blankvapen, harpunspets

Harpunspets tillverkad av valben, lindad med någon form av bambumaterial. Spetsen saknas.

De fyra sydliga nordvästgrupperna, Nuu-chah- nulth (Nootka), Makah, Quinault och Quilleute var valjägare och använde harpunspetsar som denna vid valjakt. Mindre harpunspetsar användes vid jakt av andra marina däggdjur. De valar dessa grupper främst jagade var kalifornisk gråval och knölval. Valjakten var mycket viktig hos dessa sydliga grupper och omgärdad med en ritcykel på åtta månader för speciellt invigda valjägare. Den ledande valjägaren stod näst i rang efter shamanen i fråga om kunskap om esoterica.

Harpunspetsen är i mycket gott skick men spetsen saknas. Innan européerna fick större inflytande användes ofta en spets av horn eller ben, musselskal av rätt kvalité användes också. När järn senare blev tillgängligt i större mängd genom handel användes oftast detta. En viss mängd järn fanns i bruk hos nordvästkustindianerna innan kulturkontakten genom handel med Sibirien, samt genom förlista och uppspolade japanska fartyg. Koppar fanns i bruk och tillverkades också av t.ex haida innan kulturkontakten. Om koppar använts hos de fyra sydliga grupperna till harpunspetsar är inte omöjligt.

Enligt generalkatalogen är detta en, harpunspets, stor, av två hopbundna benstycken. Udd (av järn?) saknas, med proveniensen British Columbia.

Dessa harpunspetsar är mycket ovanliga och anses än idag som mycket kraftladdade av Nuu-chah-nulth. Många familjer vars anfäder var valjägare behåller dessa harpunspetsar som starka amuletter. Det märkliga med föremålet är att det är ihopsatt av någon form av bambumaterial vilket inte är tillgängligt i naturen i området. Materialet har man antagligen bytt till sig efter kulturkontakten./JG