollar. Föremål 1438-1487 ingick i priset. (MLK)

Sändes till Chicagoutställningen 1933-1934. (MLK)

Gösta Montell, den mongoliske chauffören Dongora, Lu Wu, Georg Söderbom och Sven Hedin begav sig den 25 juni 1930 i bil mot Jehol. Den 27 juni kom de till floden Luan-ho (nuv. Luan He), och därefter till Jehol. De stannade hos Fader Mullie, en belgisk katolsk missionär. Den 28 juni tog fader Mullie med sig sällskapet till Potala palatset. Därefter besöker de flera tempel däribland Ta-Fo-Ssu. Den 7 juli återvänder de i riktning mot Peking med båt nedför Luan Ho. (Hedin, Sven. 1943. vol II. s.116ff, 136ff,145)